CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR. Resultatet visar att skillnader existerar mellan branscher, både vad gäller omfattning och inriktning. Tydligast ses en trend som gör gällande att finansbranschen rapporterar i mindre utsträckning än många andra branscher. Likaså är det finansbranschen som visar det mest utpräglade fokuset på vissa delar av sin rapportering. I det stora hela antyder resultatet att branschtillhörighet är en faktor som påverkar företags rapportering av CSR.

Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing. Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej. Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ”big four”-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker. Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping. Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag. Detta på så vis att företag som länge har publicerat hållbarhetsredovisningar ser det som en självklarhet med extern granskning medan företag som nyligen har börjat upprätta hållbarhetsredovisningar istället förefaller resonera på så vis att de vill skapa goda rutiner och arbetssätt för dess arbete med hållbarhetsfrågor innan de tar in en extern part för granskning. Förslag till vidare forskning: I framtiden vore det intressant med forskning som försöker komma fram till vilken typ av intressenter som värdesätter respektive inte värdesätter huruvida ett specifikt börsbolag har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning eller ej. Vidare skulle det vara intressant med forskning kring hur företags långsiktiga hållbarhetsarbete påverkas av om en extern part inte granskar respektive granskar hållbarhetsredovisningarna samt om företag i länder med en hög andel externa granskningar har kommit längre i arbetet med hållbarhetsfrågor än företag verksamma i länder med en lägre andel externa granskningar.

Purpose: The purpose of this paper is to study the companies approach to sustainability and to examine the relationship between the report content and the sustainability efforts businesses are making in practice. Method: The study has a qualitative perspective with semi-structured interviews and content analysis as method to collect data. Three companies were interviewed; Tekniska Verken AB, Apoteket AB and Max hamburgerrestauranger AB. The content analysis was used when collecting data from the three companies’ sustainability reports. Frame of reference: Legitimacy theory, Stakeholder theory, Institutional theory, the Pyramid of Corporate Social Responsibility. Results: The result showed that all companies are prepared to work for sustainable development and that they view sustainability as an integrated part of their work. The sustainability report is the basis for sustainability reporting, which is a way for companies to demonstrate to their stakeholders what they stand for and what they implement in practice. It also emerged in the interviews that the sustainability report should be transparent and open and contain both positive and negative influences. The authors found, however, especially positive influences in the company’s reports. A significant correlation was found between the practical work on sustainability and sustainability reporting. Conclusion: The companies have a genuine interest in sustainable development, but the sustainability report is also an opportunity for companies to demonstrate their values and promote their brand. The essay also demonstrates the importance of sustainability to be profitable for companies so they can be able to progress its business with continued economic growth.

Sustainability is today a current topic and companies are more or less forced to work with it even though it contradicts the historical role of companies, which is to generate a profit for shareholders. In recent years there has been a rising interest from banks to work with sustainability but research has shown a growing dissatisfaction among customers even though banks are spending a lot of money and time working with sustainability. This shows that there is an asymmetry between how the banks act and what their customers demand. The purpose of this paper is to create an understanding of how business customers perceive banks´ CSR-reports by investigating customers’ interest in these reports. The purpose of this paper is also to investigate in what way banks CSR-reports have an effect on customers confidence to the banks. Using a qualitative approach, customers perceptions of banks CSR-reports where examined. Interviews were conducted with respondents from both banks and companies to obtain a better understanding of CSR-reports. The analysis of the empirical data has been conducted using the institutional theory and legitimacy theory together with previous research. The conclusion of this paper is that the customers have relatively low knowledge and little interest in banks CSR-reports. However, they all have an expectation that banks should report. There is no indication that the customers trust to the bank can be created by the banks CSR-reports. But there is an indication that customers perceive banks, that don’t do their reports, in a negative manner and in that way the trust can be harmed. / Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne och företag är mer eller mindre tvingade att arbeta med detta även om det motsäger den roll som företag alltid har haft i samhället, vilket är att generera vinst till aktieägarna. På senare tid har banker börjat intressera sig mer för hållbarhet men det har trots detta visats att missnöje bland kunder ökar trots att banker spenderar mycket tid och pengar på att arbeta med hållbarhet och dess redovisning. Det finns alltså en asymmetri mellan hur banken agerar och vad kunden efterfrågar. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för företagskundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar genom att utreda kundernas intresse för dessa. Vidare studeras även vilken påverkan bankens hållbarhetsredovisning kan ha på förtroendet mellan företag och bank. Med hjälp av en kvalitativ metod har kundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar undersökts. Intervjuer har genomförts med respondenter från både banker och företag för att på så sätt få en bättre förståelse för hållbarhetsredovisningen. Analysen av empirin har genomförts med hjälp av den institutionella teorin och legitimitetsteorin tillsammans med tidigare forskning. I slutsatsen framgår att kunderna har relativt låg kunskap och lite intresse för bankernas hållbarhetsredovisningar. Dock har de alla en förväntan att banken ska redovisa. Det finns ingen antydan om att kundernas förtroende till banken kan skapas genom att banken hållbarhetsredovisar. Däremot upplevs det som negativt om banker inte redovisar och förtroendet skulle på så sätt kunna skadas.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet. Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s. att man tar ett socialt ansvar som man inte tjänar något på. Somliga företag använder begreppet “hållbarhet” hellre än CSR. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara fenomenet CSR inom bankerna och få större insyn vad det innebär fören bankverksamhet samt hur viktigt det är för bankerna att ha CSR i sin verksamhet. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi dels samlat in data i form av intervjuer med CSR ansvariga i Handelsbanken och Swedbank samt den fackliga organisationen Finansförbundet. Vi har även hämtat data från litteratur och vetenskapliga artiklar. Bankerna försöker göra egna tolkningar av begreppet CSR. Trots att Swedbank och Handelsbanken väljer att använda två olika begrepp så går det att se att grundtanken är den samma. Det som skiljer sig mellan dessa två banker när det gäller CSR är vilka projekt man väljer att involvera sig i när det kommer till de olika ansvarsområdena. Allmänheten kan även se mer av Swedbanks CSR arbete, som sticker ut lite mer än Handelsbankens.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia. Resultaten visar att topiker baserade på välvilja, eunoia, genomgående i hållbarhetsredovisningarna tillskrivs en större tyngd än övriga strategier för trovärdighet. Kluster av topiker identifieras där moraliska topiker, arete, och topiker som framhäver företagens kompetens, fronesis, konsekvent stöds av eunoia och av topiker som framhäver ekonomisk välvilja, ofta riktad mot aktieägare och andra intressenter. Vidare forskning behövs för att bringa ytterligare klarhet i varför, i vilka sammanhang och i vilken utsträckning dessa funna kluster återfinns i såväl redovisning som i andra typer av förtroendeingivande företagskommunikation.

