No description available.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet. En klar majoritet av eleverna i studien upplever att skolan är både viktig och rolig – detta indikerar en inre motivation hos eleverna. Men studien visar också att den yttre motivationen är betydelsefull för eleverna, framförallt för pojkarna. En annan slutsats är att årskurs ett motiveras av betydligt fler motivationsteorier än årskurs två och tre. / The purpose of this essay is to highlight the theories about what motivates students to school. Our main question is: What motivates students in school? On this issue, we have created three pieces in questions; How can this be understood on the basis of the concepts of internal and external motivation? Is there any differences in the answers based on which grade they are in? Can we see any differences in the answers between boys and girls? To answer these questions, we conducted a survey with 134 students from grades 1-3. The theoretical assumptions that permeate the entire work are internal and external motivation. Our study shows that both the internal and external motivation has a significant role in students' motivation to school. A clear majority of the students in the study feel that school is important and fun - this indicates an internal motivation in students. But the study also shows that the external motivation is important for students, especially for boys. Another conclusion is that the first year is motivated by far more motivation theories than grades two and three.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme – Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola.Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker. Examensarbetet syftar därför till att belysa hur förskollärarna beskriver drivkraft, motivation och meningsskapande för arbete i förskolan. Utförandet av de kvalitativa intervjuerna har skett med förskollärare på två olika förskolor, resultatet från dessa har sedan sammanställts till fyra förskollärare med figurerade namn. Under analysen av empirin har undersökandet av begreppen motivation och meningsskapande skett ur ett personligt och socialt perspektiv. Det personliga perspektivet berör intervjupersonernas sanna upplevelser och tankar om motivation utifrån deras arbeten i förskolan. Medan det sociala perspektivet syftar till den påverkan omgivning, samhälle och kollegor har på förskollärarnas motivation som är en dyrbar resurs i arbetet. Resultatet av studien har visat att ett flertal faktorer påverkar och har påverkat förskollärares motivation och meningsskapandet för arbetet. De synliggjorda tankarna hos förskollärarna har bland annat berört möjligheten till utveckling, erfarenheter, fortbildning och meningsskapande.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor.

Undervisningen i idrott och hälsa präglas av allvarliga problem gällande elevers lärandemiljö och motivation till undervisningen. En kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa för årskurs 7–9, genomförd av Skolinspektionen (2018), pekar ut brister som låg delaktighet, hög andel tävlingsmoment samt en otrygg lärandemiljö. Med utgångspunkt i elevers bristfälliga motivation och problematiska lärandemiljö avser vi i den systematiska litteraturstudien att undersöka hur forskning om motivationsklimat i internationell idrottsundervisning kan appliceras i en svensk idrott och hälsa-kontext utifrån det teoretiska ramverket Achievement Goal Theory (AGT) med stöd av Självbestämmandeteorin (SDT). Utifrån syftet har följande två frågeställningar formulerats: 1) Vilket motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning? och 2) Hur kan lärare förbättra elevers lärandemiljö genom att påverka motivationsklimatet i undervisningen i idrott och hälsa? I litteraturstudien har 20 vetenskapliga artiklar valts ut utifrån förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Artiklarna analyserades genom att identifiera mönster, likheter och skillnader under kodningsprocessen för att sedan sortera resultaten i kategorier utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning samt att lärare kan använda sig av TARGET, vilket är en metod för att initiera ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, i syfte att förbättra elevers lärandemiljö. Den första slutsatsen är att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat även kan vara gynnsamt i undervisningen i idrott och hälsa, eftersom det är fördelaktigt för elevers deltagande och motivation. Den andra slutsatsen är att TARGET kan användas av lärare i idrott och hälsa med avseende att förbättra elevers lärandemiljö, då koppling kan göras mellan TARGET och kursplanen i idrott och hälsa för grundskolan.

Fri lek är en stor del av barns vardag i förskolan och dess drivkraft är komplex. I läsning av tidigare forskning framkom en avsaknad av studier kring musik som drivkraft i fri lek. Fokus riktas snarare mot pedagogernas kunskap kring musik samt planerade situationer. Syftet med föreliggande studie är därmed att undersöka och analysera musikens betydelse som drivkraft i barns fria lek. I studien observerades barn i fri lek på en femårsavdelning på en privat förskola i en mindre ort. Dessa observationer och musikens roll i barnens fria lek har sedan analyserats med hjälp av de musiksociologiska begreppen transport, förflyttning in i musiken, socialt agentskap och musicking, från DeNora (2000). Vidare har Corsaros (2018) barndomssociologiska begrepp kamratkulturer, delade ritualer, tillträdesritualer och tolkande reproduktion använts i analysen. Resultatet av studien visar att barn använder sig av musik i sin lek och att den på olika sätt kan fungera som drivkraft. Musiken kan transportera leken in i nya sinnesstämningar, tempo och driva leken framåt. Vidare kan leken vara del i att forma barnens kamratkulturer genom att vara grunden till olika delade ritualer som skapas.

