Kvalitetssäkringssystem är vanligt förekommande inom organisationsvärlden idag. Sedan 2009 är alla statliga myndigheter i Sverige skyldiga att ha ett miljöledningssystem, vilket även bör certifieras enligt ISO 14001 eller EMAS. När organisationer inför den här typen av system leder det ofta till stora variationer i utfall. I vissa organisationer blir inte konceptet mycket mer än ett beslutsdokument eller en verkningslös policy, känd i stort sett enbart av ledningsgruppen. Hos andra organisationer implementeras systemet neråt i organisationen och får praktiska följder på den operativa verksamheten, med ett positivt utfall som följd. Variationerna har dokumenterats i tidigare studier där flera organisationer som infört samma koncept har jämförts. Det har skett på ett övergripande plan där forskare har sökt generella svar på vad som orsakar variationerna i utfall. Den här fallstudien bidrar med en djupanalys på mikronivå där en enskild organisation studerats. Det utesluter möjligheten till en jämförande ansats gentemot andra certifierade lärosäten, men å andra sidan lämnar det utrymme för en mer detaljerad analys av den unika organisatoriska kontexten. Organisationen i fråga, Högskolan i Borås, införde 2012 ett ISO-certifierat miljöledningssystem. Studien syftar till att förklara utfallet av införandet genom att analysera vilka påverkande aspekter som förekommit. Empirin som analysen grundar sig på består av datamaterial från semistrukturerade intervjuer samt studier av dokument från en femårsperiod. De påverkande aspekterna står att finna både i drivkrafterna bakom införandet och i implementeringsprocessen av miljöledningssystemet. Tillsammans ger de en detaljerad helhetsbild av vad som gynnat och vad som motverkat processen att få ett kvalitetssäkringssystem att generera effektivt kvalitetsarbete, utifrån lokala och specifika förutsättningar i en organisation. Två aspekter som gynnat implementeringsprocessen av miljöledningssystemet framträder med särskild tydlighet i den här fallstudien; Skapandet av en gemensam vision inom organisationen kring det införda konceptet, samt utvecklandet av artefakter så som strukturer, riktlinjer och rutiner i arbetet med miljöledningssystemet. Det senare förutsätter visserligen inte attitydsförändringar hos individer inom organisationen, men generarar ändå resultatförbättringar och påverkar därmed utfallet positivt. / Quality assurance systems are common in the organizational world today. Since 2009, all Swedish government agencies are obliged to have an environmental management system, which should also needs to be certified according to ISO 14001 or EMAS. When organizations adopt this type of system it often leads to large variations in outcomes. In some organizations the concept will not be much more than a decision document or an ineffective policy, known almost exclusively by the management team. In other organizations the system is implemented down in the organization and has practical implications on the operational activities, with positive outcomes as a result. These variations have been documented in previous studies where several organizations that have adopted the same concept have been compared. This has been done on a comprehensive level in which researchers have sought general answers to what causes variations in outcomes. The contribution from this case study is a deep analysis at a micro level where a single organization has been studied. It excludes the possibility of a comparative approach towards other certified educational institutions, but on the other hand, it leaves room for a more detailed analysis of the unique organizational context. The organization in question, The University of Borås, introduced an ISO certified environmental management system in 2012. The study aims to explain the outcome of this introduction by analyzing the influencing aspects that occurred. The empirical data on which the analysis is based on consists of datasets from semi-structured interviews and studies of documents from a five-year period. These influencing aspects can be found both in the driving forces behind the introduction and also in the implementation process of the environmental management system. Together they provide a detailed overview of what favored and what counteracted the process of getting the quality assurance system to generate efficient quality results, based on local and specific conditions in the organization. Two aspects that favored the implementation process of the environmental management system emerges with particular clarity in this case study; The creation of a shared vision within the organization around the introduced concept, and also the development of artifacts, such as structures, policies and procedures related to the environmental management system. The latter presupposes not changing attitudes of individuals within the organization, but it still leads to performance improvements and thereby affecting the outcome in a positive way.The language of this paper is Swedish.

