Syfte: Denna studie ämnar utforska hur de nationella riktlinjerna för idrottspolitiken influerar svenska kommunfullmäktiges resonerande i beslutstagandet vid byggandet av nya idrottsanläggningar. Den svenska idrottspolitiken specificeras i en proposition (Prop 2008/09:126) från regeringen, godkändes av riksdagen 2009, tillsammans med Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. Metod: För studien valdes tre svenska kommuner ut med nybyggda kommunalt finansierade idrottsanläggningar där beslutet om byggnationen tagits efter 2009. Kvalitativa analysfrågor har används för att gå igenom kommunfullmäktiges beslut. Fairclough och Faricloughs modell för politiskt resonerande har sedan tillämpats på analysfrågornas svar. Antagandet gjordes att varje kommunalpolitisk aktörs grundläggande mål är att maximera institutionell politisk makt, i enlighet med Stroms teori om politiskt partiagerande. Resultat: Analysen visar att de idrottspolitiska värdegrunder som förespråkas på nationell nivå spelar en mindre roll i kommunstyrelsens beslutsfattande. Kommunens attraktionskraft jämtemot utomstående, stimulering av ekonomin och marknaden samt de lokala idrottslagens framgångar är dominerande i beslutsprocessen. Kommunfullmäktiges resonemang vid beslutsfattande av alla tre idrottsanläggningarna går i samma riktning. En indikation på att detta kan vara en trend bland flera svenska kommuner. Slutsats: Det verkar finnas en diskrepans mellan det syfte med idrottspolitiken som förespråkas på nationell nivå och hur kommunfullmäktige resonerar i sitt beslutsfattande. Tidigare forskning har visat att särintressen har inflytande över kommunal idrottspoltik och att såväl väljare som politiker har en överskattad tro på elitidrottens ekonomiska fördelar för det lokala samhället, i relation till vad forskningen visat. Dessa två faktorer kan vara förklarande för varför kommunfullmäktige bortser från nationella idrottspolitiska värderingar och hela innebörden i det vedertagna konceptet "idrott för alla", som förväntas genomsyra den svenska idrottsrörelsen. / Aim: This study aims to explore the reasoning of Swedish municipality councils, in regards to the decision-making process of building new sports facilities, and their relationship to national sports policies. The Swedish sports policy has been specified through a proposition (Prop. 2008/09:126) given by the government and approved by the parliament in 2009 together with the policy program of the Swedish Sports Confederation called Idrotten vill. Method: Three Swedish municipalities with sports establishments subsidized by tax money constructed after 2009 were selected for the study. The municipality council’s decisions have been qualitatively studied through Fairclough and Fariclough’s model for political reasoning. The assumption was made that each municipality’s core goal is to maximize their control over political office, in accordance with Strom’s theory of political party behavior. Results: The analysis shows that the policies advocated on state level only plays a minor role in the decision-making of municipality councils. Values like the town’s appeal to outsiders, stimulation of the market and the prestige of local sports teams are more dominant in the decision-making process. The reasoning behind all three of the newly built establishments goes in the same direction, which indicates that this might be a trend embraced by several Swedish municipalities. Conclusions: Swedish municipality councils reasoning within the decision-making process does not seem to accord with the sports policies advocated on a national level. Previous research has shown indications that personal interests plays a role in municipal decision-making and that the popular belief among both voters and political actors is that the economical benefits of elite sports on the local community is a lot higher than research shows. Both these factors may be explanatory as to why municipal councils chose to disregard national values and policies of sports and the whole advocated concepts of “sports for all” that permeates all of the Swedish sports society.

Den svenska föreningsidrotten hade stött på problem i takt med samhällets hastiga utveckling och tillsammans med de fem utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap så syftade strategi 2025 till att utveckla den svenska föreningsidrotten. Studien bidrog med kunskap utifrån att identifiera konsekvenserna av vad den interna idrottspolitikens policy förespråkade, de strategier som användes för att acceptera en viss politik och utmaningarna med en sådan legitimering. Studien utfördes med skuggning som metod och kompletterades sedan med semistrukturerade intervjuer för att försöka skapa en bredare bild inom forskningsfrågan. Idrottskonsulenterna ställdes inför utmaningar beträffande deras relationer till föreningarna. Dessa utmaningar handlade bland annat om bristen på kommunikation som gjorde den redan svåra implementeringen av strategi 2025 till en ännu svårare uppgift. Den skapta arbetsmodellen för den svenska idrotten överensstämde inte med medlemmarnas syn på hur beslut inom den svenska idrotten tas. Den svenska idrotten styrs av medlemmarna vilket resulterar i att alla beslut som fattas i själv verket grundades i medlemmarnas egna föreningar. Idrottskonsulenterna använde sig av olika implementeringsstrategier när de jobbade med föreningarna och studien identifierade ett antal strategier som var gemensamma för alla idrottskonsulenter inom denna region. Dessa strategier hade tillsammans skapat ett slags ramverk för hur implementeringen av strategi 2025 implementerades hos föreningarna och ett antal påverkansfaktorer identifierades, vilka senare fastställde vilken implementeringsstrategi som idrottskonsulenterna förespråkade

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. </p><p>Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.

