<p>Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.</p><p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar. Detta görs genom att applicera intressentmodellen på företagen hållbarhetsredovisning. Uppsatsen vill också ta reda på hur företagen skapar legitimitet gentemot sina intressenter genom sin hållbarhetsredovisning med hjälp av legitimitetsteorin. Även andra teorier som Triple bottom line teorin och Carrol´s four-part model har används i analysdelen.</p><p>Datainsamlingen startade med att lämplig litteratur om ämnet gicks igenom på biblioteket, på Internet och genom artikelsök i olika databaser. Uppsatsen bygger på teorier om ämnet och intervjuer med fyra företag: SAS, E.ON, ABB och SJ. Vidare så intervjuades en företrädare från CSR Sweden, en specialistrevisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers en specialist på hållbarhetsredovisning från KPMG.</p><p>Utifrån intervjuerna så framkom det att Svenska företags viktigaste intressenter i rangordning är: Ägarna (aktieägarna), kunder, leverantörer/medarbetare, beslutsfattare/media, studenter/fackförbund. Det viktigaste för företagen är att skapa avkastning till dess ägare men om de inte tar socialt ansvar, miljöansvar och etiskt ansvar så blir företagen inte lika konkurrenskraftiga som sina konkurrenter. Genom att hållbarhetsredovisa enligt enhetliga riktlinjer och använda sig av en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen så skapar företagen en större legitimitet gentemot sina intressenter.</p>

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet. För att få klarhet i detta använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Vi läste först in oss på relevant teori, som vi fann i litteratur på biblioteket, på Internet och genom artiklar vi funnit i bibliotekets databaser. Sedan intervjuade vi två företag för att se hur pass väl det de sade stämde överens med teorin. Det vi kommit fram till i vår studie är, precis som teorin sade, att det är svårt att finna ett gemensamt motiv som gäller för alla företag. Intressenterna lyftes fram som ett stort motiv att framställa redovisningen. Även tidsperspektivet spelar en stor roll då företag sparar mycket tid genom att låta sina intressenter läsa redovisningen och där få svar på sina frågor inom området. När det gäller riktlinjer som används vid upprättandet visade det sig att båda våra respondenter använde sig delvis av Global Reporting Initiative’s riktlinjer. Vi kan dock inte dra några slutsatser om att dessa är de mest använda riktlinjerna, då vi bara intervjuat två företag.

Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar. Detta görs genom att applicera intressentmodellen på företagen hållbarhetsredovisning. Uppsatsen vill också ta reda på hur företagen skapar legitimitet gentemot sina intressenter genom sin hållbarhetsredovisning med hjälp av legitimitetsteorin. Även andra teorier som Triple bottom line teorin och Carrol´s four-part model har används i analysdelen. Datainsamlingen startade med att lämplig litteratur om ämnet gicks igenom på biblioteket, på Internet och genom artikelsök i olika databaser. Uppsatsen bygger på teorier om ämnet och intervjuer med fyra företag: SAS, E.ON, ABB och SJ. Vidare så intervjuades en företrädare från CSR Sweden, en specialistrevisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers en specialist på hållbarhetsredovisning från KPMG. Utifrån intervjuerna så framkom det att Svenska företags viktigaste intressenter i rangordning är: Ägarna (aktieägarna), kunder, leverantörer/medarbetare, beslutsfattare/media, studenter/fackförbund. Det viktigaste för företagen är att skapa avkastning till dess ägare men om de inte tar socialt ansvar, miljöansvar och etiskt ansvar så blir företagen inte lika konkurrenskraftiga som sina konkurrenter. Genom att hållbarhetsredovisa enligt enhetliga riktlinjer och använda sig av en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen så skapar företagen en större legitimitet gentemot sina intressenter.

