Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator på företaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en långfilm. Rapporten är utförd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design på Södertörns högskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man använder modeller och verktyg för planering, informationshantering, kommunikation och hur man tillämpar lämpliga modeller för olika projekt. Rapporten innehåller teorier om projektledning och beskrivning hur dessa är använda i det praktiska arbetet med att göra en långfilm, från planering och uppföljning med team till leverans av färdig film till kund. Något som visat sig under projektets gång är hur viktig del kommunikation och tydlighet är i projektarbete samt hur mycket samarbete det krävs inom projektteamet. Denna rapport beskriver kommunikation i teorin samt hur kommunikation använts i detta projekt. / This is a Bachelor thesis report from the programme: IT, Media and Design from Södertörns högskola, spring semester 2012. The report describes the view of a project manager/picture coordinator working at a company within post production, more specifically at The Chimney Pot. The post production process is fully described as well as the different phases of project management. Furthermore, this report includes the theories of project management and describes the implementation of these theories in practical work related to post production of feature film. Consequently, all different steps from planning to follow-up are covered. Hence, the importance of working as a team during big productions is addressed, this in order for a successful delivery of the final product to the client. Something proved during this project is the importance of communication and the importance of working as a team within the project. This report describes communication in theory and how the communication used in this project.

Målet med denna studie är att undersöka om det finns några principer för hur actionsekvenser är klippta och om utvecklingen av ny klippteknik ändrat på sättet man klipper actionsekvenser i Star Wars eller om man arbetar för att behålla och återskapa samma emotionella klippkänsla som i de äldre filmerna. Studien är genomförd i form av två stycken analysmetoder, den första metoden bygger på Berry Salt's analysmetod för att få ut statistik över hur actionsekvenserna är klippta, genom att se hur många klipp det är i en sekvens och dela antal klipp med tiden som sekvensen utspelar sig under, på så sätt får man ut en så kallad "average shot lenght" (ASL). Den andra metoden är en bildanalys där jag undersöker hur man har arbetat med dramaturgin och informationen man ger publiken. Undersökningens ramverk bygger på Dancygers  (2011) kriterier för en actionssekvens och det innebär i korthet att en actionsekvens ska innehålla identifikation, excitation, en konfilkt och intensifiering för att en actionsekvens ska räknas som en actionsekvens. Undersökningens resultat visar på att de actionsekvenser som ingått i studien skiljer sig åt. Men det finns en del genomgående principer som gäller samtliga sekvenser och de är att varje bild ska ge information om var man befinner sig, vad det är som händer och vad som kommer att hända i nästa bild. Ur min studie kan man se att sekvenserna skiljer sig i tid, antal klipp och hur lång ASL varje sekvens har. Med hjälp av klippningen ska man ge publiken den information som dem behöver för att förstå berättelsen som projiceras framför dom. Utgår man ifrån hur Star Wars filmerna är klippta i en bransch som utvecklats under 40 år, då ser man hur man använt sig av en liknande klippteknik för att fånga publikens uppmärksamhet, föra berättelsen framåt och ge publiken rätt information.

Uppsatsen handlar om digitala visuella effekter och hur de används i fantasyfilmerna Harry Potter och de vises sten (2001) och Harry Potter och Dödsrelikerna: Del 2 (2011). Filmanalysen är avgränsad till scener som är viktiga för filmens narrativ. Scenerna utgör centrala delar av den klassiska dramaturgiska modellen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de visuella effekterna har någon narrativ betydelse och funktion inom de två Harry Potter-filmerna. I uppsatsen används litteraturen till att skapa ett analysverktyg som inkluderar en undersökning av effekternas form och syfte, samt en narrativ analys av de visuella effekterna. Uppsatsen avslutas med slutsatsen att båda Harry Potter-filmerna är beroende av visuella effekter, samt att effekterna har en avsevärd betydelse för filmernas narrativa förmåga och utveckling.

This report describes the process of outlining a design proposal for a resource planning tool for TV post-production. A feasibility study in form of a participant observation has been carried out on-site, which has resulted in a requirement specification. Based on the requirement specification, mockups have been created to illustrate the functions and features that a final planning tool should have. In addition to developing a design proposal, an evaluation of the existing resource planning tool Ganttic has been conducted. Ganttic has been reviewed based on how well it meets the list of requirements. The result shows that Ganttic fails to meet a crucial requirement, thus cannot be used by the client. The recommendation is instead that the client implements the functions described in the design proposal in their current booking system.

Abstrakt   Tv-branschen är en jätteindustri som styrs av ett fåtal stora sändningsnätverk. I Sverige är den största distributören Sveriges Television (SVT) och på grund av detta så är sannolikheten att personer som arbetar inom ljud i Sverige någon gång kommer att arbeta på projekt för dem väldigt hög. I min uppsats har jag utfört en Actor Network-analys av empiriska studier jag utfört på postproduktionsbolaget Europa Sound and Vision. Med hjälp av analysen vill jag undersöka vad begreppet ”god hörbarhet” består av och därmed kunna definiera uttrycket tydligare. Jag jämför sedan SVTs syn på hörbarhet med den jag fått fram genom dessa studier för att till slut ändra på den nuvarande synen och på det regelverk SVT har. / Abstract The television industry is a huge industry that is governed by a few big broadcasting networks. The biggest distributer and producer of television in Sweden is Sveriges Television (SVT) and everyone working with sound will, more likely than not, work for them in a project. In this study I’ve analyzed the results of two months of empirical work, I’ve identified the actors that make up the network “God hörbarhet” (good audibility) and the reason this is interesting is for determining a more solid definition for the term “good audibility”. I’ve then put this more solid definition up against SVT’s loose definition, this only to expand on their current system and delivery specifications.

No description available.