Den ökade användningen av civilsamhällesorganisationer, såsom idrottsföreningar, för välfärdsrelaterade tjänster är väldokumenterad i forskningslitteraturen. I den visas hur idrott alltmer kommit att betraktas som en universallösning på allehanda samhälleliga problem. Trots att det finns forskning som försiktigt pekar på att detta fått konsekvenser för idrottens interna organisation saknas fortfarande tillräcklig kunskap om på vilka sätt dessa organisationer påverkas och vilka konsekvenser som följer. Syftet med studien är därför att, genom nyinstitutionell teori, analysera vad som händer med den svenska idrottsrörelsens distriktsidrottsförbunds interna processer i och med regeringens ökade anslag för idrottsrörelsens deltagande i arbetet med nyanländas etablering. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med elva distriktsidrottschefer runt om i Sverige. Resultaten visar att integrationsarbetet är ett prioriterat område som omfattar en stor del av det dagliga arbetet, mycket tack vare de extra resurser som anslagits av regeringen. Majoriteten av insatserna sker ute i idrottsföreningarna men distriktsidrottsförbunden samarbetar även med en rad externa aktörer. Samtliga förbund har nyanställt personal för att arbeta med integrationsfrågor. Distriktsidrottscheferna anser att förbunden är en viktig aktör i det svenska integrationsarbetet men opponerar sig mot ett huvudansvar för frågan, det övergripande ansvaret anses ligga på staten. Idrottsrörelsen har valt integrera integrationsarbetet under ett bredare begrepp, inkludering, för att på så sätt möjliggöra ett arbete med alla former av utanförskap. Det nya ansvarsområdet har även medfört en rad nya utmaningar för idrotten att ta ställning till. Dessa berör allt ifrån anslagets utformning till ökad återrapportering och otydlig ansvarsfördelning.

På Riksidrottsmötet i Maj 2017 beslutades om en omfattande förändring inom svensk idrott; Strategi 2025. Denna förändring syftar till att lösa flera av de problem som idrottsrörelsen under många år haft, såsom tapp av medlemmar tidigare ner i åldrarna, snedvriden könsfördelning på beslutsfattande positioner och generellt höga trösklar in i idrotten. Denna studie syftar till att redogöra för hur denna förändring legitimeras av idrottskonsulenter, som är anställda på distriktsförbunden, i mötet med idrottsföreningar där förändringen i stor utsträckning ska genomföras, samt vilka konsekvenser denna legitimering eventuellt får. Genom intervjuer med och skuggning av idrottskonsulenter i deras möten med idrottsföreningar visar denna studie att idrottskonsulenterna inte speciellt ofta arbetar uttalat med strategin utan att det snarare fungerar som ett DNA i deras vardagliga arbete. De sitter inte heller på några mandat att styra idrottsföreningarna eller på något sätt bestämma över deras strategiarbete.Den legitimerande processen utgörs istället av att beskriva strategin som lösningen på de problem idrottsföreningarna redan upplever att de har samt stötta de arbeten som de själva vill starta.Resultaten visar också hur kommunikationen mellan den nivå av svensk idrott som initierat förändringen och de som ska utföra den har brustit i stor utsträckning. Konsekvensen av detta blir att mycket arbete läggs på föreningarna och att det är idrottsföreningar med hög formaliseringsgrad som har större möjlighet att följa med på strategiresan. De förändringar strategin syftar till som idrottsföreningarna inte ser sin direkta vinning i riskeras också att inte arbetas med alls när mandat för att styra förändringen saknas. Med brist i kommunikationen inom svensk idrotts organisation riskeras också att alla inte är överens om vad strategiarbetet egentligen syftar till och därför inte arbetar mot gemensamma mål

The Swedish sport movement is built on voluntary engagement and strong autonomy, and is Sweden's largest popular movement. To help finance sports, the government annually provides state financial support. The idea of the support is to promote sport for the entire swedish population, trusting the Swedish sport movement to manage the course of action. The financial support is important to enable Swedish sport to maintain its independence. Research has shown that the government and otherexternal financiers lately has grown an increased interest to involve and affect Swedish sport, using financial means to do so. Researchers fear that this will challenge the autonomy of the Swedish sportmovement. Leading to the purpose of this study, to see on a grassroot level how sport organisations witness this conflict of interest between external financiers and thus the effect on the Swedish sport movements autonomy. To answer this, the study is based on (qualitative) interviews made with 7 sportclubs within the municipality of Umeå. Results show that all interviewed sport clubs experience positive use of using external financiation. However these sport clubs do not seem to characterize the effects just as problematic as former research suggests. On the contrary, the sport clubs declare themselves as free to structure their activities without disturbing involvement from external financiers. Where the organizational governance is stronger than the systemic. A final conclusion is that smaller sport clubs in Umeå do not experience this conflict of interest between external financiers and their own activities. They feel free to plan their activities based on the clubs internal driving forces, where external finances rather creates opportunities for the clubs to grow.

This study was commissioned by the Västerbotten sports federation, who called for an overview of the policies that the municipalities in Västerbotten work after in the field of sport. The study aimed to identify sports policy programs or documents that have been produced by the municipalities, and how they work with them. Furthermore, the study highlights the municipality’s politicians reasoning about sport and recreation-sector, and how their sport policy-work was practiced. The data collection was based on seven interviews and document-collections from the 15 municipalities. The result shows that no municipalities have drawn up a sport policy program, and the lack of common goals, guidelines and a clear vision of the sport and recreation-sector were big. The overall process consisted of running the handling of cases involving the sports industry. Municipalities work with sport and recreational questions dealt largely with preserving the existing level and maintaining the sporting activities already in place.

This study was made in collaboration between Umeå University and Västerbotten sports federation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with various issues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalities were implementing strategies in the sports field on determined goals by using policy documents. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports in Västerbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youth sports should be organized, and segregation in sports due to financial factors. The study was based on seven interviews in four different municipalities in Västerbotten. The result of the study showed a lack of working with determined goals in the sports field. Other clinical findings in the study were that in youth’s opportunities to participate in organized sport became a threat due to increasing costs; this may also increase segregation within the society. We also found that municipalities were interested in practicing a youth sports organization that would offer sports to a wide population. During our discussions with politicians and workers in the municipalities we saw a desire to start working in a more goal oriented way.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 &amp; 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.