This study, which was conducted in Sweden, was based on four qualitative semi-structured interviews. The aim of this study was to create an understanding of how a municipality designs the sanction for youth offenders called ”youth service” based on the law that establishes the existence of such a sentence. We interviewed social workers that work at the department of youth service in the municipality of Gothenburg, who exclusively deal with youth offenders’ sentenced to youth service as their job assignment. We asked the social workers how the municipality of Gothenburg has designed and structured its youth service as well as how and why the chosen design came to be. The result was thermalized with four topics: how is youth service designed? The reasoning behind Gothenburg’s design, the adjustment of the process of evaluating the suitability of the sentence youth service for the young offender and lastly, collaboration. Our analysis was based on neo-institutional organization theory and on protective factors that protect against negative outcomes. Based on the result that the semi-structured interviews yielded we found that Gothenburg’s designed work method very well resembled the law and guidelines issued two years subsequent the date the law gained legal force. Additionally, we found that the department for youth service in Gothenburg influenced the guidelines that were issued two years after the law gained legal force. To which degree could not be determined in this study, however some of the social workers stated that Gothenburg did not have to adjust to the guidelines when they were issued and that it was satisfying for them that the National Board of Health and Welfare listened to their organization in the process preceded the issuing of the guidelines. Lastly, the interviewed social workers reported that the municipalities collaborate regarding the design of their respective youth services to increase uniformity. The interviews indicated that Gothenburg’s designed work method was considered successful in that other municipalities contacted Gothenburg in order to study how they worked with the sanction that is youth service. This collaboration might lead to an increase of municipalities acquiring Gothenburg’s work method, which in the future may lead to a nationwide institutionalization of Gothenburg’s designed work method with youth service.

I dagsläget finns det en hel del forskning kring både strategi och struktur var för sig men inte lika mycket kring hur de båda förhåller sig till varandra och hur de samspelar. Detta skulle vi säga är ett relativt outforskat område. Bankbranschen är en bransch som berör väldigt många människor och en aktör som är en betydande del i samhället. Efter att ha ställt oss frågan kring hur ett företags strategi påverkar dess organisationsstruktur föddes vårt syfte. Syftet med uppsatsen handlar om att ta reda på om och i så fall hur strategi påverkar strukturen inom den svenska bankbranschen. Då denna bransch ständigt påverkas av regler, krav och lagar kommer även det att tas i beaktande.  I denna kvalitativa studien har vi använt oss av två delar. Den ena delen är välkända teorier och resonemang kring både strategi och struktur som ledande företagsekonomiska forskare har lyft fram under årens lopp. I den andra delen använder vi oss av kunskapsinhämtning från personer i branschen. Dessa individer har vi valt att intervjua då de finns både på central nivå (där beslut kring struktur och strategi fattas) och på operativ nivå (där man påverkas av dessa beslut). Utifrån forskningens teorier och intervjuerna har vi senare diskuterat och fastställt en slutsats kring strategi och struktur fenomenen.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Inledning: Intresset för kvinnor i styrelser väcktes hos flera länder på grund av att Norge införde en kvoteringslag för att uppnå 40 % av det underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser. Sverige har år 2017 uppnått 38 % av de underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser utan att införa en tvingande kvoteringslag vilket tyder på att en annan regleringsprocess tillämpades. Utvecklingen visar på att det har skett en beteendeförändring hos aktörerna i samhället, då jämställda styrelser nästintill har uppnåtts. Detta lämnar utrymme för en studie av tillvägagångssättet i en regleringsprocess där den allmänna debatten och en institutionell förändring av normer och regler i den svenska regleringsprocessen beaktas. Problemformulering: Hur påverkar institutionaliserings- och regleringsprocessen arbetet för att uppnå en beteendeförändring i samhället, gällande utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen om institutionell förändring betraktat från ett regleringsperspektiv genom att följa utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser i relation till den allmänna debatten och den regulativa processen. Metod: Forskningsansatsen som använts i denna studie är abduktion. Institutionalian bidrar med tidigare forskning angående jämställdhet i styrelser. Den teoretiska referensramen består av teorier som uppmärksammar en regleringsprocess, en institutionaliseringsprocess och aktörer. Studiens empiriska analys utgår från en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av sekundärdata från databasen Mediearkivet. Detta har kompletterats med offentliga dokument i form av departementsutredningar, motioner, remissvar och statliga offentliga utredningar. Slutsats: Studiens resultat anger att i en regleringsprocess måste de icke-statliga aktörernas debatter gällande en regleringsfråga beaktas och att en fullständig självreglering inte kan tillämpas. Dessutom har studien visat att en institutionaliseringsprocess ingår och synliggörs i en regleringsprocess och att det är denna process som är nyckelfaktorn för att uppnå en hållbar beteendeförändring. Slutligen anges att det är debatterna mellan starka statliga och icke-statliga aktörer som initierar en institutionaliserings- och regleringsprocess för att åstadkomma en institutionell förändring. / Introduction: The interest in women on boards started in many countries due to the introduction of a quota law in Norway in order to achieve a 40 % representation of the underrepresented sex in listed companies’ boards. In 2017, Sweden has achieved a 38 % representation of the underrepresented sex in the listed companies’ boards without introducing a compulsory quota law, which indicates that another regulatory process was applied. This development shows that there has been a change in the behavior among the actors in society, as equality in the company boards has almost been reached. This leaves room for a study to investigate the approach in a regulatory process in which the general debate and institutional change of norms and rules in the Swedish regulatory process are taken into account. Problem: How does the institutionalization and regulatory process affect the work to achieve a change of behavior in society, regarding the development of the proportion of women on boards of listed companies in Sweden? Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of institutional change, observed from a regulatory perspective by following the development of the percentage of women on the boards of listed companies in Sweden, in relation to the general debate and the regulatory process. Method: The research approach in this study is abduction. The “Institutional” contributes with previous research on gender equality on boards. The theoretical framework consists of theories that put attention to a regulatory process, institutionalization process and the actors. The empirical analysis of the study is based on a qualitative method where the empirical material consists of secondary data from the database “Mediearkivet”. This source has been supplemented with public documents in the form of departmental investigations, motions, referral and public state investigations. Conclusion: The results of this study indicate that in a regulatory process, it is necessary to observe the debates regarding government issues between non-governmental actors, and that complete self-regulation cannot be applied. The study also shows that an institutionalization process is included and visible in a regulatory process, and this process is the key factor in achieving sustainable behavioral change. Finally, it is stated that the debates between strong governmental and non-governmental actors are crucial in the initiation of an institutionalization and regulatory process which in turn achieves institutional change.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Sveriges regering beslutade i samband med FN:s toppmöte år 2015 att 17 nationella miljömål skulle sättas upp för att främja hållbar utveckling. Målen täcker flera områden inom byggnadssektorn och byggnadsbranschen har en stor del att spela vad gäller att nå upp till dessa mål. Denna uppsats syftar till att studera hållbarhetsbegreppet utifrån ett miljömässigt perspektiv som det används inom byggnadsbranschen. Dessutom är målet att klargöra vilka aspekter som aktörer inom nyproduktion anser är hållbara med fokus på om livslängden tas hänsyn till vid uppförandet av nya byggnader.Arbetet bygger på intervjuer med fyra personer inom byggnadsbranschen. Svaren har analyserats inom ramen för institutionell teori. Många företag arbetar med miljöhållbarhetsfrågor och problemet som belyses i denna studie är inom vilka områden byggnationen är miljöhållbar med ett specifikt fokus kring livslängden på byggnaden.Med utgångspunkt i denna studie kan två slutsatser dras. Den ena är att hänsyn tas till livslängden på byggnader men på två sätt, antingen genom materialval eller genom en god förvaltning av byggnaderna. Den andra slutsatsen som kan dras är att det, vid uppförandet av nya byggnader, har skett ett skifte av fokus från energieffektivisering till hälsa och välmående för de som vistas i byggnaderna. / As a result of the United Nations Sustainable Development summit in 2015 the Swedish government resolved in 17 national sustainability goals. The building sector plays a big part in fulfilling them as several are addressed towards sustainable housing.The aim of this study is to address how the word sustainability is used within the sector. In addition, a study will be done on what aspects of sustainability that the sector focus most on and whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new houses.The study is based on interviews with four people who work in the building sector. Their response has been analysed and institutional theory has been applied. Many companies work with sustainability and the problem that is addressed in this study is within what categories the sustainability focus are in, with a special focus on whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new buildings.Two conclusions can be drawn through this study. The first one is that building companies do take the lifetime of building into account when building new buildings, either through choice of material or having good management of the building over time. The other conclusion that can be drawn is that there has been a change in focus regarding what aspects are important when building new houses from energy efficiency to health and well-being of the users.

In November 2008 The National library of Sweden announced that they had decided to switch classification system from the Swedish made SAB system to the international Dewey decimal classification system, in their announcements were recommendations for other libraries to also make the transition to Dewey. This decision was based on cataloging work with being able to reuse international material, make Swedish material more visible internationally and work with a system that is constantly maintained. The purpose of this study is to examine how DDC has influenced the public libraries from librarian’s perspectives, and if the transition has affected the organization negatively. It will also study the librarian's experience and thoughts about the transition and DDC as the topic. This study will apply the theory of new institutional theory, or neo-institutional theory, on the way organizations are understood with how they change to be more alike to each other, where the concepts of isomorphism will be used as analytical concepts and themes to understand how the changes can happen. Through semi-structured interviews six librarians got interviewed from five different public libraries, who also had experienced the transition from SAB to Dewey. The findings are that Dewey as a system did not have any severe or bad consequences to the public libraries who implemented it, but that it still has aspects to it that works poorly which proves that Dewey still needs to get more adapted to public libraries in Sweden.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kommuners budget påverkar dess möjligheter kring arbetet med hållbar utveckling för att uppnå målen i Agenda 2030. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod och deduktiv ansats. För insamling av empiri har sju kommuner intervjuats för att dra en slutsats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studiens slutsats visar att budgeten inte har någon direkt koppling med implementering av Agenda 2030. Dock anses budgeten vara en utmaning i avseende till anställning av personal och en innovativ hållbarhet.