Titel: Är all publicitet bra publicitet? Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen Unhate Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå Område: Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Marlene Jakobsson, V13MKand Handledare: Jonas Jonsson, Universitetsadjunkt, Institutionen för mediestudier – JMK Datum: Uppsatsen avser utfört uppsatsarbete mellan 2013-01-30 och 2013-05-21. Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att lyfta fram hur konsumenter samt varumärkesexperter upplever United Colors of Benettons reklamkampanj från 2011, Unhate.  Frågeställningar: Till denna kandidatuppsats ämnar jag utgå ifrån ett antal frågeställningar, härstammande ur en övergripande frågeställning; Hur kontroversiella PR- och reklamaktiviteter påverkar relationen mellan United Colors of Benetton och konsumenterna? Eget antagande: Mitt eget antagande är att United Colors of Benetton utgår ifrån ett politiskt och kontroversiellt ställningstagande i och med organisationens skapande och användning utav kontroversiella reklamkampanjer.  Metod: Jag har genomfört två st semistrukturerade intervjuer med organisationens konsumenter, tre st semistrukturerade intervjuer med varumärkesexperter inom PR- och reklambranschen, samt en fokusgrupp med 5 st deltagande konsumenter.  Resultat: I detta avsnitt presenterar jag mina resultat utifrån mina intervjuer. De resultat som jag kan lyfta fram utifrån min studie är att mina konsumenter upplever reklamkampanjen, i det stora hela, som ett arbete för mänskliga rättigheter, medan mina varumärkesexperter upplever reklamkampanjen som ett effektsökeri och att varumärket faller i skymundan. Diskussion: I detta avsnitt diskuterar jag huruvida Benetton som varumärke är i behov utav eventuella åtgärder för positiva associationer jämte konsumenterna, distinktionerna mellan hur konsumenterna och varumärkesexperterna upplevt reklambilderna, geografisk betydelse, samt varumärkets betydelse i reklamkampanjen. Jag styrker även min diskussion med hjälp utav tidigare forskning och utvalt teoretiskt material. Avslutande reflektioner: I detta avsnitt reflekterar jag över mitt sammanställda material samt lyfter fram min egen slutsats. Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget som jag vill lyfta fram ur min uppsats är en vidare inblick avseende hur normmässigt prövande ställningstaganden inom PR & reklam kan komma att påverka oss som konsumenter, och hur relationer mellan en organisation och dess konsumenter kan formas baserat på naturen hos organisationens PR- & reklamaktiviteter.    Nyckelord: Kontroversiellt, provokation, reklam, PR, offensive marketing, marketing, United Colors of Benetton, strategi samt varumärken.

Med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats syftar uppsatsen till att undersöka och beskriva samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll och uppfattningar om hur man bör förhålla sig till kontroversiellt innehåll i sin undervisning. För detta ändamål ställdes följande frågor: 1. Vilka olika uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll ger lärarna uttryck för? 2. Vilka olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisning med kontroversiellt innehåll ger lärare uttryck för?   I linje med den fenomenografiska ansatsen genomfördes enskilda intervjuer med fem samhällskunskapslärare, med varierad yrkeserfarenhet. Informanternas utsagor analyserades utifrån Dahlgren och Johanssons (2017) sjustegsmodell. Resultatet av analysen identifierade två olika sätt att uppfatta kontroversiellt innehåll på: Kategori A) Samhällsfrågor med normativt och/eller empiriskt innehåll som inte kan avgöras utifrån tillgänglig evidens, där konkurrerande uppfattningar existerar.     Kategori B) Innehåll som utgår från situationer där oförenliga lösningar eller val förespråkas och som väcker starka känslomässiga reaktioner hos elever. Respektive fyra olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisningen med kontroversiellt innehåll: Kategori A) Pluralistiskt förhållningsätt. Lärare bör synliggöra oliktände inom kontroversen, genom att olika perspektiv kommer till uttryck och att dess argument granskas i undervisning med kontroversiellt innehåll.  Kategori B) Personligt förhållningssätt. Lärare bör vara transparanta med sina värderingar i      undervisning med kontroversiellt innehåll, under förutsättning att ställningstaganden              förmedlas som personliga åsikter. Kategori C) Opersonligt förhållningssätt. Läraren bör aldrig ge uttryck för sina egna åsikter och undervisningen bör baseras på relevanta vetenskapliga auktoriteter. Kategori D) Värdegrundsförmedlande förhållningsätt. Lärare bör tillåta att åsikter som strider mot värdegrunden uttrycks, och i samtal bemöta dessa genom implicita ställningstaganden (i form av argument och/eller sekvenser av frågor) som styr elever  mot åsikter som är förenliga med läroplanen.    En sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att de olika identifierade uppfattningarna implicerade skilda och till viss del konflikterande utbildningsmål och syften med undervisningen av kontroversiellt innehåll. Den identifierade variationen kan därför ses som ett uttryck för olika didaktiska val och prioriteringar som samhällskunskapslärare  gör i sin undervisning

