Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

This study deals with a Swedish company in a food industry that got affected by product failure, which led to consumer trust crisis followed by media and was needed to be managed. Situation had a negative impact on company’s trademark, which acquired long recovery work by the company. Study is following a case example of Findus problems with having horse meat in their meat product that was supposed to contain beef meat. Study aims to research how the company dealt with situation, through crisis communication and recovery strategies. This study has conducted two content analyses, one for traditional media and one for blogs (social media channel), one participating observation at Findus production facilities and also conducted one qualitative interview with Findus. The study has been conducted with a slightly deductive approach and is a qualitative study in a constructionist way. / BakgrundSvensk livsmedelsindustri är känd för att utge sig att vara kvalitetsmedveten och mån om konsumenternas intressen, men drabbades under februari månaden 2013 av ett produktfel orsakat av det internationella matfusket. Den sjunde februari blev det allmänt känt att frysta produkter som skulle innehålla nötkött, egentligen innehöll hästkött. Situationen väckte stor uppmärksamhet som resulterade i en mediastorm, med många skandalrubriker och med matproducenten Findus i fokus. Produktfelet och medföljande mediastormen har lett till stora bekymmer hos konsumenter, som uttryckte sitt missnöje genom en negativ opinionsbildning i diverse sociala medier. Findus fick då handskas med opinionen från både traditionell media och sociala mediekanaler. Det starka varumärket blev således hårt utsatt från flera håll och företaget stod inför krävande uppgift med att hantera krisen orsakad av produktfelet. Därpå skulle ett återhämtningsarbete genomföras, med målet att minimera de skadliga effekterna, samt att i längden återhämta det starka varumärkets anseende och konsumenternas förtroende.SyfteStudien syftar till att studera hur en känd svensk matproducent med starkt varumärke hanterar en förtroendekris och genomför återhämtningsarbete till följd av ett produktfel som fångats upp av media.MetodDenna studie har genomförts med en kvalitativ metod med fallstudie som forskningsdesign, av typen intrinsikal. Ansatsen har varit främst deduktiv med vissa induktiva inslag. Studien har använt en positivistisk stil samt tar avstamp ur ett konstruktivistiskt synsätt. Empiri har insamlats med hjälp av grundad teori genom databaserna ”Newsline” och ”bloggportalen.se”, en kvalitativ intervju och en deltagande observation.SlutsatsNär produktfelet uppstått, hade Findus insett att situationen kan få proportioner av en kris och därefter sammankallade en krisgrupp som skulle hantera frågan både internt och externt. Företaget lyckades dock inte med att komma ut i medier på egen hand, utan blev uppsökt av medierna, som hade negativa påföljder där företaget fick handskas med större kris än vad den egentligen borde ha varit. Situationen räddades genom att företaget så småningom tillhandahöll adekvata förklaringar och tog ansvaret för det uppstådda felet, samt att högst uppsatta medarbetare har varit aktiva med uttalanden i traditionella medier. Företaget hade dock lägre aktivitet i sociala medier, vilket var en miss. Återhämtningsarbete hade som mål att upparbeta kundrelationer och detta har åstadkommits bra genom kampanjen ’Välkommen till Bjuv’, som genomsyrrades av transparens och bidrog till att förtroendet för varumärket ökat. Hanteringen av krisen har visat på att det råder ett starkt psyke inom företaget. Slutligen har Findus utvärderat resultatet av vidtagna åtgärder och dragit lärdomar av återhämtningserfarenhet. Trots de inledande felen, har företaget sammanfattningsvis kommit ur krisen med ännu starkare varumärke, främst tack vare väl genomfört återhämtningsarbete.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.