Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt allmännyttiga bostadsföretags redovisningar har blivit påverkade av lagen om hållbarhetsredovisning. Särskilt vill vi skapa en förståelse för hur balansen ser ut mellan de tre dimensionerna. Vår förhoppning är att studiens resultat ska bidra till en förståelse kring varför hållbarhetsredovisningar ser ut som de gör. Metod: Vi har använts oss av en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats. För att få en djupare förståelse av ämnet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med de ansvariga för hållbarhetsredovisningen i olika allmännyttiga bostadsföretag. Slutsats: Vi har kommit fram till att lagen om hållbarhetsredovisning har haft en stor inverkan på redovisningen inom de allmännyttiga bostadsföretagen. Det har lett till att ett behov av en gemensam standard för framtagningen av en hållbarhetsredovisning har uppstått. Under studien framkom det även att den sociala dimensionen av hållbarhet är mer framträdande vilket har lett till en obalans mellan de tre dimensionerna.

Titel: Är information den mest värdefulla tillgången? 
- En kvalitativ studie om hållbarhetsredovisningens användbarhet  
Inledning: Hållbarhet och dess redovisning är relativt unga fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens korta historia finns det en oenighet kring dess användning och funktion. Forskningen tyder på att hållbarhetsredovisningen lider av bristande jämförbarhet, mycket beroende på att området ännu inte har genomgått fullgod standardisering. Dessutom är forskningen kring användbarheten av informationen som redovisas bristfällig. Frågeställningen formuleras därmed: Hur upplever hållbarhetsredovisningens intressenter dess användbarhet vid beslutsfattande?
 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån både ett författarperspektiv och ett läsarperspektiv. Genom att studera användbarheten av hållbarhetsredovisningen ämnar studien skapa förståelse för dess nytta och funktion som supplement till den finansiella redovisningen.  
Metod: Utifrån en abduktiv ansats med växelvis förflyttning mellan teori och empiri formas en förståelse för användbarheten. Studien utgår från tre organisationsteorier: intressentteorin, legitimitetsteorin och den nyinstitutionella teorin. Allt eftersom de semistrukturerade intervjuerna genomförs och det empiriska materialet samlas in teoretiseras ytterligare aspekter likt manipulering, nyckeltal och postulat. 
 Slutsats: Hållbarhetsredovisningens användare visar tecken på en osäkerhet kring hållbarhetsredovisningens grundförutsättningar, vilka som utgör målgruppen och hur informationen ska användas. Studien leder fram till slutsatsen att hållbarhetsredovisningen har ett tvådelat syfte. Det ena syftet är att den ska fungera som ett analysunderlag, medan det andra innebär att den utgör ett trovärdighetsdokument.

Den ökade miljömedvetenheten i samhället leder till högre ställda krav på företagen och styrningen av hållbarhetsarbetet har kommit att bli en överlevnadsfråga för företagen. Hållbarhetsredovisningen är ett medel som företagen kan använda för att kommunicera dess hållbarhetsarbete men även ett internt styrinstrument till att utveckla hållbarhetsprocesser inom företaget. Det föreligger dock svårigheter med att implementera processer som underlättar hållbarhetsredovisningen och användningen utav den. Med hänsyn till dessa svårigheter fokuserar denna studie på hållbarhetsredovisningens betydelse för de interna processerna och hur dessa kan bidra till ökad hållbarhet. Vidare ämnar studien att kartlägga hur (1) Skellefteå Kraftkommunicerar sina hållbarhetsprocesser i hållbarhetsredovisningen samt öka förståelsen genom att (2) analysera på vilket sätt hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel för att möjliggöra hållbarhetsprocesser inom företaget. För att synliggöra hållbarhetsarbetet och möjliggöra att hållbarhetsprocesser utvecklas bör hållbarhetsredovisningen enligt vår teoretiska referensram ske i en sammanhängande process bestående av verksamhetens vision, struktur, aktivitet och resultat. Det empiriskamaterialet har dels samlats in genom en innehållsanalys, och dels genom intervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett med stöd av kompletterande teori om hållbarhetsredovisningens roll och betydelse. Studien visar att en betydande del av Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning inte sker i en sammanhängande process. Antingen saknas dessa sammanhängande hållbarhetsprocesser eller så existerar de, men kommuniceras inte i hållbarhetsredovisningen. Det resultatet tyder på är att positiva aspekter utgör majoriteten av vad som kommuniceras. Resultatet visar atthållbarhetsredovisningen till viss del används som ett internt styrmedel men det råder skiljaktigheter i hur den används och uppfattas på de olika avdelningarna. Om hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel blir således beroende på hur väl förankrat den är på respektive avdelning.

