I detta konstnärliga projekt har jag agerat producent och planerat för och genomfört en inspelning av två nyskrivna låtar med mitt band. I denna uppsats har jag undersökt hela den konstnärliga processen noggrant för att förstå vad som händer i den och hur man kommer fram till och kan påverka resultatet. Jag har även valt ut två musikaliska referenser och tagit reda på hur deras produktionsmetoder sett ut och jämfört dem med varandra, samt tagit inspiration därifrån till min egen process. Reflektionerna kring processen kretsar främst kring de tekniska och fysiska förutsättningarna inspelningen har haft och den beslutsfattande roll jag som producent har haft. Detta har resulterat i två grundmixar som ska produceras vidare. Låtarna är inspelade på ett sätt som kan mixas för att matcha flera olika ljudideal och kommer därmed med stor sannolikhet kunna uppfylla min vision av produktionen senare. I den avslutande diskussionen redogör jag mina insikter om att tid och pengar är stora faktorer för vilka förutsättningar man har, vikten av att vara förberedd för att kunna vara tidseffektiv i studion, samt att det mesta går att lösa ändå med hjälp av noga förberedelser och planering.

Denna studie undersöker förskollärares perspektiv på lärplattan i förskolans verksamhet. Detta ämne är högst relevant att ta reda på mer om, eftersom den digitala teknologin är en stor del av samhället. Lärplattans framfart i förskolor kan även synliggöras i förskolans läroplan där det uttrycks att barn bland annat ska utveckla en relevant digital kompetens (Skolverket 2019,s.9). Förskollärare behöver därmed fundera kring lärplattan och dess applikationer utifrån barns användande och verksamhetens behov. Detta argument stärks också i att i vår tidigare sökning av forskningsfältet fanns ett tunt sökresultat kring lärplattan och ett nästan obefintligt resultat utifrån barns användande av lärplattan utifrån konsument och producent1. Syftet med studien är att, med hjälp av erfarna förskollärares utsagor, förstå mer om hur lärplattan används i förskolan, vilket lärande den kan bidra med och vilka problem den kan orsaka. För att möta syftet används en kvalitativ intervjustudie som metod, där urvalet är sju förskollärare i Västra Götalands län i både kommunala och privata verksamheter. Förskollärarna är verksamma och har erfarenhet av att arbeta med lärplattan i en pedagogisk miljö tillsammans med barnen. Resultatet av studien delges i tre olika delar: förskollärares perspektiv på hur lärplattan används för meningsskapande, utveckling av förskollärares perspektiv på meningsskapande samt lärplattans möjligheter för meningsskapande. I resultatet framkommer det att utvecklingen gällande lärplattor i förskolan har gått från användandet av spel till att nu sträva mot ett mer pedagogiskt syfte. Det synliggörs också en önskan från förskollärarna att barnen ska komma ifrån passiva aktiviteter och möjliggöra för aktivitet. Utifrån barns användande och konsument- samt producent diskursen framförs en mening kring att det beror på vad som görs på lärplattan. Inom lärplattans möjligheter synliggörs användandet av flertalet modaliteter och lärplattan beskrivs som ett hjälpmedel. Därtill belyses det även hur meningserbjudandet styrs av förskollärare och barnens tidigare erfarenheter.

This thesis presents problems of small dairy farm on the example of farm operations employed in the South Bohemian Region. It will define the goal of the work focused on the evaluation of the current situation in farm processing of milk with regard to the objective of the Common Agricultural Policy after 2013. The strategy aims to increase the efficiency of agricultural production.

<p>Att dela på ett ledarskap kan innebära olika saker. Kärnan är dock att två personer tillsammans leder en organisation mot samma mål. I en teaterproduktion är det många som måste samverka för att en föreställning skall bli framgångsrik. Två typiska ledare inom teatern är producent och regissör, där en problematik ligger i att de verkar inom olika kunskapsområden. Producenten måste svara inför finansiärer och ”världen utanför” och regissören för den konstnärliga kvaliteten och alla som arbetar med det konstnärliga i en produktion.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka fenomenet delat ledarskap och hur det tar sig i uttryck i relationen mellan producent och regissör inom teatern. Ytterligare frågor som undersöktes var hur maktförhållandet mellan de båda yrkesgrupperna ser ut samt hur de hanterar konflikter. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter för de två yrkeskategorierna och har sedan analyserats utifrån deduktiv metod. Teorier kring områdena ledarskapsforskning, projektteori, arts management, delat ledarskap, makt och konflikt har givit författarna en djupare förståelse för fenomenet delat ledarskap som förefaller vara ett relativt outforskat område.</p><p>Vid studien framkom att delat ledarskap praktiseras inom teatern utan att större reflektion görs. Det anses vara det naturliga sättet att leda en teaterproduktion och verkar vara det dominerande arbetssättet.</p>

