Den svenska föreningsidrotten hade stött på problem i takt med samhällets hastiga utveckling och tillsammans med de fem utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap så syftade strategi 2025 till att utveckla den svenska föreningsidrotten. Studien bidrog med kunskap utifrån att identifiera konsekvenserna av vad den interna idrottspolitikens policy förespråkade, de strategier som användes för att acceptera en viss politik och utmaningarna med en sådan legitimering. Studien utfördes med skuggning som metod och kompletterades sedan med semistrukturerade intervjuer för att försöka skapa en bredare bild inom forskningsfrågan. Idrottskonsulenterna ställdes inför utmaningar beträffande deras relationer till föreningarna. Dessa utmaningar handlade bland annat om bristen på kommunikation som gjorde den redan svåra implementeringen av strategi 2025 till en ännu svårare uppgift. Den skapta arbetsmodellen för den svenska idrotten överensstämde inte med medlemmarnas syn på hur beslut inom den svenska idrotten tas. Den svenska idrotten styrs av medlemmarna vilket resulterar i att alla beslut som fattas i själv verket grundades i medlemmarnas egna föreningar. Idrottskonsulenterna använde sig av olika implementeringsstrategier när de jobbade med föreningarna och studien identifierade ett antal strategier som var gemensamma för alla idrottskonsulenter inom denna region. Dessa strategier hade tillsammans skapat ett slags ramverk för hur implementeringen av strategi 2025 implementerades hos föreningarna och ett antal påverkansfaktorer identifierades, vilka senare fastställde vilken implementeringsstrategi som idrottskonsulenterna förespråkade

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument. För att analysera empirin används nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism, legitimitet och löskoppling samt översättning. Studien visar hur Parkteatern omsätter ägardirektiven i den dagliga verksamheten och hur detta upplevs av de anställda. Den belyser också förhållandet som Parkteatern har till Kulturhuset Stadsteatern som organisation och dess politiskt tillsatta styrelse. De effektiviseringskrav som ställs på Parkteatern har lett till att man outsourcar delar av verksamheten och att man strävar efter en mer flexibel planering genom rörliga resurser. Återrapportering av besökssiffror utgör en viktig del för att säkerställa Parkteaterns legitimitet. Konsekvensen blir att fokus hamnar på de delar som går att mäta istället för på det konstnärliga.

På Riksidrottsmötet i Maj 2017 beslutades om en omfattande förändring inom svensk idrott; Strategi 2025. Denna förändring syftar till att lösa flera av de problem som idrottsrörelsen under många år haft, såsom tapp av medlemmar tidigare ner i åldrarna, snedvriden könsfördelning på beslutsfattande positioner och generellt höga trösklar in i idrotten. Denna studie syftar till att redogöra för hur denna förändring legitimeras av idrottskonsulenter, som är anställda på distriktsförbunden, i mötet med idrottsföreningar där förändringen i stor utsträckning ska genomföras, samt vilka konsekvenser denna legitimering eventuellt får. Genom intervjuer med och skuggning av idrottskonsulenter i deras möten med idrottsföreningar visar denna studie att idrottskonsulenterna inte speciellt ofta arbetar uttalat med strategin utan att det snarare fungerar som ett DNA i deras vardagliga arbete. De sitter inte heller på några mandat att styra idrottsföreningarna eller på något sätt bestämma över deras strategiarbete.Den legitimerande processen utgörs istället av att beskriva strategin som lösningen på de problem idrottsföreningarna redan upplever att de har samt stötta de arbeten som de själva vill starta.Resultaten visar också hur kommunikationen mellan den nivå av svensk idrott som initierat förändringen och de som ska utföra den har brustit i stor utsträckning. Konsekvensen av detta blir att mycket arbete läggs på föreningarna och att det är idrottsföreningar med hög formaliseringsgrad som har större möjlighet att följa med på strategiresan. De förändringar strategin syftar till som idrottsföreningarna inte ser sin direkta vinning i riskeras också att inte arbetas med alls när mandat för att styra förändringen saknas. Med brist i kommunikationen inom svensk idrotts organisation riskeras också att alla inte är överens om vad strategiarbetet egentligen syftar till och därför inte arbetar mot gemensamma mål

Stockholms stadsteater (Stockholm’s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ”success story” by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers’ culture sections, concerning Stockholms stadsteater. The debate often concerns the theatre’s ongoing organizational changes, usually in the form of a constant striving towards a more effective organization, as well as its negative results in the annual employee surveys. Despite usually positive reviews of its productions, Stockholms stadsteater has also been criticized for choosing to set up what by some is considered to be mainstream and commercial productions (for example musicals) at the expense of smaller, more artistic, ones. The main purpose of this study is to analyze different descriptions of Stockholms stadsteater during the years 2004-2013, by using the development of the Swedish cultural policy as background, and institutional organizational theory as the frame of reference. How cultural policy ideas are used in the different stories about Stockholms stadsteater, and the potential conflicts that exist between these different descriptions, is analyzed by using institutional theories about editing, translation and carriers of ideas. The study, based on text analysis and interviews, shows that Stockholms stadsteater is described as a role model and a recipe for success, as well as an effective and modern organization. The theatre is also described as a trademark, as well as part of a defense of democracy and the intrinsic value of culture. The analysis further shows that the different ideas about the theatre are sometimes used – that is, edited and translated – in different ways by different people and in different contexts. It also suggests that the idea of an effective organization can be considered as the main idea in the descriptions of Stockholms stadsteater. In the material studied, the thought of effectiveness is almost always present and something that other ideas often need to relate to in order to be perceived as legitimate. On the other hand, although the idea of effectiveness is important, it can also be controversial. For this reason, it can be edited to fit other cultural policy ideas better. One example is describing the intrinsic value of culture, in this case theatre, as something which is protected by organizations becoming more effective, and thus being able to use their resources to produce more qualitative theatre for more people.