Bakgrund: Fram till år 2017 var det frivilligt för alla företag att publicera en hållbarhetsredovisning, medan från år 2017 är det obligatoriskt för de företag som uppfyller storleks kraven. Däremot har statligt ägda organisationer redan sedan år 2007 haft krav på sig att följa GRI och ge ut en hållbarhetsrapport. När det gäller statliga bolag, så finns det inom hållbart företagande särskilda förväntningar och krav, som inte uppfylls enligt vissa studier. Förutom regeringens ägardirektiv år 2007 och den stiftade lagen år 2017, vad är den egentliga drivkraften för CSR och företags hållbarhetsarbete? CSR kan används som ett verktyg för att stärka företags identitet i samhället och till aktieägarna. Det är av betydelse att företags visioner och aktiviteter hör ihop med CSR-redovisningen, och inte utnyttjas på fel sätt. Det har framkommit i tidigare studier att företag är sämre på att rapportera inom miljöaspekter.   Syfte: Syftet med studien är att förklara miljöprestation i de publika och statliga bolagens års- och hållbarhetsredovisning.   Metod: Studien har använt en deduktiv forskningsansats. Det innebär att studien börjar i teorin som försöker förklara hur företagen rapporterar om miljöprestation. Detta utgår från teorierna legitimitet-, institutionell och intressentteorin. Den kvantitativa forskningsmetoden baseras på företagens års- och hållbarhetsredovisningar för de studerade åren 2015, 2016 och 2017.   Slutsats: Studiens resultat visade att statliga eller publika bolag inte kan konstateras vara varken bättre eller sämre än varandra, när det gäller hållbarhetsrapportering och viljan att värna om miljön. Däremot har företagets miljöpåverkan och företagets storlek en betydelse på företagets miljöprestationen, medan könsfördelning inte visade något samband.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag. Frågorna åsyftar till att ge ett bidrag, i utvecklingen mot en mer konkret, relevant och värdeskapande hållbarhetsredo-visning med syftet är att pålysa och finna både explicita och implicita fördelar för ett fö-retag att verka för en god hållbarhetsredovisning. Fördelar både i företagets lokala kon-text, samt i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Metodiken som vi valt att tillämpa är kvalitativ, med en strävan att uppnå en djupare för-ståelse för ämnets natur och verklighet. Genom intervjuer av strukturerad kvalitativ typ har vi genom empirin tagit del av åsikter från expertis på området och genom denna grundat våra analyser och slutsatser.Analysens koppling mellan teori och empiri föranledde författarna till slutsatserna att vissa specifika faktorer bidrar konkret till väsentlig redovisning. Nytta, användbarhet, pålitlighet och jämförbarhet bidrar genom nytta för samhället, användbarhet till besluts-underlag, pålitlighet, genom tydliga källor, informationsvägar och externt bestyrkande. Jämförbarhet bidrar genom att informationen kan värderas utifrån sammanhang. Vid frå-gan om värdeskapande kunde slutsatser dras att detta inte alltid kan säkerställas rent mo-netärt, men att investeringsvilja, omvärldsanpassning, legitimitet och konkurrenskraft är starka värdeskapande faktorer som ger företaget ett affärsmässigt mervärde och som håll-barhetsredovisningen hjälper till att skapa.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ”Vår gemensamma framtid”, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön. Brundtlandrapporten tillsammans med Riokonferensen 1992, där ett internationellt samarbete för miljömässig hållbar utveckling grundades, är två bidragande orsaker till det som vi idag benämner hållbarhetsredovisning.Det har visat sig att den största bakomliggande orsaken till att företag väljer att hållbarhetsredovisa är att man vill legitimera sin verksamhet. Största anledningen till att företagen dessutom väljer att låta tredje oberoende part granska och bestyrka ovan nämnda redovisning är att man vill visa sig trovärdiga. Det är dessa handlingar som berör revisorn och revisionsbyråerna.Syftet med denna uppsats är att bidra med förståelse för hur revisorns roll påverkas och har förändrats i och med utvecklingen av hållbarhetsredovisning. Vidare vill vi med undersökningen ge insikt i hur revisionsbyråerna kommer att beröras i framtiden av hållbarhetsredovisningens utveckling samt huruvida det kan leda till nya arbetsuppgifter och arbetsområden för revisorn.Studien har varit av kvalitativ art där vi vid intervjuerna har utgått från en intervjumall men inte varit fast knutna till denna utan varit öppna för att låta intervjun ta andra vägar. Vi har avgränsat oss till att göra studien huvudsakligen utifrån revisorns perspektiv. Vi har dessutom intervjuat företag i syfte att få deras syn på betydelsen av revisorn då det gäller hållbarhetsredovisning.Resultatet av studien har visat att hållbarhetsredovisning är ett område inom redovisning och revisionsbranschen som växer och blir vanligare. Undersökningen visar att det är ett område som kommer att utvidgas på revisionsbyråerna och ett intressant ämne att fördjupa sig inom redan under utbildningstiden. Resultatet av undersökningen visar tydligt att det även fortsättningsvis kommer att vara ett arbetsområde för specialistrevisorer med spetskompetens. Den finansiella revisorn kommer att komma i kontakt med hållbarhetsredovisning i sitt dagliga arbete och påverkas därför av detta. Vid behov kommer specialistrevisorer att ingå i revisionsteamet, därför blir det inte aktuellt att den finansielle revisorn skall utbildas och ha någon bredare kompetens på området. / Uppsatsnivå: C

