<p>Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries.</p><p>There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used.</p><p>The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS.</p><p>The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report.</p> / <p>För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.</p><p>Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts.</p><p>Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien.</p><p>Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.</p>

No description available.

Inledning: Hållbarhetsredovisning är ett verktyg som används för att främja arbetet med hållbarhet. Utifrån denna synvinkel införde den svenska regeringen år 2008 ett ägardirektiv kring hållbarhetsredovisning. Ägardirektivet berör de statligt ägda företagen och innebär att de ska upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer.   Forskningsfråga: Hur påverkas hållbarhetsredovisningen i statligt ägda företag när frivilligt blir tvång?   Syfte: Studiens syfte är att förklara hur hållbarhetsredovisning påverkas när frivilligt blir tvång. Detta görs genom dominerande teorier inom fältet för frivillig redovisning på ett longitudinellt fall med svenska statligt ägda företag.   Metod: De aspekter som studien ämnar att undersöka har härletts utifrån dominerande inom fältet för frivillig redovisning samt en deduktiv forskningsansats. Studien baseras på hållbarhetsredovisningar och studerar förändringen i antalet rapporterade GRI indikatorer för statligt ägda företag mellan åren 2003, 2007, 2008, 2009 och 2013.   Slutsats: Studien visar att regeringens införande av ägardirektivet på hållbarhetsredovisning har lett till en ökning av mängden hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag. Vidare visar studien att de företag som hållbarhetsredovisar minst under frivillighet, har gjort den kraftigaste ökningen av mängden hållbarhetsredovisning under den undersökta perioden / Introduction: Sustainability reporting is a tool for promoting sustainability. From this point of view, the Swedish government introduced a directive for sustainability reporting in 2008. The directive is affecting state-owned companies and involves the establishment of a sustainability report in accordance with the GRI guidelines.   Problem: How is the sustainability report affected in state-owned companies when voluntarily becomes mandatory?   Purpose: The purpose of the study is to explain, how sustainability reporting is affected when voluntarily becomes mandatory. This is done through dominant theories in  the field of voluntary accounting on a longitudinal case with Swedish state-owned companies.   Method: The aspects that the study intends to investigate has been derived from dominant theories in the field of voluntary accounting and a deductive method. The study is based on sustainability reports and studies the change in the number of reported GRI indicators for state-owned companies between 2003, 2007, 2008, 2009 and 2013.   Conclusion: The study shows that the directive has led to an increase in the amount of sustainability reporting in state-owned companies. Furthermore, the study shows that companies reporting sustainability in least extent under voluntariness has made the most significant increase in the amount of sustainability reporting during the surveyed period.

Sustainability reports can be seen as a relatively new concept today. The purpose of the report is to present the company’s responsibility towards society. In other words, one can say that the company takes stands for the environmental, economic and social impact that their business have. It’s still optional for companies in Sweden to constitute a sustainability report. However, this will change in 2017 when sustainability reporting will become mandatory due to a new law. There are no specific guidelines that must be followed in the reporting, but the most common framework to use in building the report has been established by GRI. This study is a case study where Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) is the main focus. Södra is a forest product industry. Our purpose is to examine how the knowledge of sustainability is spread among the employees and how it applies.  Södra is a corporate group which mostly focuses on three business areas: forest, wood and pulp industries. To examine what information the employees actually has received, the enterprise’s sustinability report was studied and interviews with employees were operated. With 98 responses from the survey and nine interviews with employees without connection, we came to the conclusion that there is a major knowledge of Södra’s work with sustainability among employees. On the other hand does the implementation of sustainability vary regarding company unit and job task, along with the topical sustainability category. Södra has traditionally worked mainly with the categories in relation to environment and the social and economical sustainability have not been as highly prioritized. This is noticed by the employees since they primarily associate sustainability with environment.

