Bakgrund: ISA 701 och Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) infördes år 2016 med avsikten att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen. I den svenska kontexten är SBO ett outforskat område varför denna studie ämnar bidra till en förståelse för hur revisorers användning av SBO har sett ut sedan införandet. Syfte: Syftet med studien är att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016. Metod: Studiens hypoteser härleds utifrån befintlig teori och tidigare kunskaper vilket innebär att en deduktiv ansats används. Hypotesprövningarna genomförs med hjälp av sekundärdata och en longitudinell forskningsdesign. Resultat: Studien finner ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO. Vad gäller likriktning finns det både indikationer på att revisionsbyråerna har blivit mer lika varandra i sin användning av SBO men också på att skillnaderna har ökat. Därmed finns det en risk för att byråspecifika faktorer påverkar hur många SBO ett företag tilldelas istället för enbart klientspecifika faktorer. Kunskapsbidrag: Studien ger en tidig inblick i hur SBO har tillämpats i en svensk kontext sedan införandet år 2016. För IAASB och övriga standardsättare som varit drivande i framtagandet av SBO bidrar studien till en uppföljning av hur användningen sett ut. Ur ett investerarperspektiv kan studiens resultat bidra till en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar varför ett företag tilldelas SBO. / Background: The purpose with Key Audit Matters (KAM) is to increase the information value in the audit report. In the Swedish context, KAM is an unexplored area, which is why this study aims to contribute to an understanding of how auditors’ use of KAM has been since its introduction. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between the audit firm and the use of KAM and to find out if the use has become more uniform over time since the introduction of ISA 701 in 2016. Method: The study hypotheses have been developed through existing knowledge which means that a deductive approach has been used. The hypothesis tests have been conducted using secondary data and a longitudinal research design. Result: The study’s result indicates that there is a relationship between the audit firm and the use of KAM. In terms of uniformity, there are some indications that the differences between the audit firms’ use of KAM have decreased. However, there are also indications that the differences have increased. Thus, there is a risk that firm-specific factors affect how many KAM a company receives instead of only client-specific factors. Contribution: The study gives an early insight of how KAM has been applied in a Swedish context since the introduction 2016. For IAASB and other standard setters that have been a driving force for the development of KAM, the study contributes to a follow up of how the use of KAM has been. From an investor perspective, the results from the study can contribute to an increased awareness of which factors that affect why a company receives KAM.