Uppsatsen bygger på en undersökning om hur tre företag arbetar med CSR. Syftet med undersökningen har varit att granska hur de utvalda företagen väljer att kommunicera dess CSR-arbete till externa intressenter.De frågeställningar studien bygger på är: Hur väljer företag att kommunicera CSR? Kommunicerar företag inom olika branscher CSR på samma sätt? Ser företag inom olika branscher samhällsansvaret på likvärdigt sätt? Finns det någon koppling mellan företags externa kommunikation av CSR och företags medierelation? Under arbetets gång har en respondent från respektive företag intervjuats. En innehållsanalys har även genomförts av företagens hemsidor. Undersökningen har gett författaren kunskap om att de undersökta företagen anser att CSR-arbetet bör finnas utspritt inom hela verksamheten och inte enbart skötas av en person. För att lyckas nå ut till sina externa intressenter på ett effektivt och trovärdigt sätt måste det sociala ansvaret vara en självklarhet för alla inom organisationen och vara en del av företagets vision. Synen på samhällsansvaret skiljde sig mellan företagen vilket kan bero på att det är en tolkningsfråga vad företagen anser är ett socialt samhällsansvar. Dock satte samtliga företag som deltagit i undersökningen in miljöfrågor och sociala frågor i begreppet. De olika företagen som befinner sig i olika branscher arbetar med liknande frågor fast deras tillvägagångssätt och huvudfråga kan skilja sig något mellan branscherna. Hur företagen än väljer att definiera begreppet och hur de än väljer att arbeta med dessa frågor är det en stor fördel att även kommunicera vad de gör till media. Media kan nämligen vara en effektiv kanal för företaget att nå ut till sina intressenter samt att skapa trovärdighet

Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag. Studien kommer att bygga på intervjuer med privata och statliga företag av olika storlekskategorier.

Forskningsfråga: Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning? Syfte: Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar. Metod: För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet. Slutsatser: Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer. Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar. Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta. Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna. Studien visar även att erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning har stor betydelse på hur företag redovisar sin intressentanalys. Det framkom av studien att det finns en tydlig skillnad mellan hur noterade bolag och statligt ägda bolag redovisar sin intressentanalys. Noterade bolag tenderar till att redovisa mer av GRI:s riktlinjer i sin intressentanalys. Studien visar även att det skilde sig i hur företagen presenterade intressentanalysen i hålbarhetsredovisningen. De noterade bolagen presenterade generellt intressentanalysen tydligare än de statligt ägda bolagen. / The traditional environmental reporting has past. Sustainability Reporting is further something that is becoming more and more prevalent in the society. Today, various frameworks and guidelines for sustainability reporting appear and are being used by Swedish companies and organizations. Stakeholder analysis is a major part of sustainability reporting and the various frameworks advocates what the sustainability report should contain of. If the companies are to follow a specific framework they will get guidelines on what the stakeholder analysis should include but not how it should be presented. The aim of this study is to describe and explain how companies, which are represented in the PricewaterhouseCoopers report (2009), present the stakeholder analysis in their sustainability reports. The essay is based on auditing of all the companies’ sustainability reports, to determine how the companies report their stakeholder analysis. To our help we have the developed analytical model. To complement this study, seven intervires were preformed which are of interest in this study. The result of the study shows that the interviwed comapnies all follow the framework of GRI, in the determination of what the stakeholder analysis should include.guidelines in different ways. The companies present the guidelines in marixes, tables and some in linear form. The study also shows that experience and knowledge of sustainability reporting is very important in understanding how companies report their stakeholder analysis. It was clear that there is a difference in how public companies compared to the state-owned companies report their stakeholder analysis. Public companies tend to report more of the GRI guidelines of stakeholder analysis in their sustainability reports, but there were also differences in how they present their stakeholder analysis. The study showed that the public companies presented the stakeholder analysis more clearly then the state-owned companies.