Bakgrund och problem: Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet. Vår frågeställning lyder: Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens. Slutsats: Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är. Den generella uppfattningen kring en användbar hållbarhetsredovisning är att den ska kunna användas som beslutsunderlag, uppslagsverk samt kommunikationsverktyg. Vidare framkom det att intressenter och företag har skilda uppfattningar kring transparensen i en hållbarhetsredovisning. Detta påverkar användningen då intressenter vill använda redovisningen som ett beslutsunderlag. Vi har även funnit två motiv till en hållbarhetsredovisning; den kan göras för internt och externt bruk. Användningen påverkas genom att företag som gör redovisningen för internt bruk inte för dialoger med externa intressenter i samma utsträckning, och som följd blir inte hållbarhetsredovisningen användbar för alla.

Abstract Title: Sustainability reporting- For whom and what? What is the opinion of analysts, consultants and fund managers on sustainability reporting? Level: Bachelor thesis in business administration, 15 university credits Authors: Nils Johansson and Hannes Thomasfolk Supervisor: Sarah Philipson Date: 20140108 Keywords: Sustainability reporting, value relevance, stakeholder theory, signaling theory. Purpose: The purpose of this paper is to study how different professional groups in the Swedish financial market in 2013 use sustainability reporting and explore how professional groups look at the future development of sustainability reporting. Limitations: The study focuses only on organizations that are members of SWESIF. Method: In this study we chose a multiple case study design, inspired by well grounded theory. The study's empirical data was obtained through ten semi-structured interviews with analysts, consultants and fund managers. Results and conclusions: It was revealed by the study that companies producing a sustainability report demonstrates transparency and are perceived as a company that is aware of risk, both economic risks as well as external risks. The study also shows that among the study's respondents, there is a strong belief that sustainable business in the long term is a good investment. The study also indicates that this is no concrete evidence of an association between the use of sustainability reporting and either increased or decreased profitability. Our impression of sustainability reporting is that it is so far more or less used mostly as a supplement. We believe that if the sustainability report today would contain more important information it would not be used as a supplement, but to a greater extent used as a tool. Suggestions for future research: We would like to see a study of the incentives that exist for companies to voluntarily publish information such as sustainability. A central question in this is: Why do companies chose to voluntarily publish sustainability reports? Is it to satisfy the primary stakeholders' needs or to avoid negative publicity in relation to the secondary stakeholders?

Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag. I frågan om den skiljer sig kommer uppsatsen behandla och studera användningen av Global Reporting Initiative som är ett frivilligt ramverk med riktlinjer som företag kan använda sig av vid uppförandet av hållbarhetsredovisningen. Den kommer vidare behandla i vilken omfattning företagen låter sig göra en oberoende extern granskning av hållbarhetsredovisningen. Även mängden hållbarhetsinformation som företagen presenterar kommer att studeras för att se om det skiljer sig mellan företagen. Dessa frågor ligger till grund för den valda teorin och kommer vidare att tas upp genom hela uppsatsen. Förutom på dessa frågor ligger det ett stort fokus på legitimitetsteorin för att försöka förstå företagens hållbarhetsredovisning. För att besvara min forskningsfråga och få mitt syfte uppfyllt har jag valt att göra en kvalitativ fallstudie med ett induktivt synsätt. All min empiri i studien är tagen från företagens årsredovisningar för 2011 samt den separata hållbarhetsinformation som funnits tillgänglig på företagens hemsidor. Analysen visar en skillnad i företagens hållbarhetsredovisningar mellan de två typerna av företag. De företag som sålde till privatkunder visade upp mer hållbarhetsinformation i sina årsredovisningar än de företag som sålde till företag. Vidare kunde det identifieras att dessa företag också oftare lät en oberoende part granska hållbarhetsredovisningen jämfört med de företag som sålde till företag. I analysen framgår det vidare att en koppling mellan den frivilliga hållbarhetsredovisningen och legitimitetsteorin kan göras.

<p>Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.</p><p> </p><p>För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier. </p><p> </p><p>Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.         </p>

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.   För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier.    Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.

