<p>Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.</p><p>Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.</p><p>Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna. Studien visar även att erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning har stor betydelse på hur företag redovisar sin intressentanalys. Det framkom av studien att det finns en tydlig skillnad mellan hur noterade bolag och statligt ägda bolag redovisar sin intressentanalys. Noterade bolag tenderar till att redovisa mer av GRI:s riktlinjer i sin intressentanalys. Studien visar även att det skilde sig i hur företagen presenterade intressentanalysen i hålbarhetsredovisningen. De noterade bolagen presenterade generellt intressentanalysen tydligare än de statligt ägda bolagen.</p> / <p>The traditional environmental reporting has past. Sustainability Reporting is further something that is becoming more and more prevalent in the society. Today, various frameworks and guidelines for sustainability reporting appear and are being used by Swedish companies and organizations.</p><p>Stakeholder analysis is a major part of sustainability reporting and the various frameworks advocates what the sustainability report should contain of. If the companies are to follow a specific framework they will get guidelines on what the stakeholder analysis should include but not how it should be presented.</p><p>The aim of this study is to describe and explain how companies, which are represented in the PricewaterhouseCoopers report (2009), present the stakeholder analysis in their sustainability reports. The essay is based on auditing of all the companies’ sustainability reports, to determine how the companies report their stakeholder analysis. To our help we have the developed analytical model. To complement this study, seven intervires were preformed which are of interest in this study.</p><p>The result of the study shows that the interviwed comapnies all follow the framework of GRI, in the determination of what the stakeholder analysis should include.guidelines in different ways. The companies present the guidelines in marixes, tables and some in linear form. The study also shows that experience and knowledge of sustainability reporting is very important in understanding how companies report their stakeholder analysis. It was clear that there is a difference in how public companies compared to the state-owned companies report their stakeholder analysis. Public companies tend to report more of the GRI guidelines of stakeholder analysis in their sustainability reports, but there were also differences in how they present their stakeholder analysis. The study showed that the public companies presented the stakeholder analysis more clearly then the state-owned companies.</p>

<p>The purpose of this study are to investigate and describe if companies’ sustainability reports differ in substance and quantity between public and Large Cap companies’ and if there are any differences between industries. This study will also analyze if companies’ size, stakeholder group or profitability have some impact on the companies’ sustainability report. The study includes all Swedish public companies and the Large Cap companies.</p><p>To investigate in line of the purpose this study will measure both the substance and quantity. The substance in sustainability reports are based on the social, economic and environmental core indicators from GRI’s guidelines and the quantity is based on the number of pages. A mean value is presented based on the core indicators. Furthermore, five hypotheses are presented and are based on the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory with the purpose to explain the differences in substance and quantity.</p><p>The study’s result indicates that the companies’ size correlates with both substance and quantity. The stakeholder group correlates with substance and quantity of sustainability report. The companies’ sustainability does show a weak correlation to both substance and quantity information. The purpose of the study is also to look at differences in different industries. The results indicate that differences exist in the different industries. Furthermore, this study investigates differences between public companies and Large Cap companies on Stockholm stock exchanges. The result here indicates differences of substance and quantity information between the public companies and the Large Cap companies.</p><p>The first three hypotheses tested correlation between the different factors; companies’ size, profitability and stakeholder group and these hypotheses are accepted. The other two hypotheses tested differences between differences industries and differences between public companies and Large Cap companies and these hypotheses are accepted. Regardless of which factors that affects companies’ sustainability reports one can argue that the main motive of the companies is to gain legitimacy or because their stakeholders request it.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och besrkiva hur företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt i mängd och innehåll mellan statliga företag och börsnoterade företag, Large Cap, hur olika branscher skiljer sig åt samt storlekens och intressenternas påverkan och även företags lönsamhetsmått. Studien baseras på alla svenska statliga företag och alla företag på Stockholmsbörsen, Large Cap. Undersökningen syftar till att mäta både mängden information som antal sidor hållbarhetsinformation och innehållet i hållbarhetsinformation som utgår från sociala, ekonomiska och miljömässiga kärnindikatorer enligt GRI:s riktlinjer. Utifrån de tre olika områdena beräknas ett medelvärde för de totala kärnindikatorerna. Vidare ställs fem hypoteser utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionella teorin med syfte att förklara variationen i innehållet och mängden. Resultatet visar att både storleken på företaget och antalet intressenter visar på samband till både innehållet och mängden hållbarhetsinformation. Även företags lönsamhet visar på ett vagt samband till både innehållet och mängden information. Undersökningen syftar även till att jämföra olika branscher med varandra vilket resulterade i statistiska skillnader mellan branscherna. Slutligen jämförs skillnader mellan börsnoterade och statliga företag som visar på att statliga företag redovisar mer innehåll och mängd information. Flera samband och skillnader påvisas därför argumenteras för att företags hållbarhetsinformation påverkas av flera olika faktorer som lönsamhet, storlek av företag, intressenter, bransch samt om företaget är börsnoterat eller statligt ägt. Oavsett vilka faktorer som påverkar hållbarhetsinformationen som ges ut beror företags syfte med hållbarhetsarbete i mindre utsträckning till att endast arbeta med hållbarhetsfrågor för att värna om framtiden utan för att bland annat få legitimitet eller för att intressenterna efterfrågar det.</p>

No description available.

