Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inomäldreomsorgen kan definieras.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller braegenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra medkarriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det somdriver en människa att arbeta som chef?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, därvi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inomäldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom atttematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap. / This essay is about how a good boss is, and how a good boss in care of the elderlycan be defined.The questions that this essay is built on are: Is it personal maturity or goodcharacteristics that make a person a good boss? Is it about making a career,interest, power or personal development? What drives a person to work as a boss?To answer our questions, we used a qualitative method. We conducted sixinterviews with different directors in care of the elderly. In our result, we haveworked up our interviews according to the Ground Theory. Our analysis isconnected to a humanistic approach and a situational and developmental focused leadership.

Det här är en netnografisk studie av film som en social praktik, med ett fokus på franchisefilmer och deras fanbaser. Studien utforskar diskussionstrådar på onlineforumet Reddit och presenterar och diskuterar de olika motiven som driver fans till att engagera sig i diskussioner online om franchisefilmer. Studien presenterar hur relationen mellan användare av onlineforumet ser ut och hur de förhåller sig till varandra och till makthavare i filmindustrin som utgör världen fans deltar i. Den här studien drar slutsatsen att film för en nutida digital publik inte bara är en estetisk produkt utan också fyller en social funktion i form av demokratiska diskussioner, gemenskap, kunskapskapande och skapande i sig. I den här möjligheten ligger också drivkraften till fansens engagemang.

This study aims to contribute to the research field in the cross-border region of Oresund, between Helsingborg and Helsingor. The study aims to research politicians’ views on the cooperation between the two cities and to answer how politicians in Helsingborg and Helsingor view cross-border cooperation in the region based on driving forces, visions, and obstacles. The purpose is also to see if there are any differences between the politicians' views, in each city, on the cooperation and if the cross-border cooperation is being driven by instrumental ideas or value-based ideas.The study does this by qualitative interviews with politicians on each side of the border in the two cities. The interviews and the analysis of the material are based on the three carrying concepts: driving forces, visions, and obstacles. The analysis is being done with the help of the theory based on instrumental driving forces and value-based ideas.From the analysis, the conclusion is that the driving forces behind this cooperation is connected to the geographical proximity between the countries. The vision is based on the goal of becoming a strong seamless-region and that there are obstacles such as taxes. The study concludes that the cooperation is mostly driven by instrumental ideas but that some of these driving forces have their origin in some type of value-based idea. The conclusion is also that the politicians in the two cities view the cooperation in a mostly similar way.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen. Dessa tre är inre drivkraft, arbetets karaktär samt viljan att utvecklas. Inom varje område ingår några olika motivationsfaktorer som har betydelse för hur en individ blir motiverad. Resultatet pekar även på andra faktorer som är av betydelse, men som inte är motiverande enligt deltagarna i fallstudien. Uppsatsen bidrar till att skapa en större förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar dels den enskilde individen inom en organisation samt vilka faktorer som krävs för att organisationen ska drivas framåt. Det hade även varit av intresse att utföra studier där man studerar hur organisationer främjar de anställdas kreativitet och där man tittar på vad det är som styr motivationen. / This case study illuminates the motivational factors that are basic in motivational theories and if there can be other factors that are significant for the individuals working in a creative organization. A qualitative study has been carried out through the methods of focus groups with teams and interviews with their team leaders from the organization, Ubisoft Massive Entertainment AB. In a preparation phase theories of motivation and creativity were studied that related to the chosen problem formulation. Finally the empirical material has been analyzed and discussed in relation to the chosen theories. The conclusion is three domains that effect the motivation in this case. These domains are intrinsic drive, job characteristics and a desire to develop and each include different motivational factors that affect the individuals in this case. The results also include factors that are significant but do not effect the motivation. The study has a purpose of creating an understanding for what motivational factors effects the individual in a creative organization and to function as groundwork for further research with similar intentions. The studies have generated interest for further research of how organizations support their employee’s creativity and to further illuminate psychological factors that control the feeling of motivation.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheterökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessensom har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis,huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattassom drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament. Delar av branschen verkar märka att det lönar sig att agera utifrån sunt förnuft. Beställaren är om han har ett uttalat energikrav en av de viktigaste aktörerna. Även andra i planeringsprocessenhar inflytande om de besitter förhandlingsstyrka och stark personlig övertygelse. Viktigt är att kompetenser får komma till tals vid rätt tidpunkt. Resultatet tyder även på att de främsta drivkrafterna för energieffektivisering är bland annat möjligheten till försök i mindre skala, det goda exemplets makt, kalkyler med helhetssyn samt goodwill. De främsta barriärernaär kortsiktigt tänkande, spekulationsbyggande, osäkerhet samt att miljöperspektivet har konkurrens. / The purpose of this thesis is to study the driving forces and obstructions that emerge in the construction and real estate sector as the demands for increased energy efficiency in real estates grows. The survey is built on the settlement sector’s considerable share of the total energy use in Sweden. The thesis comprises seven qualitative interviews with operators in the construction and real estate sector. In the interview survey the acting of the construction and real estate sector when faced with the growing demand for energy efficiency in real estates was studied, as well as the operators and factors in the planning process that have the opportunity to influence future energy efficiency, and finally, if the coming demand for energy declarations for buildings will be seen as a driving force or an obstruction. The resultof the analysis interprets that energy efficiency today mainly is driven by economic reasons, but that the energy declaration can become an important incentive. There are parts of the business that seem to realize that it is paying off to act with common sense. The orderer is, if he has a pronounced energy demand, one of the most important operators. Also, other operators in the planning process can be of influence if they can negotiate and have a strong personal conviction. It is important that competences have the chance to speak up at the righttime. The result also interprets that the main driving forces for energy efficiency is the opportunity to make tries on a smaller scale, the power of the good example, calculations where you can see the whole picture and goodwill. The main obstructions are short time thinking, speculations, insecurity and that the environmental perspective has competition.