The aim of this thesis is to examine the debates and discourses in Swedish media about the collection development and handling of controversial content in public libraries 2016–2018. The debates broke out after a couple of libraries chose to refuse purchase proposals regarding books and newspapers considered as controversial. Some libraries and librarians were in turn accused of censorship and making decisions based on political views when refusing these proposals. Questions posed in this study are: What discourses can be found in the debates about controversial content and collection development in public libraries? What views of the public libraries are expressed in the debates? What views of collection development in public libraries are expressed in the debates? What concepts, arguments and expressions appears in the debates, and what significance and meaning do they get in the discourses? Which subject positions appears in the debate? The theoretical and methodological framework is based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The empirical material consists of 22 articles derived from Swedish newspapers, news outlets and library journals. The analyze reveals three discourses: a freedom of information discourse, a profession discourse and a collection normative discourse. The freedom of information discourse represents a view that public libraries should be neutral and objective in their work with collection development and serve the users with whatever they ask for and not base their decisions on political views or other values. In the profession discourse they argue for the importance of librarian’s professional considerations and following policies, guidelines and laws when working with collection development. In the collection normative discourse, they question the imposed neutrality on libraries and argue for greater freedom of action when dealing with controversial content that might undermine human rights and the idea that all humans are equal.

The aim of this study is to examine the neutral position of the public libraries in correlations to their including and democratic standards while managing political controversial material that can be viewed as xenophobic. The libraries aim is to work towards information availability to all and enabling the societal right to form an opinion. They’re an open arena for the democratic society with a strong sense of inclusion. But what happens when an opinion that is of xenophobic character speaks up? This material can put societal groups in discomfort. The study aims to find the tension in where does the public library stand in the tension of the neutral and political ethos, as well as what are the difficulties they can come to face? The data was gathered through the use of semi-structured interviews with five public librarians at five libraries located around the southern part of Sweden. New institutional theory is the theory of choice since it focuses on how the institutionalized organization relates to the surrounding world. The library should be neutral and objective while evaluating information, but the study shows that there’s been ramifications to librarians’ evaluation and decision-making due to an opinion that adheres to human values. A selection must be made, the quality of the work should be the focus, not personal values. The discussion has shown that libraries institutional structure can be a product by a higher organization. At the same time, pressure is being put on the library from the society from all types of angles. This is a balancing act; the libraries adhere to the bylaws that they must follow. The bylaws in question are the library act but also the libraries self constructed media plans. But the core of it all lies in how the libraries express themselves during the evaluation and purchasing of material.

Vi är just nu i en tid av polarisering i det politiska klimatet där fler ämnen och frågor får kontroversiell laddning. Eftersom skolan är en plats där unga ska få möjlighet att utveckla demokratiska kunskaper och förmågor som i förlängningen ska fungera som en motståndskraft mot riskfyllda och odemokratiska beteenden måste ett aktivt arbete med demokratiuppdraget ske. Men Skolinspektionens senaste rapport visar att 21 av 30 grundskolor i landet brister i arbetet med demokratiuppdraget.1 Denna studie avser att undersöka hur bildämnet, genom arbete med kontroversiella ämnen, kan utveckla demokratiska förmågor och färdigheter. Som utgångspunkt i studien undersöks elevers och unga vuxnas upplevelser, erfarenheter och tankar kring skapandets demokratiska potential och arbetet med kontroversiella ämnen i bildämnet. Jag har analyserat deras svar utifrån diskursanalys som tolkningsram samt teorier kring vilka subjektspositioner vi tar i mötet med andra och oliktänkande. Resultaten visar att begreppet “kontroversiellt” är komplext och kontextuellt och något som elever drar sig för att prata om och arbeta med. Detta tycks bero på bristande förmågor att hantera oliktänkande och ingå i demokratiska samtal, främst av en rädsla över vad andra kommer att tycka om en själv. Det blir synligt att det finns ett behov för att arbeta med dessa ämnen i skolan då informanterna uttrycker att det kan främja förmågan att hantera oliktänkande, förbereder en för livet efter skolan och övar en färdighet som alla har lika rätt att lära sig. Det framgår också att bildskapande är ett medium som har hög potential att uttrycka åsikter, väcka känslor och få en att tänka. Under arbetet har jag tagit ett dubbelt perspektiv där jag parallellt med uppsatsskrivningen har filmat reflektioner som väckts. De filmade reflektionerna har sammanställts i videoverket Varför är det svåra svårt? som visades på Konstfacks vårutställning. Idéer som väcktes under arbetet presenterades på Bildpedagogiskt symposium om demokrati och framtid på Vårutställningen på Konstfack 25 maj 2023 som anordnades av Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson och Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5. / We are currently in a time of polarization in the political climate when more topics and issues are gaining controversial charge. Since school is a place where young people should have the opportunity to develop democratic knowledge and abilities which, in the long run, should act as a force of resistance against risky and undemocratic behavior, active work with the democratic mission must take place. But the Swedish Schools Inspectorate's latest report shows that 21 out of 30 primary schools in the country are failing in their work with the democratic mission.1 This study intends to investigate how visual arts education, through work with controversial subjects, can develop democratic abilities and skills.  As a starting point in the study, students' and young adults' perceived ideas, experiences and thoughts regarding the democratic potential of creative practices and the work with controversial subjects in the subject of visual arts are examined. I have interpreted their answers using discourse analysis as an interpretive framework and theories about which subject positions we take in the meeting with others and dissenters. The results show that the term "controversial" is complex and contextual and something that students shy away from talking about and working with. This seems to be due to a lack of ability to deal with dissent and engage in democratic conversation, mainly out of a fear of what others will think of oneself. It becomes clear that there is a need to work with these subjects because, according to the informants, it can train the ability to cope effectively with dissent, prepare for life after school and practices an ability that everyone shares equal right to learn. It is also evident that image creation is a medium that has a high potential for expressing opinions, waking emotions and making one think. During the process of writing the thesis, I have taken a double perspective where in parallel with writing, I have filmed myself reflecting on the process itself. The filmed reflections have been compiled in the video work Why is the difficult difficult? which was shown at Konstfack's spring exhibition. Ideas that arose during the work were presented at the Visual Arts Education Symposium on Democracy and the Future at the Spring Exhibition at Konstfack 25 May 2023 organized by Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson and Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar.   I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken.   Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer. / The purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters.   In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism.   The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.