<p>I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.</p>

Att dela på ett ledarskap kan innebära olika saker. Kärnan är dock att två personer tillsammans leder en organisation mot samma mål. I en teaterproduktion är det många som måste samverka för att en föreställning skall bli framgångsrik. Två typiska ledare inom teatern är producent och regissör, där en problematik ligger i att de verkar inom olika kunskapsområden. Producenten måste svara inför finansiärer och ”världen utanför” och regissören för den konstnärliga kvaliteten och alla som arbetar med det konstnärliga i en produktion. Syftet med uppsatsen var att undersöka fenomenet delat ledarskap och hur det tar sig i uttryck i relationen mellan producent och regissör inom teatern. Ytterligare frågor som undersöktes var hur maktförhållandet mellan de båda yrkesgrupperna ser ut samt hur de hanterar konflikter. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter för de två yrkeskategorierna och har sedan analyserats utifrån deduktiv metod. Teorier kring områdena ledarskapsforskning, projektteori, arts management, delat ledarskap, makt och konflikt har givit författarna en djupare förståelse för fenomenet delat ledarskap som förefaller vara ett relativt outforskat område. Vid studien framkom att delat ledarskap praktiseras inom teatern utan att större reflektion görs. Det anses vara det naturliga sättet att leda en teaterproduktion och verkar vara det dominerande arbetssättet.

I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.

This thesis was focused on mapping the situation of the milk quality control systems in the Czech Republic (European Union) and the assessment of problems of milk quality control from the point of view of realization but also of consumer protection from products that are harmful to health. The theoretical part focused on control systems in agricultural companies intended for milk production, in the process of milk collection and in dairies. The second part focused on the evaluation of information obtained from a questionnaire survey of dairy farmers, dairies and milk consumers.

Den digitala utvecklingen har gjort det möjligt för musikproducenter att samarbeta med musiker, artister och medproducenter på distans via internet under produktionsprocessen. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en intervjuundersökning med fyra musikproducenter nå fördjupad kunskap om deras arbetsprocess med andra via internet. Tidigare forskning om musikproduktion har pekat på tekniska möjligheter att använda moln-tjänster för musikproducenter (Kozsolko, 2015). Det är tekniskt nya möjligheter sedan Gullö (2010) pekade på musikproducenters multikompetens och arbete med DAWs under produktionsprocessen. Resultaten visar på att musikproducenterna som arbetar med distansproduktioner skickar ljudfiler fram och tillbaka mellan varandra via onlinetjänster som Dropbox, Sprend och We Transfer och ibland även egna servrar. Det är mycket ovanligt att de skickar hela projekt då de sällan använder samma musikprogram (DAW). Respondenternas tankar gällande ledarrollen är att det är den är väldigt viktig för att projektet ska flyta på, det fanns dock delade meningar över hur det kan se ut. Tre av de fyra intervjuade musikproducenterna föredrar att behålla så mycket kontroll som möjligt och har ibland svårt att helt lämna över en uppgift till någon annan. Deras tankar kring musikprogrammens cloud-funktioner där det går att arbeta i samma projekt med andra i realtid möttes av blandade reaktioner där några såg det som opraktiskt och rörigt och några som potentiellt intressant men inget de skulle prova på under den närmaste tiden. Diskussionen visar att producentyrket är svår att placera under konst eller hantverk då det innehåller båda aspekterna. Ledarrollen kan se olika ut men behöver vara aktiv för att fungera i ett distanssamarbete. Konventioner är viktiga för att fastställa nya arbetsmetoder.

Producenten Kevin Parker har onekligen fått igenkänning för sitt trumsound. Som huvudsaklig låtskrivare och producent i rockbandet Tame Impala har han skapat sig ett ”signature sound”. Eftersom många gillar hur Parkers trummor låter har det förts långa diskussioner angående produktionsprocessen. Uppsatsen ämnade att ta reda på hur Parkers produktion sett ut och vilka ljudliga artefakter det är som utgör hans sound. Resultatet visar på en väldigt nedskalad inspelning. Ofta med ett enkelt vintage-trumkit och tre till fyra mikrofoner, dämpade skinn samt en hel del kompression och distorsion. Soundet kan beskrivas som väldigt energiskt, mycket tack vare just hård kompression och distorsion. Parkers sound känns igen även utanför Tame Impala. Trummorna upplevs i många fall som mycket mer än bara ett rytminstrument. Uppsatsen förklarar hur okonventionella produktionsprocesser kan ge upphov till originella ljudliga karaktärer, vilket i slutändan kan anses en positiv konsekvens.