Sammanfattning Titel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07 Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007). Syftet med denna studie är att undersöka resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning - där vi ser hur väl den statliga ägarstyrningen fungerat. Metod: Studien är en innehållsanalys med en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Primärkällor består av de statliga företagens hållbarhetsredovisningar, där dess innehåll bearbetats i Excel och statistikprogrammet SPSS. Utöver det har sekundärkällor i form av relevant facklitteratur och tidigare forskning utgjort teorikapitlet, där studiens två hypoteser genererats. Resultat och slutsatser: Resultatet påvisade att samtliga statliga företag i Sverige upprättar hållbarhetsredovisning, där stora företag redovisar fler indikatorer än små företag. Att företag med högre lönsamhet redovisar fler indikatorer kunde dock inte statistiskt säkerställas. Den statliga ägarstyrningen visade sig vara både god och effektiv. Dock efterfrågas ytterligare arbete för att öka antalet redovisade indikatorer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning med liknande studie efterfrågas för att kunna fastställa om studiens resultat är konstant. Även en ökad förståelse av motivationen bakom att ge ut ytterligare indikatorer är av vikt då vår studie visade att företagen brast i detta avseende. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med information om hur den statliga ägarstyrningen gällande direktivet har fungerat - där förbättringar behövs. Genom att studien påvisar brister kan rätt åtgärder för dessa brister lättare tillgås. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, statlig ägarstyrning

Syfte: Mycket av innehållet i hållbarhetsrapporter kan ses som marknadsföring från företagen som skriver om vilka ambitioner de har för sitt hållbarhetsarbete, men mindre om deras faktiska miljömässiga påverkan. Vi har därför försökt definiera en hållbarhetsrapports kvalitet och sedan studerat vilka faktorer som ligger bakom denna. Faktorer vi intresserat för oss är branschtillhörighet och styrelsesammansättning i form av andel kvinnor i styrelsen.  Studiens syfte: Vi ämnar studera vilka faktorer som påverkar kvaliteten i svenska företags hållbarhetsredovisningar.  Metod: Studien är utformad efter kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet består av svenska börsnoterade företag. För att utröna om samband finns mellan kvaliteten på hållbarhetsrapporterna och våra valda faktorer har studien använt sig av binära logistiska regressionsmodeller. Data har samlats in via databasen Retriever samt genom företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.  Resultat & slutsats: Studien visar negativa samband mellan kvalité på hållbarhetsrapporter och branschtillhörighet i branscherna sjukvård och industri. Studiens resultat går delvis emot tidigare forskning då den inte finner signifikant positivt samband mellan branschtillhörighet i bransch med hög social och miljömässig påverkan och kvalité på hållbarhetsredovisning. Studien fann inget samband mellan andelelen kvinnor i styrelsen och kvalité på hållbarhetsredovisning.  Examensarbetets bidrag: Studien presenterar ett nytt sätt att operationalisera begreppet kvalitet på hållbarhetsredovisningar. Förslag till fortsatt forskning: Resultatet visade att en låg andel företag lät sina rapporter bli granskade, vilket för att fortsatt forskning som vill studera variansen inom denna variabel bör innehålla ett större urval.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, GRI, extern granskning, branschtillhörighet, styrelsesammansättning

