Restaurangutläggen har ökat sedan 2010 och efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat allt mer senaste tiden, vars syfte inte längre enbart syftar till att mätta idag. Trender har lett till att mervärden inom mat såsom kvalité, hållbarhet och ursprung efterfrågas, varpå restauranger har anpassat sig till detta för att skapa en matupplevelse. Restauranger efterfrågar därmed en större kvantitet av lokalt producerade råvaror. Grossister verkar mellan producenter och restauranger som en länk för att förmedla råvaror och dess mervärde, men trots det finns brister vid förmedlingen. Tidigare studier har påvisat att lokala producenter har hög kunskap inom sin produktion, men lägre kunskaper inom marknadsföring. Studien syftar till att studera värdekedjan mellan producent, grossist och restaurang samt förutsättningar för en grossists värdeskapande på en lokal marknad. För att kunna besvara syftet besvaras tre forskningsfrågor, vilka ämnar till att öka förståelsen för hur värdekedjan ser ut på en lokal marknad samt öka förståelse kring grossistens roll som värdeskapande aktör. Resultatet av studien visar att värdekedjan fungerar, men att det finns brister vid förmedlingen av mervärde mellan aktörerna. Mellan varje aktör verkar distributionskanaler var mervärden flödar. Ytterligare mervärden konstaterades efterfrågas, vilka inte framgick bland alla aktörer. Vidare kunde det konstateras att det råder otydligheter kring begreppet distribution, vilket anses vara en orsakande faktor till den brist kring förmedling av mervärde som råder idag. Studien har bidragit till att belysa de brister som råder idag, för att öka medvetenhet kring dessa. Vidare har en SWOT-analys lyft fram aspekter som anses vara väsentliga att ta hänsyn till. Studien anses därför vara till nytta för aktörer inom livsmedelsbranschen, specifikt de som verkar på en lokal marknad. / Restaurant outlays have increased since 2010 and the demand for locally produced food has increased more recently, the purpose of which is no longer solely to fill today. Trends have created other demands which restaurants have adapted to, to create a dining experience. Restaurants are thus demanding a larger quantity of locally produced raw ingredients. Wholesalers operate between producers and restaurants as a link to mediate raw ingredients and their added value. Yet, there are deficiencies in the mediation. Previous studies have shown that local producers are knowledgeable in their production, but less knowledgeable in marketing. The purpose is to study the value chain between producer, wholesaler, and restaurant as well as the conditions for a wholesaler's value creation in a local market. To be able to answer the purpose, three research questions have been proposed, which aim to increase the understanding of how the value chain looks like in a local market and increase the understanding of a wholesaler's role as a value-creating actor. The results of the study show that the value chain works, but that there is a deficiency in the mediation of added value between the actors. Distribution channels seem to flow between each actor where added value flows. Other added values were found to be in demand, which was not apparent among all actors. Furthermore, it was found that there is some ambiguity about the concept of distribution, which is considered to be a causative factor for the lack of value-added mediation that prevails today. The study has contributed to highlighting the shortcomings that exist today, to raise awareness of these. Furthermore, a SWOT-analysis has highlighted aspects that are considered to be essential to take into account. The study is therefore considered to be of benefit to actors in the food industry, specifically those operating on a local market.

Jag har under detta arbete undersökt hur företaget MAD ELF ART kan arbeta med miljö och sociala aspekter i produktionen. Min uppgift har varit att lokalisera en materialleverantör och producent som kan arbeta med detta på bästa sätt.Under arbetets gång har jag kontaktat flera materialleverantörer och producenter och undersökt hur de jobbar med dessa aspekter. Samtidigt har jag även fördjupat mig i hur man kan ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i produktionen, för att undersöka hur vi bäst kan arbeta med det.Vad jag kommit fram till är att materialvalet är det viktigaste och det som skiljer en produkt från att vara en miljöbov och en fara för människor till miljövänlig. Därför har jag i bilagan presenterat en leverantör och producent av materialet 100% silke som är ekologiskt färgad och handvävd. Silke lämnar inget energi-fotavtryck och går att återvinna. Jag tror och hoppas att framtiden kommer handla om att producera alltmer ekologiskt och samtidigt ta vara på det vi har istället för att producera nytt, detta genom ett återvinningssystem för textilier. Utvecklingen hos stora företag pekar även på att det i framtiden kommer att vara en självklarhet att ha uppförandekoder på fabriker och jobba med CSR. Därför är även det viktigt för MAD ELF ART.I have looked into how MAD ELF ART can work with environmental and social aspects during production. My assignment has been to find a materialsupplier and manufacturer who can work with this in the best way possible.During this work I have contacted several materialsuppliers and manufacturers and examined how they work with these aspects. At the same time I have also looked into how we can deal with social and environmental aspects to find the best way for us to work with this.I have come to the conclusion that the choice of material is the most important and what differs a product from being a danger for the environment and human beings to a environmental friend. Because of that I will present a materialsupplier and manufacturer who can provide the material 100% silk wich is organically dyed and handwoven. Silk leaves no energy-footprint and is recycable. I believe that the future will have more focus on the environment and that we will work with more ecologic materials and instead of producing new products, we will recycle what we have through a recyclingsystem for textiles. The development of big companies also points in the direcetion that it will be natural for all companies to have a Code of conduct and work with Corporal Social Responsility. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