<p>Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter.</p><p>Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst & Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.</p>

<p>Författare: Elin Sjöberg och Linda Wiberg</p><p>Handledare: Anders Isaksson</p><p>Datum: 2008-05-20</p><p>Ämne: Kandidatuppsats</p><p>E-post:  elin_sj@hotmail.com</p><p>lindowiberg@hotmail.com</p><p>Sedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade <em>social</em> <em>responsible investment</em>, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget. Men eftersom hållbarhetsredovisningen är en av de källor som finns tillgängliga i företag är det intressant att veta hur den används i en företagsanalys och vad analytikerna anser om den. Genom en bättre inblick i de etiska finansanalytikernas användning av hållbarhetsredovisningar kan företagen bättre förstå vad som krävs av dem och vilket innehåll som efterfrågas. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad etiska finansanalytiker har för attityd till hållbarhetsredovisningar som verktyg vid etiska företagsanalyser.</p><p> </p><p>Vi har genomfört sex stycken semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer med olika analytiker eftersom vi ville skaffa oss djupare kunskaper om ämnet. I den teoretiska referensramen använde vi oss framförallt av tidigare forskning och undersökningar inom ämnet för att kunna besvara syftet med studien.</p><p> </p><p>Slutsatserna vi kom fram till kan sammanfattas som följande:</p><p> </p><ul><li>Analytiker till etiska fonder verkar i en bransch som styrs av ett fåtal aktörer som levererar den etiska informationen i ett mönster som liknar institutionell teori. </li><li>Analytikerna anser att ”yttre” ting som riktlinjerna från GRI och extern, oberoende granskning endast delvis hjälper företagen med hållbarhetsredovisningen eller höjer dess trovärdighet. Det viktigaste är att företaget redovisar det som är relevant för just dem, något som till stor del styrs av företagets bransch och geografiska läge. </li><li>Det viktigaste i en hållbarhetsredovisning är att företaget tydligt och klart redovisar sina risker och möjligheter kopplade till miljön och att de uppvisar en hög grad av transrapens.</li><li>Hållbarhetsredovisningen är viktig, men inte den enda källan som analytikerna använder sig för att hitta icke-finansiell information till sina analyser.</li><li>Framförallt tror analytikerna att beaktandet av icke-finansiell information ska bidra till att undvika att aktien minskar i värde och att informationen kan bidra till att visa om företaget är stabilt på längre sikt. </li></ul>

<p>Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.</p><p>I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.</p><p>Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.</p><p>Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.</p><p>Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000.</p><p>I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas.</p><p>I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen.</p><p>Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.</p>

<p>Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag. Studien kommer att bygga på intervjuer med privata och statliga företag av olika storlekskategorier.</p>