Antalet företag som använder någon form av molnbaserade affärssystem växer ständigt och molnbaserade tjänster innebär ofta stora ekonomiska fördelar kontra ett traditionellt affärssystem, i och med att det dramatiskt minskar kostnader i form av stora investeringar såsom hårdvara och infrastruktur. Molnbaserade system är dock inte utan kontroverser med, i media, välrapporterade attacker som skett de senaste åren där stora företag som Apple, Target, Home Depot, Sony och det amerikanska skatteverkets (IRS) molnbaserade system varit måltavlor. Därför har vi i den här interpretativa fallstudien valt att undersöka vad som påverkat en organisations beslut av övergå till en molnbaserad infrastruktur, trots de risker som förknippas med detta. Fallstudien är utförd hos PostNord, som i skrivande stund är i fas att övergå till en molnbaserad infrastruktur och vi har undersökt vilka fördelar hos en molnbaserad infrastruktur som är de viktigaste för PostNord, varför just dessa fördelar är viktiga och vilka risker som tagits i beaktande kring en molnbaserad infrastruktur inför beslutet. Vi har undersökt vad som ligger till grund för beslutet, med en risk-belöningdiskussion, och med hjälp av institutionell organisationsteori dragit slutsatser kring de bakomliggande beslutsprocesserna som påverkat beslutet. Syftet med arbetet har därmed varit att med hjälp av en kvalitativ fallstudie och datainsamling (via halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer), och genom att tematiskt analysera det empiriska materialet, fastställa vilka faktorer som varit betydande inför övergången till en molnbaserad infrastruktur. Efter genomförd studie har vi funnit att det som drivit beslutsprocesserna har varit att möjliggöra reduktioner av kostnader för IT, ökad flexibilitet i IT-driften, att molnleverantörer kan erbjuda bättre säkerhet och att molntjänstemarknaden har hunnit mogna varpå det är lättare för organisationer att träffa gynnsamma avtal. Vi har även funnit att det framför allt varit två styrande isomorfer som bidragit till beslutet; den normativa och den styrande isomorfen: att exekutivt ansvariga fattar beslutet att en förändring mot molnstruktur är strategiskt nödvändig, samt att marknaden ställer krav som nödvändiggör förändringen.

This master thesis has examined a user’s capabilities to utilize the Swedish national web archive Kulturarw³ for research purposes. The aim was also to identify any potential areas of improvement in the user’s capabilities working with Kulturarw³. The research questions are: 1. How does Kulturarw³ operate? 2. What are the main factors which affect Kulturarw³ structure and function? 3. What capabilities exist for researchers and students to utilize Kulturarw³ for their research? Are there any potential areas of improvement to the web archives user capabilities? The author has analyzed the web archive altogether using institutional theory in organization studies. The analysis has been loosely structured after Staffan Furusten’s model of the outside world in using institutional theory in organization studies. The purpose of this is to explain why the web archive looks the way it does today. An understanding of the web archive will better illuminate why any potential areas of improvement identified may or may not be possible for KW3 to implement. The author has conducted email interviews, in-person interviews as well as digital interviews with the staff responsible for working with Kulturarw³ at the Swedish National Library, Kungliga biblioteket. A draft of guidelines concerning Kulturarw³ from Kungliga biblioteket and a video-interview at Internetmuseum with one of the the founders of the web archive has also been used as source-material for this master thesis. The author concluded that Kulturarw³ is a national web archive with a long history. Its functions and limitations are complex. Kulturarw³s operation has changed greatly throughout its lifetime because of the surrounding environment. Several main factors which affect Kulturarw³ were identified. Several Swedish laws, international charters and initiatives, collaborations between and relations to other web archives, use of open-source software and digitalization’s impact on Kulturarw³ is discussed in detail. Kulturarw³'s long history of archiving the Swedish web makes it a valuable and plentiful source for research. Its collections and functions should be sufficient for anyone to conduct qualitative research. Yet at the current moment, the web archive is too inaccessible to live up to user’s expectations. That makes it an unviable option for research purposes. Unfortunately, there is not a lot Kulturarw³ can currently change to make it more assessable. The lack of information readily available also hinders users from using the web archive at max efficiency. There is a lot of opportunities for KB to better inform its users of its value and capabilities. An increased collaboration with Swedish research institutions would also benefit both researchers and the web archive in the long run.