Bakgrund: För att främja ungdomars hälsosamma och långsiktiga deltagande i fysisk aktivitet är det avgörande att upprätthålla en sund motivationsnivå. Föräldrar, som betydelsefulla aktörer i ungdomars liv, kan ha en central roll i att forma det motivationsklimat som omger ungdomsidrotten. Trots att forskningen traditionellt har fokuserat på tränarens betydelse finns det indikationer att föräldrar också kan påverka ungdomars motivation till idrottande. Syfte: Undersöka vilken betydelse föräldrar har i att forma motivationsklimatet för ungdomar inom organiserad idrott och hur deras påverkan skiljer sig mellan individuell idrott respektive lagidrott. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes i databaserna Discovery och PubMed som efter kvalitets- och etikgranskning gav till följd att tolv artiklar inkluderades i studiens resultat. Av dessa artiklar uppvisade tio hög kvalitet, medan två klassificerades med medelhög kvalitet.  Resultat: Föräldrar har genomgående en betydelsefull roll i att tillgodose sina idrottande ungdomar med autonomistöd för att skapa ett bra motivationsklimat. En högre föräldrainvolvering i ungdomens idrottande kräver att föräldrarna förmedlar en hög känsla av autonomi för att inte ska upplevas kontrollerande och därmed få negativa effekter för ungdomens motivation. Föräldrar tenderar att uppfatta sig själva som mer positivt motiverande och mindre demotiverande än vad deras barn upplever dem. Det förekommer kompensatoriska effekter mellan föräldrar, tränare och lagkamrater i utformandet av motivationsklimatet. Föräldrars påverkan på ungdomars motivation inom individuell idrott var starkare än tränarnas. Inom lagidrott hittades en interaktiv effekt mellan föräldra- och tränarstöd, medan motsvarande inte fanns inom individuell idrott. Slutsats: Av anledningen att föräldrar har en stor betydelse för ungdomarnas motivationsklimat inom organiserad ungdomsidrott är det av stor vikt i att de ingår i framtida interventioner som avser främja ungdomarnas basbehov. Det skulle medföra en förbättrad motivationskvalitet bland ungdomarna, som i sin tur kan generera mer av de positiva effekterna som fysisk aktivitet medför.

I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas. I grunden handlar det om individens självbild och självkänsla. Studien syftar till att belysa det personliga ledarskapets påverkan på det professionella ledarskapet och baseras på åtta samtal med människor vilka alla har lång erfarenhet av ledarskap på professionell nivå. Idag arbetar samtliga med eller föreläser om personlig utveckling och/eller ledarskap på ett eller annat vis. Resultatet behandlar frågor om; gott ledarskap, det personliga ledarskapet, kopplingen där emellan och utveckling av ledarskap. Ämnesområdena är kopplade till teorierna; Transformativt ledarskap och Autentiskt ledarskap, slutsatser är sedan dragna från det. I dagsläget ökar förståelsen för betydelsen av personligt ledarskap för ett bra ledarskap i arbetslivet, men forskningen inom ämnet är bristfällig. Ord som mod, människointresse och insikt är ständigt återkommande i empirin. Dock inte i teorin och är därmed faktorer som behöver mer efterforskning. / Leadership theory provides much of the manager's role in the organization's success. However, there is less written about the connection between the leader as a person and his success in profession. Many people get into a leadership role due to great skills in what they do but they are unsuitable as a leader, while many people do a fantastic job as leader. Leadership is not a profession that you are able to leave at desk; leadership is a lifestyle or a personality. Leadership ability can be developed in many ways if the leader has the driving force, courage and willingness to develop, in essence it is all grounded in the individual's self-image and self esteem. The study aims to highlight the personal leadership’s impact on the professional leadership and based on eight interviews with people who have extensive experience of leadership at the professional level, and also in one way or another work with or have lectures on personal development and leadership. The result is dealing with questions about; good leadership, personal leadership, the link between these and development of leadership. The subject is linked to the theories about Transformational Leadership and Authentic Leadership; conclusions are then drawn from it. In the current situation the understanding about the importance of personal leadership for the professional leadership is increasing, but research on the subject is inadequate. Words like; courage, human interest and insight are a constant factor in the empire, but not in the theory, this indicates that those factors need more research.