I Sverige är det idag lagkrav för större bolag att hållbarhetsrapportera. Däremot är det för mindre bolag helt frivilligt om de vill hållbarhetsrapportera eller inte. I framtiden så kommer lagkraven att skärpas och det kommer innebära att nästan alla börsnoterade bolag behöver hållbarhetsrapportera. Men hur ser det ut idag? Eller rättare sagt: Hur ser det ut för år 2022, det senaste året med tillgängliga årsredovisningar? I denna kvantitativa forskningsstudie har vi undersökt alla mindre börsnoterade bolag som frivilligt väljer att genomföra en hållbarhetsredovisning. Vi ställde oss frågan vilka finansiella kännetecken eller vilka finansiella faktorer börsnoterade bolag har på den svenska marknaden som helt frivilligt väljer att göra en hållbarhetsredovisning jämfört med de som väljer att inte hållbarhetsredovisa. För att klara uppgiften har vi använt oss av tidigare forskning och olika teorier för att förklara och förstå varför det ser ut som det gör. De valda teorierna är agentproblemet, intressentmodellen, legitimitetsteorin och teorin om den ekonomiska individen/Homo Economicus. Baserat på den tidigare forskningen valde vi att undersöka de finansiella nyckeltal som vi hittar stöd för. De faktorer som valdes var storlek, likviditet, lönsamhet, skuldsättningsgrad och tillväxt. Utifrån deskriptiv statistik, t-test, korrelationsanalys samt regressionsmodeller kunde vi se om det fanns något signifikant samband. Studiens resultat hittade enbart ett signifikant samband mellan storleken på företagets totala tillgångar och villigheten att publicera en hållbarhetsredovisning, medan inget signifikant samband hittades mellan villighet till hållbarhetsredovisning och bolagens likviditet, lönsamhet, skuldsättningsgrad och tillväxt. Däremot så visades ett svagt men icke signifikant samband på faktorerna tillväxt och lönsamhet. Studiens resultat visar att större företag inte bara har mer resurser utan känner även större press att behöva uppfylla samhällets förväntningar genom någon form av hållbarhetsredovisning. De större företagen sett i totala tillgångar har i högre utsträckning mer resurser för att kunna engagera sig i hållbarhetsinitiativ samtidigt som kraven från olika intressenter växer. Studiens resultat överensstämmer inte helt med den tidigare forskning på flera olika punkter. Detta skulle möjligtvis kunna förklaras av att storleksfaktorn av företagets totala tillgångar är den ledande faktorn. Däremot så kan framtidens forskningsstudier med andra definitioner av faktorer leda fram till andra slutsatser.

No description available.

Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.

<p>Forskningsfråga:</p><p>Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte:</p><p>Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar.</p><p>Metod:</p><p>För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.</p>

<p>Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.</p><p>Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?</p><p>Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna.</p><p>Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.</p>

No description available.

Idag finns det inga regler i Sverige för hur hållbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av hållbarhetsarbete ser olika ut för olika företag. Den här studien har undersökt vilka delar av hållbarhet svenska företag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har förändrats över tiden. Vidare har den undersökt vilka förklaringar som kan ligga till grund för resultatet. Kvantitativa data samlades in genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från 2003 och 2013, publicerade av 27 svenska företag listade på OMX Stockholm inom segmentet Large Cap. De data analyserades med hjälp av Global Reporting Initiative (GRI) ramverk för hållbarhetsredovising. Resultatet visade att hållbarhetsarbete redovisades mer och med högre kvalité 2013 än 2003, men att det fortfarande finns mer att göra. Aspekter inom ekonomi, miljö och anställningsförhållanden och arbetsvillkor förekom i störst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Både vad och hur mycket som redovisades skiljde sig åt mellan de undersökta branscherna. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Legitimitetsteorin, Intressentteorin och imitationsteorierna.

Bakgrund: Rapporter om epidemier, fattigdom, artutrotning är rapporter som vi bemöter dagligen. Som en respons till dessa typer av rapporter har strävan efter hållbar utveckling ökat och påtryckningarna från omvärlden har givit företagen incitament att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisningar. Ramverket Global Reporting Initiative (GRI) publicerar riktlinjer och standarder för att förbättra hållbarhetsrapporteringen. GRI har nyligen publicerat G4, deras senaste utgåva av standarder. G4 eftersträvar ytterligare väsentlighet vid upprättning av hållbarhetsredovisningar, företag skall välja att endast redovisa de resultatindikatorer som är väsentliga för dem. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska företag inom dagligvaruhandeln och klädbranschen har implementerat GRI:s senaste riktlinje (G4). Syftet är att få en bättre förståelse av vad företagen anser är väsentligt att hållbarhetsredovisa och om denna väsentlighet har förändrats i takt med GRI:s nya riktlinjer. Vidare vill vi undersöka om det förekommer några branschskillnader om vad som är väsentligt att hållbarhetsredovisa. Metod: Forskningsmetoden i studien grundar sig på en innehållsanalys. Utifrån hållbarhetsredovisningar från utvalda företag verksamma inom dagligvaruhandeln och klädbranschen, har relevant data för att besvara studiens syfte samlats in. För att bearbeta materialet har en kodningsmanual och kodningsschema utformats. För att besvara syftet i studien har empirin tillslut analyserats och återkopplats till valda teorier. Resultat: Empirin visar att implementeringen av GRI:s senaste riktlinje G4 har haft en påverkan på hur företagen hållbarhetsredovisar. Väsentlighetskravet har resulterat i att företagen utökat sin process för att identifiera vilka resultatindikatorer som är väsentliga att redovisa.