The thesis was focused on the evaluation of the systém of the milk quotas. This mode of regulation of the milk market should be completed in 2015. The aim of the thesis was to assess the pros and cons of regulation, including the potential impact of the termination of this systém for milk producers in the Czech Republic. In the first part has been processed the information about the milk quota system, its development and possible future condition. The second part of the thesis was focused on the assessment of the information obtained from a questionnaire survey from milk producers.

Cílem této práce je poskytnout snadný způsob, jak rozšířit analyzační nástroj o rozhraní splňující standard OSLC. Takové rozhraní umožňuje jednoduchou integraci nástrojů s jinými nástroji nebo systémy, umožňuje jejich vzdálené použití skrze webové služby a umožňuje je jednoduše propojit s databází pro databázové dotazy a pro perzistentní uložení dat. Toto je dosaženo návrhem a implementací OSLC adaptéru pomocí sady nástrojů Eclipse Lyo. Adaptér používá jako rozhraní doménu OSLC Automation a je dostatečně univerzální na to, aby skrze toto rozhraní pokryl funkcionalitu většiny analyzačních nástrojů za pomocí jejich stávajících rozhraní na příkazové řádce. Tato práce poskytuje úvod k OSLC, Eclipse Lyo a souvisejícím konceptům. Dále tato práce definuje požadavky a odlišnosti různých analyzačních nástrojů a diskutuje návrh adaptéru a faktory, které ovlivnily návrhová rozhodnutí. A nakonec prezentuje implementovaný adaptér a jeho vyhodnocení pomocí automatizované testovací sady a pomocí experimentů s řadou analyzačních nástrojů. Nejvýznamnější ukazatel hodnocení vytvořeného adaptéru je to, že už teď je používán v praxi pro přidání OSLC rozhraní k nástrojům ANaConDA, Perun, Spectra (všechny tři vyvíjené na VeriFIT) a HiLiTE (Honeywell).

No description available.

Independent developers and large-scale development studios - commonly seen as the Davids and Goliaths of the video game industry - are moving closer together. Powerful software frameworks, traditionally reserved for professional developers and only available through expensive licenses, are becoming free to use for consumers. By sharing their tools instead of keeping them for themselves, companies can utilize the combined talent of whole communities and monetize on that talent through royalties and other indirect fees. This paper describes how the video game industry has developed in recent years to allow for this change in business strategy and examines how the industry can continue to evolve because of this. The result of a Delphi study based on interviews with game developers both inside and outside the industry point toward a future of increased intermingling and sharing of knowledge and resources, characterized by more producer-consumer collaborations and closer relationships between companies and their communities. By adopting free-to-use business models and sharing powerful, proprietary software with their consumers, companies are lowering the point of entry for aspiring developers and thereby dissolving the traditional narrative of “we and them” that has existed between independent developers and established studios in the past. / Oberoende utvecklare och storskaliga utvecklingsstudior - vanligtvis betraktade som tv-spelsindustrins David och Goliath - rör sig allt närmre varandra. Kraftfulla mjukvaruramverk som traditionellt sett varit reserverade för professionella utvecklare och som tidigare endast varit tillgängliga genom kostsamma licenser blir i allt större utsträckning gratis att använda för konsumenter. Genom att dela med sig av sina verktyg istället för att hålla dem för sig själva så kan företag nyttja den kombinerade talangen hos sociala nätverk knutna till sina produkter och generera intäkter genom royalties och andra indirekta avgifter. Denna uppsats beskriver hur tv-spelsindustrins utveckling på senare år har möjliggjort denna affärsstrategiska förändring och hur industrin kan fortsätta att utvecklas som en följd av detta. Resultatet av en Delfistudie baserad på intervjuer med spelutvecklare både inom och utanför industrin pekar mot en framtid av ökat samspel och delande av kunskap och resurser. Detta karaktäriseras av fler samarbeten mellan producenter och konsumenter samt närmre relationer mellan företag och deras konsumentnätverk. Genom att ta till sig affärsmodeller som bygger på gratis-att-använda-principer och att dela med sig av avancerad, äganderättsskyddad mjukvara med sina konsumenter, så sänker företag ingångströskeln för aspirerande spelutvecklare. Därigenom löser företagen upp den traditionella  “vi och dem”-relationen som tidigare existerat mellan oberoende utvecklare och etablerade studior.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.