<p>Title: Global Reporting Initiative - A comparative study on compliance with the initiative's guidelines between Ericsson and Vattenfall.</p><p>Authors: Peter Leidhammar, Mattias ThorénSupervisor: Bo EnquistExaminer: Margareta BjurkloSeminar Date: 2009-01-14</p><p>Background and problem formulation: The interest and the requirements that stakeholders have for companies sustainability issues are becoming increasingly important. Thus more companies are increasing their work on their sustainability reports. As there are no laws governing how these are to be designed, standards have been created by various organizations that companies voluntarily can follow. Now, after the Swedish government gave them the directive to follow the GRI's guidelines the Swedish public companies have started to follow this trend. The question then stand how much the private companies' sustainability reports differ from state companies and whether this can be traced to the differences in the companies' ownership and their stakeholders picture.</p><p>Objective: The purpose of the paper is:· analyze how the GRI's guidelines are followed by the two organizations· highlight differences between them from a theoretical perspective</p><p>Limitations: This paper is limited to two companies, one company owned by the government and one privately-owned company. The companies are Vattenfall and Ericsson, both report in accordance with the GRI guidelines.</p><p>Methodology: The study is a case study made on the basis of an abductive approach. The empirical collection was done through a qualitative approach in which the two companies’ reports are examined to demonstrate how well they meet the GRI's indicators. Empirical datashows whether they meet, partially m eets or does not meet the GRI's indicators.</p><p>Results and conclusions: The differences between the two companies are not very apparent when only the total numbers of indicators that are fulfilled, partially fulfilled and not fulfilled are presented. It is within each of the areas of GRI that differences are revealed. The study has found that most of the dissimilarities between the companies cannot be derived from thedifferences in the ownership conditions, but from differences in the business operations of each organization and differences in the market for each organization.</p>

<p><p>Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen. Genom den kvalitativa metoden har vi studerat företagens miljö-, hållbarhets- och årsredovisningar under åren 2001-2008. Vår dokumentundersökning har visat att både SJ och VR förändrar sin redovisning och går från miljöinformation och miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och redovisar idag betydligt fler områden än tidigare. Då företagen redovisar enligt GRI:s riktlinjer G3 ökar jämförbarheten. Kvaliteten ökar hos både SJ och VR under den studerade perioden, främst därför att de båda blir mer utförligare och redovisar fler områden. SJ genomgår den största förändringen då deras miljöinformation inte uppfyllde kvalitetskraven i början av vår undersökning, men då redovisningen sker enligt G3 ökar kvaliteten. Vi har vidare funnit att nöd- och nyttomotivet är anledningarna till varför SJ och VR redovisar miljö och hållbarhet. Utvecklingen har sett olika ut för SJ och VR men de har båda gått från miljö- till hållbarhetsredovisning.</p></p>

<p>Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning. Därefter undersöks betydelsen av revisionsbranschens granskningsstandard RevR 6 i form av effekt och användbarhet. I samband med detta kommer eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden att identifieras.  Genom en kvalitativ metodansats har fyra intervjuer genomförts med respondenter ur revisionsbranschen.</p><p>Vår slutsats är att företag påverkas av såväl yttre som inre drivkrafter vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vi har identifierat att revisionsbranschen bedömer att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen trovärdighet, kvalitet och seriositet. Dock är standardens effekt inte kommunicerad till användarna av hållbarhetsredovisning, vilket minskar standardens betydelse. Utformningen av RevR 6 är tillfredsställande för granskningsuppdrag inom Sveriges gränser. Dock förekommer två begränsningar i granskningsstandarden, då den inte ger tillräckligt stöd vid internationella granskningsuppdrag samt vid materialitetsbedömningar. Vid sammanlänkningen av RevR 6 och redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI) identifierades ett problem då GRI:s uppbyggnad försvårar målet att uppfylla RevR 6:s kriterium på fullständighet.</p>

<p>En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som <em>”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”</em>. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.</p><p>                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen. Granskningen gjordes med hjälp av Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. Resultaten visar att spridningen är stor i vad och vilken utsträckning företagen redovisar, men att de större företagen redovisar mest. Spridningen kan bero på att det inte är lagstadgat för andra än statliga företag att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Oavsett legalt krav eller inte på att anamma själva redovisningsprincipen är det upp till företag som använder sig av GRI att själva välja vilka riktlinjer inom ramverket som ska redovisas. För att fler företag ska implementera och redovisa hållbarhetsarbete, och därmed bidra på vägen till en hållbar utveckling, kan ett lagstadgande vara nödvändigt för samtliga företag. Dels att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI, dels att lagstadga vissa av riktlinjerna inom ramverket.</p>

Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning. Därefter undersöks betydelsen av revisionsbranschens granskningsstandard RevR 6 i form av effekt och användbarhet. I samband med detta kommer eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden att identifieras.  Genom en kvalitativ metodansats har fyra intervjuer genomförts med respondenter ur revisionsbranschen. Vår slutsats är att företag påverkas av såväl yttre som inre drivkrafter vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vi har identifierat att revisionsbranschen bedömer att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen trovärdighet, kvalitet och seriositet. Dock är standardens effekt inte kommunicerad till användarna av hållbarhetsredovisning, vilket minskar standardens betydelse. Utformningen av RevR 6 är tillfredsställande för granskningsuppdrag inom Sveriges gränser. Dock förekommer två begränsningar i granskningsstandarden, då den inte ger tillräckligt stöd vid internationella granskningsuppdrag samt vid materialitetsbedömningar. Vid sammanlänkningen av RevR 6 och redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI) identifierades ett problem då GRI:s uppbyggnad försvårar målet att uppfylla RevR 6:s kriterium på fullständighet.

The purpose of this study are to investigate and describe if companies’ sustainability reports differ in substance and quantity between public and Large Cap companies’ and if there are any differences between industries. This study will also analyze if companies’ size, stakeholder group or profitability have some impact on the companies’ sustainability report. The study includes all Swedish public companies and the Large Cap companies. To investigate in line of the purpose this study will measure both the substance and quantity. The substance in sustainability reports are based on the social, economic and environmental core indicators from GRI’s guidelines and the quantity is based on the number of pages. A mean value is presented based on the core indicators. Furthermore, five hypotheses are presented and are based on the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory with the purpose to explain the differences in substance and quantity. The study’s result indicates that the companies’ size correlates with both substance and quantity. The stakeholder group correlates with substance and quantity of sustainability report. The companies’ sustainability does show a weak correlation to both substance and quantity information. The purpose of the study is also to look at differences in different industries. The results indicate that differences exist in the different industries. Furthermore, this study investigates differences between public companies and Large Cap companies on Stockholm stock exchanges. The result here indicates differences of substance and quantity information between the public companies and the Large Cap companies. The first three hypotheses tested correlation between the different factors; companies’ size, profitability and stakeholder group and these hypotheses are accepted. The other two hypotheses tested differences between differences industries and differences between public companies and Large Cap companies and these hypotheses are accepted. Regardless of which factors that affects companies’ sustainability reports one can argue that the main motive of the companies is to gain legitimacy or because their stakeholders request it. / Syftet med uppsatsen är att undersöka och besrkiva hur företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt i mängd och innehåll mellan statliga företag och börsnoterade företag, Large Cap, hur olika branscher skiljer sig åt samt storlekens och intressenternas påverkan och även företags lönsamhetsmått. Studien baseras på alla svenska statliga företag och alla företag på Stockholmsbörsen, Large Cap. Undersökningen syftar till att mäta både mängden information som antal sidor hållbarhetsinformation och innehållet i hållbarhetsinformation som utgår från sociala, ekonomiska och miljömässiga kärnindikatorer enligt GRI:s riktlinjer. Utifrån de tre olika områdena beräknas ett medelvärde för de totala kärnindikatorerna. Vidare ställs fem hypoteser utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionella teorin med syfte att förklara variationen i innehållet och mängden. Resultatet visar att både storleken på företaget och antalet intressenter visar på samband till både innehållet och mängden hållbarhetsinformation. Även företags lönsamhet visar på ett vagt samband till både innehållet och mängden information. Undersökningen syftar även till att jämföra olika branscher med varandra vilket resulterade i statistiska skillnader mellan branscherna. Slutligen jämförs skillnader mellan börsnoterade och statliga företag som visar på att statliga företag redovisar mer innehåll och mängd information. Flera samband och skillnader påvisas därför argumenteras för att företags hållbarhetsinformation påverkas av flera olika faktorer som lönsamhet, storlek av företag, intressenter, bransch samt om företaget är börsnoterat eller statligt ägt. Oavsett vilka faktorer som påverkar hållbarhetsinformationen som ges ut beror företags syfte med hållbarhetsarbete i mindre utsträckning till att endast arbeta med hållbarhetsfrågor för att värna om framtiden utan för att bland annat få legitimitet eller för att intressenterna efterfrågar det.

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                       För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen. Granskningen gjordes med hjälp av Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. Resultaten visar att spridningen är stor i vad och vilken utsträckning företagen redovisar, men att de större företagen redovisar mest. Spridningen kan bero på att det inte är lagstadgat för andra än statliga företag att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Oavsett legalt krav eller inte på att anamma själva redovisningsprincipen är det upp till företag som använder sig av GRI att själva välja vilka riktlinjer inom ramverket som ska redovisas. För att fler företag ska implementera och redovisa hållbarhetsarbete, och därmed bidra på vägen till en hållbar utveckling, kan ett lagstadgande vara nödvändigt för samtliga företag. Dels att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI, dels att lagstadga vissa av riktlinjerna inom ramverket.