No description available.

ABSTRACT Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson Handledare: Denis Frank Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen. Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>

No description available.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis. The study shows that there is a lack of communication regarding values and work values within the organization. It’s up to the employees themselves as individuals to become aware of the values and keep their work tied to it. It also emerged in the study that employees had little knowledge of the common core values of the civil service as an employee in the organization should assume in their daily work. The reason for this may be that values are general and can be perceived as self-evident principles, and this is a natural part of their work. Moreover, the study showed that there was a difference between employees who have been employed for quite some time and relative newcomers. Those employees who have been employed for quite some time possessed more knowledge about the values and values work. / Utifrån det senaste årets uppmärksammade händelser på Lundsberg och med polisens värdegrundsarbete, har innebörden av att ha en värdegrund ifrågasatts. Denna studie syftade till att undersöka och besvara hur värdegrundsarbetet utifrån den gemensamma värdegrunden för de statsanställda inom en organisation uppfattas av medarbetarna. Nyinstitutionell teori utgjorde referensram för denna kvalitativa studie som genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var medarbetare inom organisationen. Etnografisk kvalitativ metodik låg som grund för vår studie och vi utgick från en tematisk modell med tema tolkning, förmedling och kännedom i vår analys. I studien framkom att medarbetarna upplever en brist i förmedlingen gällande värdegrunden och arbetet omkring den. Det är mycket upp till medarbetarna själva som individer att ta del av värdegrunden och hålla deras arbete knytet till den. Det framkom även i studien att medarbetarna inte hade någon större kännedom om den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som medarbetare inom organisationen ska utgå från i sitt dagliga arbete. Detta kan bero på att värdegrunden är generell och upplevas som självklara principer samt redan är en naturlig del av deras arbete. Vidare visade studien att det fanns en skillnad i kännedomen mellan medarbetare som har varit anställda ett längre tag och relativt nyanställda. De med längre anställningstid hade större kännedom om värdegrunden och värdegrundsarbetet inom organisationen.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument. För att analysera empirin används nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism, legitimitet och löskoppling samt översättning. Studien visar hur Parkteatern omsätter ägardirektiven i den dagliga verksamheten och hur detta upplevs av de anställda. Den belyser också förhållandet som Parkteatern har till Kulturhuset Stadsteatern som organisation och dess politiskt tillsatta styrelse. De effektiviseringskrav som ställs på Parkteatern har lett till att man outsourcar delar av verksamheten och att man strävar efter en mer flexibel planering genom rörliga resurser. Återrapportering av besökssiffror utgör en viktig del för att säkerställa Parkteaterns legitimitet. Konsekvensen blir att fokus hamnar på de delar som går att mäta istället för på det konstnärliga.

I denna uppsats har två företag, Arla och Oatly AB:s hållbarhetsrapporter granskats för att ta reda på om ett företag som påstår sig följa GRI:s riktlinjer har bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsrapport än ett företag som inte följer dessa riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative, vilket är en oberoende organisation som grundades år 1997. De utvecklar standarder för företag runt om i världen gällandes hållbarhetsrapportering. Syftet med studien är att jämföra hållbarhetsrapporter mellan två företag som är substitut till varandra för att undersöka hur det skiljer sig åt när det ena bolaget följer GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsrapporter och det andra inte gör det. För att undersöka detta har en modell utvecklats som ett hjälpmedel för att besvara vår forskningsfråga som är: Har ett företag som följer GRI:s riktlinjer bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsredovisning (avseende hållbarhetsfrågor) än ett företag som inte rapporterar enligt GRI:s riktlinjer? Resultatet av studien visar att Arla har bättre kvalitativ information men att skillnaden inte var så stor. Studiens teoretiska bidrag är ett alternativt sätt att mäta kvalitativ information i hållbarhetsrapporter. Det ger också en ökad förståelse för att intressenter bör vara kritiska med vad företag förmedlar. Förslag till framtida forskning kan vara att undersöka flera företag inom samma bransch och se om resultaten blir likvärdiga.

Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

Titel: Varumärket som en offentlig governance strategi  Nyckelord: Governancestrategi, offentliga sektorn, isomorfism, legitimitet &amp; branding. Forskningsfrågor: Hur genomför Eskilstuna kommun branding som en offentlig governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv? Vilka är drivkrafterna till anpassningen och tillämpningen av brandingstrategin i Eskilstuna kommun inom deras organisationsfält? Syfte: Syftet med studien är att explorativt undersöka Eskilstuna kommuns förändring genom att utnyttja branding som en governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv. Studien syftar därmed undersöka det centrala och få en förståelse över offentlig branding genom en systematisk litteraturöversikt, för att sedan få fördjupad förståelse över kommunens brandingprocesser. Metod: I denna studie användes en fallstudiemetodik med en kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer med anställda från Eskilstuna samt sekundärdata om brandingkampanjen som utgör den empiriska data. Sedan genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att få fram det centrala i forskningsfronten. Slutsats: Branding som en offentlig governance strategi sker genom en inkludering med de olika intressenterna tillhörande organisationsfältet. Det som är drivkrafterna till brandingstrategin är de olika isomorfiska trycken, där olika interna och externa tryck medför en anpassning till strategin. / Title: Branding as a public governance strategy  Keywords: Governance strategy, public sector, Isomorphism, legitimacy &amp; branding Research questions: How does Eskilstuna municipality implement branding as a public governance strategy based on a new institutional perspective? What are the driving forces for the adaptation and application of the branding strategy in Eskilstuna municipality within their organizational field? Purpose: The purpose of this study is to exploratively investigate Eskilstuna municipality´s change by using branding as a governance strategy based on a new institutional perspective. The study thus aims to examine the central point to gain an understanding of public branding through a systematic literature review, to gain a deeper understanding of the branding processes. Method: In this study, a case study methodology with a qualitative method was used. Eight semi-structured interviews with employees as well as secondary data about the branding campaign which resulted in the empirical data. A systematic literature review was then carried out to bring out the central aspect of the research front. Conclusion: Branding as a public governance strategy takes place through an inclusion with the various stakeholders that belong to the organizational field. The driving forces for the branding strategy are the different isomorphic pressures, where different internal and external pressures lead to an adaptation to the strategy.