I detta examensarbete undersökes betydelsen av certifieringen för byggmaterial ute i byggbranschen. Studien har bedrivits på grund av bristen på information i hur certifieringen har påverkat byggbranschen. För att en producent skall kunna inneha certifiering för sin produkt krävs det att man genomgår en procedur som styrs av ett certifieringsorgan. Målet med att bli certifierade är en kvalitetsutveckling i material och producera mer hållbart och effektivt material. De som skapar direktiv och krav är EU och certifieringsorgan i Sverige som Nordcert erbjuder producenter denna certifiering vilket betyder att producentens produkt klarar EUs krav och innehar rätten att säljas inom EUs gränser. En kontakt med producenterna som upprätthölls var grund till denna studie. Kontakten skapade intervju med 19 producenter totalt och dessa intervjuer blev resultatet i denna studie. Frågeställningarna som besvarades lyder: · Har certifieringen bidragit till en effektivisering av material? · Har certifieringen bidragit till en kvalitetsutveckling i material? · Har certifieringen bidragit till förbättringar inom arbetsmiljön? · Finns det något samband mellan olika tidpunkter av certifieringen? Resultaten tyder till stor del att certifieringen har påverkat producenterna en hel del i och med vad den bidragit med. Det framstår att certifieringen följer ett samband i dess påverkan gentemot producenterna. Det framgår att certifiering är en lönsam process att genomgå för producenter då det gynnar dem i deras kvalitets-, arbetsmiljö- och effektivitetsutveckling. / In this thesis the impact of the certification for building materials in the construction industry is examined. The study has been conducted because of the lack of information on how the certification has made an impact on the construction industry. In order for a producer to be able to hold certification for his product, it is necessary to undergo a procedure that is controlled by a certification body. The goal of becoming certified is a quality development in materials and produce more sustainable and efficient materials. Those who create directives and requirements are EU and certification bodies in Sweden that Nordcert offers this certification to producers, which means that the producer's product meets the EU requirements and holds the right to be sold within the EU borders. A contact with the producers that was maintained was the basis for this study. The contact created interviews with 19 producers in total and these interviews were the result of this study. The questions that are answered read: • Has the certification contributed to improving the efficiency of materials? • Has the certification contributed to a quality development in materials? • Has the certification contributed to improvements in the work environment? • Is there any connection between different times lengths of the certification? The results largely indicate that the certification has affected the producers a great deal in terms of what it has contributed to. It appears that the certification follows a correlation with its impact on the producers. It is clear that a certification is a profitable process to go through for producers as it benefits them in their quality, efficiency and work enviromental develompent.

The overall dominance of white, cisgender, straight malecentered media remains largely unchanged and it is still considered the ”default” or ”universal” perspective. As a result, filmmaking is often limited to representing only a narrow view of humanity. Female representation both in front and behind the camera has been significantly impacted by this dominant perspective. A feminist approach to cinema practices is therefore crucial to challenge and reconstruct the cinematic system, allowing for more diverse and inclusive perspectives to emerge. Cinema is a powerful mass media industry that shapes its audience’s sensibilities, thoughts, emotions, perceptions, and reactions, while broadening the possibilities of human experiences through the screen. The producer plays a crucial role in overseeing the entire filmmaking process and striving to achieve the best possible outcome for the film. Given the significant impact that cinema has on society and the influential position of the producer in the filmmaking process, this study seeks to encourage film and TV producers, regardless of gender, to represent women with equal rights and opportunities. By embracing the female gaze, filmmakers can create more inclusive, diverse, and equitable films for all. This research asks: Have I, a female producer from Latin America, internalized the dominant white, cisgender, heterosexual, and male perspective? In what ways does this perspective manifest in my own role as a producer? And how can we producers creatively and practically challenge this perspective?

"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.