Ämnet hållbar utveckling har varit aktuellt de senaste decennierna, ur det har olika regelverk och krav uppkommit. Därav ett lagkrav på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i Sverige år 2016. Alla företag och organisationer berörs dock inte av lagkravet, men en del väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning ändå. Varför en del företag väljer att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning samt vilka incitament som ligger bakom är syftet med undersökningen. För att ta reda på varför företag frivilligt väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning har en teori utifrån företagets legitimitet arbetats fram. Teorin utgår från att företag väljer att genomföra en rad olika aktiviteter för att skapa, bibehålla eller reparera legitimiteten. Legitimitet skapas och existerar i det sociala kontrakt som är kollektivt accepterat för samtiden. Företag behöver därför anpassa sig till och följa de regler som råder just i den kontext där företaget verkar. Legitimiteten anses ständigt hotad och företaget behöver därför ständigt omförhandla och bevaka företagets ageranden, så de inte påverkar legitimiteten negativt. Utan legitimitet kan inget företag fortsätta existera, det är därför existentiellt att bevaka. Utifrån teorin om legitimitet ämnar uppsatsen få svar på varför företag upprättar en hållbarhetsredovisning när lagkravet inte finns. En enkätundersökning har genomförts för att besvara frågeställningen. Urvalet består av företag som bedriver verksamhet på Gotland, främst på grund av att det är geografiskt avgränsat och därför erbjuder en unik förutsättning. Av resultaten går det att utläsa att företagen i undersökningen är mindre företag, där en del upprättar en hållbarhetsredovisning frivilligt. Främsta anledningen till upprättandet var för företagets egen skull, därav är en del hållbarhetsredovisningar inte heller offentliga. Resultatet påvisade även att samtliga av företagen anser det viktigt att leverantörer och samarbetspartners har samma syn på hållbarhetsarbete som det egna företaget, dock läser få av dem andra företags hållbarhetsredovisning. / The subject of sustainable development has for the past decade been a topic of discussion. From this discussion several acquis and demands has been brought up, and Sweden has gained a new law in light of this – the sustainability report. Not all enterprises and organizations are affected by this law, and yet they still uphold a sustainability report. The question of how and why they do so is the foundation of this thesis. The theory of legitimacy that is brought out in this paper bears the ground for answering these questions. A survey containing a questionnaire was sent out to the respondents. The results show that the majority of enterprises – that the law does not apply to and who still uphold a sustainability report – does this out of self-interest. They also point out that it is essential that suppliers and partners share their view on sustainable development.

Revisorsprofessionen är en profession som under en längre tid verkat som ett manligt reservat. Problematiken som infinner sig inom revisorsprofessionen är emellertid att den är könssegregerad. Kvinnorna finns främst representerade på lägre positioner. Revisionsbyråerna hänvisar ojämställdheten till den inbyggda trögheten och lutar sig tillbaka på tillförligheten att framtiden kommer medföra en jämställd revisorsprofession. Professionen har under det senaste decenniet mottagit ökade krav på att integrera ett jämställdhetsarbete i den dagliga verksamheten. Studien ämnar därav att undersöka, bidrar revisionsbyråernas reella jämställdhetsarbete till en ökad jämställdhet? Syftet med studien är att skapa en förståelse för revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Vidare ämnar studien att analysera om det föreligger diskrepans mellan revisionsbyråernas dokumenterade och reella jämställdhetsarbete. Detta genom att (1) kartlägga revisionsbyråernas jämställdhetsmål samt (2) identifiera vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna tillämpar, för att säkerställa att jämställdhetsarbetet leder till en ökad jämställdhet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studiens empiriska data samlades in stegvis. Den sekundära data samlades in genom att observera revisionsbyråernas hållbarhetsredovisningar. Den primära data samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, varav två kontorschefer. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att det föreligger en diskrepans mellan de stora revisionsbyråernas centrala jämställdhetsplaner och jämställdhetsprocesser .Den identifierade diskrepansen uppenbarar sig mellan de byråinterna faktorerna och jämställdhetsprocesserna. Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna kan tillämpa för att integrera jämställdhetsprocesserna i den dagliga verksamheten.