The steep growth of video-games is demanding a higher amount of characters in the games. The process of generating characters is very expensive and time consuming. Consequently, this process doesn’t cover the current demands and could be optimized by developing a generative model able to synthesize high- quality 3D avatar faces within minutes. This model would result in drastic gains for gaming companies. Therefore, the aim of this project is to implement a model able to generate realistic 3D avatar faces by generating texture and shape when a limited amount of data is given (<1k samples). This type of model is called 3D Morphable Model and it will also learn the correlation between shape and texture in order to generate consistent results. In order to achieve this final model, which is called joint model, individual models for texture and shape are also developed. The three type of models are built upon StyleGAN2-ADA architecture. The final design of the joint model has three discriminators: a joint discriminator to ensure consistency and two individual discriminators to have good quality for shape and texture. This model was inspired from [1]. The experiments show that the best texture model uses the augmentation techniques introduced in StyleGAN2-ADA. The experiments over the joint model prove that having just one discriminator is not enough to generate good quality results. On the other hand, the joint model with three discriminators give good quality and coherent results. In addition, this joint model outperforms the results of the shape model when training the model with the same number of samples, 969 samples. This model shows a promising path for further improvements. / Den kraftiga ökningen av videospel kräver ett större antal karaktärer i spelen. Processen att skapa karaktärer är mycket dyr och tidskrävande. Denna process täcker därför inte den nuvarande efterfrågan och skulle kunna optimeras genom att utveckla en generativ modell som kan syntetisera högkvalitativa 3D-avataransikten av hög kvalitet på några minuter. Denna modell skulle leda till drastiska vinster för spelföretagen. Syftet med detta projekt är därför att implementera en modell som kan generera realistiska 3D-avataransikten genom att generera textur och form när en begränsad mängd data ges (<1k samplingar). Denna typ av modell kallas 3D Morphable Model och den kommer också att lära sig korrelationen mellan form och textur för att generera konsekventa resultat. För att uppnå denna slutliga modell, som kallas gemensam modell, utvecklas också individuella modeller för textur och form. De tre typerna av modeller bygger på StyleGAN2- ADA-arkitekturen. Den slutliga utformningen av den gemensamma modellen har tre diskriminatorer: en gemensam diskriminator för att säkerställa konsistens och två individuella diskriminatorer för att uppnå god kvalitet för form och textur. Denna modell har inspirerats av [1]. Experimenten visar att den bästa texturmodellen använder de förstärkningstekniker som infördes i StyleGAN2-ADA. Experimenten med den gemensamma modellen visar att det inte räcker med bara en diskriminator för att generera resultat av god kvalitet. Å andra sidan ger den gemensamma modellen med tre diskriminatorer bra kvalitet och sammanhängande resultat. Dessutom överträffar denna gemensamma modell resultaten från formmodellen när modellen tränas med samma antal prov, 969 prov. Denna modell visar en lovande väg för ytterligare förbättringar.