Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning. Vi fann också att räddningstjänsten förvaltar och upprätthåller den norm som samhället har på brandmannen, som manlig och stark, genom att återkommande luta sig mot fysiska krav. Vi fann också att vinnande koncept var imitationslegitima på organisationsfältet.Jämställdhetslagar får svårt att få fäste i organisationen då det är vedertaget att inte anamma lagar om den inte faller inom normen för räddningstjänstens styrning. Inte heller kommer den att anammans så länge man förvaltar den norm om manlighet och styrka då den motsäger sig den normbild som professionen legitimerar sig med gentemot omvärlden. Enda gången man kan bryta de institutionella mönstena är genom ett vinnande koncept. Om en station med jämn könsfördelning uppvisar ett bättre eller effektivare resultat kommer detta med största sannorlikhet att spridas.

Plastic was initially designed to enhance human well-being, but now it has become a threat to us and the planet. The plastic industry faces significant scrutiny due to the sustainability challenges associated with plastic products. The purpose of this study is to understand how organisations in the plastic industry manage its legitimacy and ensure the industry's survival. We employ organisational legitimacy as a lens and the three pillars of institutions - regulative, normative, and cultural-cognitive - as an analytic framework, to understand the roles of legitimacy in shaping an organisation's sustainability practices. Site Zero, Europe's largest plastic packaging waste sorting facility in Motala, Sweden has caught our attention. Utilising a qualitative research strategy and a case study research design, this paper explores how the multifaceted nature of legitimacy impacts Site Zero on its sustainability practices. Besides the site visit, we have conducted seven semi-structured interviews with five key members of Swedish Plastic Recycling and two material experts from a public agency and a producer responsibility organisation. Through this case study, we conclude that there is a gap between legitimacy and sustainability. Pursuing legitimacy increases the chance of organisations' survival in the plastic industry, however, it may also hinder them from achieving sustainability. Additionally, while high-quality recycling plays a crucial role in handling plastic packaging waste, it has its limitations in making plastic sustainable with the current profit-driven market and an overconsumption lifestyle.