I denna undersökning tar vi upp hur retorik och agensell realism har en påverkan när det gäller postproduktion, specifikt inom dokumentärarbete. Vi diskuterar ethos, logos och pathos, dess betydelse samt hur vi förhåller oss till retorik inom postproduktion.  I denna undersökningen tar vi även upp begreppet agentiell realism. Karen Barad är en forskare som pratar om vad agentiell realism är för något och vad de har för betydelse. I undersökningen pratar vi även om begreppet interaktioner som även de begreppet kommer från forskaren Barad (2003). De interaktioner som tillhör denna undersökning skedde till största del under den andra designfasen där vi intervjuade personer till dokumentären. Där vi interagera med den teknik vi valde att använda under projektets gång.  Designprocessen delas in i tre delar där vi går från idé till färdig gestaltning. Vi redogör för val som fattats, tekniker som använts, specifika delar tagna från relevant forskning samt de förändringar som vi tvingats åta. Resultatet presenterar i sin tur punkter vi anser vi åstadkommit och vad som framkommit utifrån undersökningen samt relationen till frågeställningen. I resultatet pratar vi även om hur vi anser att vi hållit den röda tråden från frågeställning till resultatet.    I diskussionsdelen pratar vi om de relevanta källorna och vad som kunnat gjorts annorlunda i denna undersökning. Vi diskuterar även de val vi valt att göra under de olika design faserna. Hur vi under undersökningens gång träffat på olika hinder som vi behövt arbetat rund oss för att få ett arbete vi kan känna oss nöjda med. / This thesis brings up how rhetoric and agency realism has an impact on documentary post production. We discuss ethos, logos and pathos, its importance and how we relate to the rhetoric of post production.  In this text we will also bring up notion agency realism. Karen Barad is a scientist that talks about agency realism and what meaning it brings. We will also talk about interactions and that notion is also from Barad (2003). The interactions that happened were mostly in the design phase when we interviewed some people for the documentary. We also had interaction with the technique that we used through the projekt.  The design process is divided into three parts where we go from idea to finished design. We describe our choices that we made, techniques we used, specific parts taken from relevant research and the changes we were forced to commit. The results, in turn, present points we feel we have achieved and what has emerged from the survey as well as the relation to the framing of a question. In the result we also talk about how we think we kept the red thread from question to result.   In the discussion section we talk about the relevant sources and what could have been done differently in this study. We also discuss the choices we chose to make during the various design phases. How during the course of the investigation we encountered various obstacles that we needed to work around to get a job we can feel satisfied with.

Denna studie undersöker med hjälp av en fallstudie hos två filmproduktionsbolag, King Edward och Cinematik hur co-design som metod hade kunnat användas inom postproduktionsprocessen av reklamfilm. Med en teoretisk djupdykning i filmproduktionens fyra processer; förproduktion, produktion, postproduktion, distribution och metoden co-design har det legat som grund för undersökningen. Även teori kring filmens historia och reklamfilm har undersökts för att ge en bättre grund och tyngd till resultatet.Med kvalitativa intervjuer på båda företagen har information samlats in kring hur deras arbetsprocess ser ut och vad deras tidigare kunskap kring co-design var och om de själva hade ansett att det hade varit användbart. Genom en jämförelse av den insamlade teorin och resultatet från företagen har en prototyp skapats som visar vart i en postproduktionsprocess inom reklamfilm som implementering av co-design hade varit möjligt. Det sammansatta resultatet visar att co-design som det används inom produktdesign inte hade varit möjligt inom film, men att vissa delar av metoden, nämligen att låta kunden vara med tidigt i postproduktionsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter beroende på vilken kund reklamen riktas åt hade varit möjligt att implementera. Genom att ha kunden med i det tidiga skedet av postproduktionen hos produktionsbolag hade färre revideringar gjorts i processen och färre möten med kund som tvingat fram ändringar i filmerna hade undvikits. / This thesis explores through a case study with two film production firms, King Edward and Cinematik how co-design as a method would be applicable in post-production of commercials. With a theoretical deep dive into the film production’s four phases; pre-production, production, post production, distribution and the method of co-design it has been the foundation of this thesis. Further information has been gathered for film history and commercials to give a better understanding and weight for the analysis. By doing qualitative interviews on both firms, information has been gathered regarding their production process, and their previous knowledge of co-design and if they themselves believe that it would be a useful method. By comparing the gathered theory with the results from the interviews, a prototype has been created showing where in a post-production process, in commercials, co-design as a method could be implemented. The combined result proves that the way co-design is used in production design would not be viable in film production, but that some parts of the method could be implemented depending on the client and the commercial, for example if the client has specific experiences needed for the film. By having the client be a part of the early stages of the post production process at a film production firm, less revisions would be needed and less meetings would be needed for fixes.

Many people today have no idea that film editing is more than simply putting scenes together. Previous research also reveals very limited information about the editors line of thinking, the creative decision making, intuition and how they reflect upon their own profession. The purpose of this essay is to explore the film editors meaningful role in productions of moving image. We look at editors competence and characteristics and try to break down the hidden, magical touch they contribute with in an attempt to uncover the implicit and tacit knowledge they carry. Further we investigate what the differences between branches in the industry means for the editors. Six semistructured interviews were conducted with editors in the fields of television, motion picture and commercials. The findings indicate that the key elements of editing is creating narrative clarity and dramatic emphasis. Editing is also closely intertwined with music since it has similarities both in creation process and shape. The result shows that editors have profound understanding of film theory but use it only subconsciously. Instead intuition and experience-derived knowledge replaces theory. The result was applied on theories of intuition and experience after an empirical analysis in the hope of explaining what is demanded by the editor and how they develop their competence. Our study also highlight the need for more research in the field of editing.