The purpose of this paper consists of two parts. The first part relates to the development of van der Ploeg and Vanclays tools by creating the questions for their list of questions with the objective to create a model that is useful for stakeholders to assess the quality of sustainability reporting. Second part of the purpose is how the developed model can be used practically and to evaluate sustainability reports from a stakeholder perspective. The model is applied to examine a sample of 31 companies and their sustainability reports. The selection of companies is divided into three different sectors on the Stockholm Stock Exchange: consumer services, raw materials and oil &amp; gas. The research method in this study is based on a quantitative content analysis that aims to make the information in the Sustainability Report comparable and provide an objective and systematic description as the basis for the conclusions that emerged from the study.   Conclusions of the study suggest that the model has been improved and that previous problems with the model used for comparisons and structured analysis has been simplified. The developed model has been tested empirically and experiences indicate that the model is working to collect and compile data. The study highlighted, however, difficulties for individual stakeholders to identify issues that are interesting just for them. But in spite of these difficulties is the model useful in full for stakeholders for assessment of sustainability reports. / Syftet med uppsatsen består i två delar. Den första delen avser att utveckla van der Ploeg och Vanclays verktyg genom att skapa underfrågor till deras frågeschema. Med målsättningen att skapa en modell som är användbar för intressenter till att utvärdera hållbarhetsredovisningars kvalitet. Andra delen av syftet handlar om hur den utvecklade modellen kan användas praktiskt och utvärdera hållbarhetsredovisningar ur ett intressentperspektiv. Modellen tillämpas för att granska ett urval av 31 företag och dess hållbarhetsredovisningar. Urvalet av företag är uppdelade i tre olika sektorer på Stockholmsbörsen: konsumenttjänster, råvaror samt olja och gas. Forskningsmetoden i studien utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys som syftar till att göra informationen i hållbarhetsredovisningen jämförbar samt ge en objektiv och systematisk beskrivning som ligger till grund för de slutsatser som framkommit i studien.   Slutsatser av studien tyder på att modellen har blivit förbättrad och att tidigare problematik med att använda modellen för jämförelser och strukturerade analyser har förenklats. Den utvecklade modellen har sedan testats empiriskt och erfarenheter tyder på att modellen är funktionsduglig för att samla in och sammanställa data. I studien uppmärksammades dock svårigheter för enskilda intressenter att identifiera frågor som är intressanta just för dem. Men trots dessa svårigheter är modellen användbar för att utvärdera hållbarhetsredovisningar i sin helhet ur ett intressentperspektiv.

Frågor som rör klimat och mänskliga rättigheter är mer aktuellt än någonsin, och företag förväntas agera hållbart och publicera en rapport på hur de arbetar för att ta ett hållbart ansvar. Det kan ifrågasättas huruvida rapporterna är ett trovärdigt sätt att presentera hur väl företag arbetar med hållbarhet, och om det är möjligt att klargöra om de tar sitt sociala och miljömässiga ansvar genom att ta del av rapporterna. Studien ämnar öka förståelsen för huruvida hållbarhetsrapporter är tillräckligt trovärdiga för att intressenter ska kunna förlita sig på dem. På grund av en bristfällig lag med svag reglering kan trovärdigheten ifrågasättas. I uppsatsen analyseras även i vilka avseenden en hållbarhetsrapport används av intressenter. Studien baseras på intervjuer med åtta respondenter som är indelade i tre olika grupper: akademiker, hållbarhetskonsulter och hållbarhetschefer. Genom denna triangulering tillhandahålls både ett internt och externt perspektiv på hållbarhetsredovisning, vilket leder till en djupare förståelse av ämnet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studien framkommer att det huvudsakliga syftet med hållbarhetsredovisning är att leva upp till intressenternas informationskrav, samt i vissa fall enbart för att följa lagen. Studien tyder på att den enda användaren av hållbarhetsrapporter är investerare, då andra intressenter söker information genom andra källor. Slutsatsen av studien är att hållbarhetsrapporter är trovärdiga men inte tillräckligt transparenta, och en lag med reglering av rapporternas innehåll kan vara ett sätt att uppmärksamma hållbarhetsarbetet. Att enbart göra en lagändring anses inte vara lösningen, utan företag behöver även implementera hållbarhet i grundvärderingarna för att anses vara hållbara. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsrapport, Corporate Social Responsibility (CSR), Triple Bottom Line (TBL), Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Stewardshipteorin, Informationsasymmetri.