3SammandragTitel: ”Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus” Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas LundstenDå tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp. Studien pekar vidare ut att struktur kan påverka den inre och yttre motivationen beroende på om strukturen uppfattas som kontrollerande eller att strukturen inbjuder till delaktighet. Vi ser att resultatet med de fem olika identifierade kategorierna kan vara en utgångspunkt för vidare organisationsforskning inom Skånes universitetssjukhus. / Title: ” Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University” Level: Bachelor thesis Authors: Magnus Svensson Year of publication: 2012 Mentor: Jonas LundstenSince previous research has not focused so much on leaders' perceptions of what motivates employees, we found the chance to do a study on how the leaders at Skåne University understands how they work with motivation issues within their own organization. The purpose of the study is that, on the basis of leadership as leadership, how the employees in managerial positions within the SUS perceive their leadership in relation to what they think motivates employees within the organization. We have a qualitative research approach and eight semi-structured interviews identified five themes: communication, participation, adaptation momentum and structure that managers consider important motivational aspects, and also found that these perceptions of leadership following the above common pattern. Our study shows that they perceive leadership as to promote and together with its employees towards the common business goals that are set. The study also points out that the structure can affect the internal and external motivation depending on whether the structure is perceived as controlling or structure that invites participation. We see that the results of the five categories identified can be a starting point for further research organization in Skåne University Hospital.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. En kvalitativ intervjustudie har genomförts utifrån en induktiv ansats då intresseområdet tidigare har varit obeforskat och ambitionen har varit att undersöka det unika inom detta. Tio intervjuer har utförts i vilka samtliga respondenter, vid undersökningstillfället, har befunnit sig på mellanchefspositioner inom antingen privat- eller offentlig sektor. Data har transkriberats och senare analyserats utifrån en induktiv tematisk analys vilken har resulterat i fyra övergripande teman för vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Dessa teman benämns som: Utvecklingen – en strävan efter utveckling på det personliga planet, Makten – att ha makt och därigenom kunna påverka såväl organisationen som sin egen arbetssituation, Att klättra i karriären – mellanchefspositionen som en fas i karriären på väg uppåt i karriärvärlden, Bekräftelsen – en önskan om att bli omtyckt, att få bekräftelse från folk i sin omgivning för att man har lyckats åstadkomma något. Resultatet har jämförts mot befintliga psykologiska teorier och slutsats har dragits i form av att ovanstående teman beskriver vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Avslutningsvis har förslag till vidare forskning presenterats för att exemplifiera hur man vidare kan kartlägga det som här har undersökts. / The purpose of this research has been to map out what drives people to strive towards or accept middle management positions. A qualitative interview study has been conducted with an inductive approach since the area of interest until now had not been researched and that the ambition has been to examine the unique within this. Ten interviews were carried out in which all of the respondents, at the time of the study, were working as middle position managers within either the private or public sector. The data has been transcribed and then analyzed using an inductive thematic analysis which resulted in four overall themes answering what drives people to strive towards or accept middle management positions. These themes are denominated as following: The Development – a strive towards a development on a personal level, The Power – to have power and through it the possibility to influence as well the organization as the own work situation, Career advancement – the mid-level management position is seen as but a step in the career advancement, The Confirmation – a wish to be liked, to be confirmed by those in your surroundings for having accomplished something. The results have been compared with existing psychological theories and a conclusion has been made that the above themes describe what drives people to strive towards or accept middle management positions. To conclude, suggestions about future research have been presented to exemplify how to further map out what has been researched here.

Arbetet handlade om att utreda energibehovet till följd av en industriport mellan ett fryslager och en utlastningsterminal, samt utreda om anläggningens golvvärme kan arbeta med sänkt temperatur för att minska uppvärmingen av fryslagret, båda delarna med syftet att identifiera energiförluster och kunna sänka energiåtgången. Energiförlusten till följd av porten identifierades genom uppmätning av luftflöden för att sedan beräknas över ett år med hjälp av en teoretisk modell. För att undersöka golvvärmens driftsparametrar gjordes en litteraturstudie för att bestämma ifall det vore tillrådligt att sänka dess arbetstemperatur. Slutsatsen blev att portens öppetvarande under år 2016 resulterade i omkring 145MWh i rent termisk energiförlust. Anläggningens vattenburna golvvärme drivs vid cirka 10-12°C vilket är enligt praxis och att en förändring av temperaturen därför inte kan rekommenderas. / This thesis was examining the energy demand due to an industrial gate dividing a freezer warehouse and it’s adjacent loading bay, as well as determining whether the facility’s sub-floor heating could be operated at a lower temperature setting in order to decrease the heat transfer into the freezer, both of which with the purpose to identify energy losses and possibly lower the total energy demand. The energy losses due to the gate were identified by measuring airflow and then calculate the loss over a whole year by means of a theoretical model. To examine the operating parameters of the sub-floor heating, a literature study was conducted in order to determine whether it would be feasible to lower its temperature. The conclusion was that the opening of the gate during year 2016 resulted in about 145MWh of purely thermal energy loss. The facility’s waterborne sub-floor heating is operated at around 10-12°C, which is according to practice, and a change of temperature cannot be recommended.

Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.