Denna uppsats undersöker vilka roller som kan tillkomma en musikproducent och fördjupa sig i vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas i ett yrke som musikproducent samt vilka verktyg som kan vara viktiga för en nystartande musikproducent. Syftet är att belysa olika typer av musikproducent roller samt att jämföra dem. Intervjuer med två musikproducenter har gjorts för att undersöka ifall det finns någon skillnad i rollerna och hur producentbranschen såg ut förr jämfört med nu. Resultatet tyder på att det finns skillnader i de olika rollerna som musikproducent. Det finns skillnader i hur rättigheter blir uppdelade och vilka skyldigheter en producent har efter inspelad musik. En fördjupning mellan traditionell och modern musikproducent har gjorts för att kunna undersöka skillnaderna mellan de två typerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

I detta självständiga arbete riktas intresset mot hur musikproducenter samtalar kring användningen av equalizer och kompressor. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer. Data har samlats in genom intervjuer med tre musikproducenter och därefter analyserats utifrån sociokulturell begreppsapparat. Resultatet visar att musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer genom medierande redskap som ljudfiler, samarbeta med andra musikproducenter och genom lärare. Det framgår även att utmaningar finns i att olika informationskällor ger motsägande information, att använda information i rätt kontext, att kompressorer är svåra att förstå samt att det är svårt att höra hur equalizer och kompressorer bearbetar ljudet.

Denna studie syftade till att undersöka co-writing, alltså kompositionella samarbeten mellan två eller flera låtskrivare och producenter. Co-writing tycks vara en vanligt förekommande kompositionsprocess inom modern popmusik och därmed finns ett vetenskapligt intresse för att utveckla djupare förståelse för hur olika aspekter inom dessa samarbeten påverkar den kreativa processen och dess klingande resultat. Åtta låtskrivarsamarbeten, alla bestående av unika gruppsammansättningar, genomfördes genom en eller två co-writing-sessioner vardera. Varje session dokumenterades även genom loggboksinlägg. Det insamlade materialet analyserades sedan för att belysa genomgående teman och mönster. Studien föreslår att samarbeten inom låtskrivning och produktion bidrar till ett klingande resultat i hög grad bestående av det kollektivt uppskattade, alltså de delar av den personliga, musikaliska smaken som samarbetsparterna har gemensamt. Detta då musikaliska idéer som enbart uppskattas av enskilda parter naturligt filtreras bort. Resultatet visade också att den kreativa processen påverkas av sociala faktorer såsom god stämning, samt att den kreativa processen i sin tur kan ha inverkan på det klingande resultatet. I ljuset av detta kan ett kreativt samarbete benämnas som framgångsrikt utifrån olika perspektiv, och vilka perspektiv man utgår ifrån i bedömningen av ett samarbete bör utgå från samarbetets unika karaktär, inriktning och mål snarare än generella ”sanningar” om framgång. / <p><strong>De konstnärliga bilagorna är arkiverade.</strong></p>

I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence &amp; Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

Denna undersöknings syfte var att undersöka användning av strukturer och strategiers påverkan på en musikproducents kreativa arbetsprocess. Subjektet för undersökningen var i detta fall uppsatsförfattaren själv och forskningsfrågorna löd: På vilka sätt påverkas min produktivitet som låtskrivare och producent av att arbeta enligt en förbestämd struktur? Vilka fördelar och nackdelar kan jag uppleva bland olika arbetssätt för att ta sig ur och undvika skrivkramp? På vilka sätt påverkas jag av att försöka framhäva tillståndet flow? Dessa besvarades genom forskningsmetoden forskning genom design som gick ut på att producera låtar för att nå uppställda produktmål och effektmål. Datan bestod av skriftlig loggbok som redogjorde för upplevelser, tankar och känslor. För att analysera den användes i huvudsak Csíkszentmihályi Mihálys teori om flow – den optimala upplevelsen. Detta knöts till huruvida strategierna som användes kunde generera flow och produktiva resultat. Resultatet visade att flertalet positiva effekter kunde upplevas och att det för producenten upplevdes ge produktiva resultat. Det visade även på nackdelar med olika strategier och att de passade bättre i vissa fall än andra men att medvetenheten om dem och konceptet flow upplevdes som positivt. Studiens utformning ger upphov till olika svagheter såsom att undersöka både den psykologiska aspekten tillsammans med praktiska strategier kunde fokuserats mot en av dem. Samt att uppsatsförfattaren och undersökningssubjektet är densamma. Styrkor finns i att förstahandsinformation är det som presenteras och att det gick att knyta samband mellan aktiviteter och deras förmåga att generera flow. Förslag för kommande forskning är att undersöka påverkan på flertalet andra musikproducenter på olika nivåer.

Denna studie undersöker hur musikproducenter och studiotekniker upplever sina olika roller i studioinspelningssammanhang. Detta utförs genom att studera studioteknikers och musikpro- ducenters skildringar av sig själva samt av vilka färdigheter som ingår i dessa olika roller. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ, och bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Den metod som använts för att utföra insamlingen av data är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetar, eller har arbetat, som musikproducenter eller studio- tekniker. Ljudupptagningarna från intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatkapitlet klarläggs både informanternas syn på de olika rollerna samt deras uppfattning av att dessa roller ibland innehas av en och samma person. I studiens avslutande kapitel diskuteras dessa teman i relat- ion till studiens angivna bakgrundskapitel. Studien visar bland annat att informanterna, delvis tvärtemot den tidigare presenterade forskningen, anser att musikproducenter behöver ett stort mått musikteoretiska kunskaper för att kunna utföra sina uppgifter, att studiotekniker, förutom ljudtekniska kunskaper, även är i behov av konstnärliga kunskaper på ett djupare plan samt att många väljer att ta sig an rollen som både tekniker och producent på grund av ekonomiska och praktiska aspekter. Det fastställs även att gränserna mellan studiotekniker- och musikpro- ducentrollen i viss mån håller på att suddas ut. / This study aims to explore how music producers and recording engineers experience their different roles in a studio-recording context. This is done by examining recording engineer’s and music producer’s depictions of themselves and of the different sets of skills required within these roles. A hermeneutic perspective is the base for the scientific-theoretic approach of this qualitative study. The method for collecting data is semi structured, qualitative interviews and three persons identifying themselves as either music producer or recording engineer have been interviewed. The sound recordings from the interviews have been transcribed, processed and analyzed using thematic analysis and a hermeneutic approach. How both the informants’ perception of the different roles, as well as their understanding of these roles sometimes being held by one and the same person is being explained in the chapter result. The finishing chapter discusses these themes in relation to the previously given background. Among other things, the discussion chapter shows that the informants, partly opposite to what previously given research shows, thinks that music producers need theoretical knowledge in music to be able to carry out their tasks. It is highlighted that recording engineers, besides mastery of audio and technology, need to acquire a deeper level of artistic skills. It is also made clear that the lines between the recording engineer and the music producer are being erased, and that many people, due to economical and practical reasons, choose to take on the role as both music producer and recording engineer.

Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.