Denna studie ämnar förklara hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning utöver lagkravet. Livsmedelsbranschen är speciellt intressant eftersom det är en bransch som har stor påverkan, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I takt med den växande populationen i världen har livsmedelssektorn en stor roll att spela i framtiden för att kunna tillgodose jordens befolkning med livsmedel på ett hållbart sätt.   Vår forskningsfråga är således “hur och varför använder företag, inom livsmedelsbranschen, hållbarhetsredovisning?” Kvalitativa intervjuer har genomförts med hållbarhetsansvariga på företag för att kunna besvara nämnd forskningsfråga. Hållbarhetsansvarig har en ledande och betydande roll för hållbarhetsredovisningen inom företaget och följaktligen tolkas och analyseras deras utsagor. Vidare tar vi hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori för att försöka förstå hur och varför företag använder hållbarhetsredovisning. Dessutom har en analysmodell konstruerats för att underlätta tolkningen av insamlad empiri.   De resultat som framkommit utifrån empirin är att hållbarhetsredovisningen används som en hållbarhetsmotor och som ett uppföljningsdokument för det verkliga hållbarhetsarbetet inom företagen. Vidare leder hållbarhetsredovisningen till ökad medvetenhet kring företagets hållbarhetsarbete och medför intern struktur för företaget. Hållbarhetsredovisningen är således mest relevant ur ett internt perspektiv. Hållbarhetsansvarig väljer hållbarhetsredovisningens innehåll och då detta innehåll kan vinklas i en riktning som blir fördelaktig för företaget, kan hållbarhetsredovisningen följaktligen inte anses vara fullt trovärdig och pålitlig. Vidare har intressenterna den största påverkan på utformningen av företagets hållbarhetsredovisning.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Standardupplysningar utgör en del av ramverket, organisationen kan välja att rapportera standardupplysningarna på tre olika tillämpningsnivåer.Syftet med studien är att undersöka om de noterade bolagen är tillförlitlig i sin redovisning av hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer samt om bolagens hållbarhetsredovisning enligt GRI berörs av och kan kopplas till gällande regelverk och som kan påverka de undersökta börsbolagen. Vidare syftar studien på att jämföra börsbolagens redovisning enligt GRI inom och mellan sektorerna Basic materials, Costumer goods och Financials.Studien omfattar 12 noterade bolag, fyra per sektor som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I studien har vi framförallt använt oss av en kvalitativ innehållsanalys då vi studerat bolagens hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och finansiella rapporter för koncernen. Vi har utifrån GRI:s standardupplysningar tolkat hur väl bolagen följer och uppfyller standardupplysningarna i sin hållbarhetsredovisning samt jämfört bolagens redovisning inom och mellan sektorerna. Studien speglas även av en kvantitativ metod då en del av resultatet presenteras i tabeller och diagram.Undersökningen resulterade i att de noterade bolagen följer GRI:s riktlinjer i hållbarhetsredovisningen men uppfyller inte i samtliga fall standardupplysningarna fullständigt för sin deklarerade tillämpningsnivå. Standardupplysningarna tillåter ett stort tolkningsutrymme vilket visat sig genom att bolagen rapporterar varierad information. Bolagens hållbarhetsrapport har olika placering och påverkas av olika regelverk. Vi har kommit fram till att rapporteringen av hållbarhetsarbetet enligt GRI inte är helt tillförlitligt. Vi har även kommit fram till att skillnaden inom studiens tre sektorer inte är av stor betydelse då två av tre sektorer fokuserar relativt jämnt mellan perspektiven, dock utmärker sig sektor Financials en aning då miljöperspektivet har mindre fokus. Bolagen inom sektorn Basic materials redovisar på en högre tillämpningsnivå medan bolagen inom sektorn Financials redovisar på en lägre nivå.Vi ser GRI:s riktlinjer som ett steg på vägen för att kunna göra hållbarhet till en del som företag ska redovisa, dock anser vi att GRI har långt kvar innan de når fram till sitt syfte, jämföra och bedöma hållbarhetsresultatet i förhållande till regler och standarder samt jämföra resultatet inom och mellan organisationer. / Program: Civilekonomprogrammet

Det kan vara svårt att värdera ett företag, där hänsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens värde. En värdering grundar sig till största delen på årsrapporter. På senare år har det blivit vanligare för företagen att även redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse kring begreppen hållbarhet och företagsvärdering i en relation med varandra. Vi ämnar utreda om hållbarhetsredovisning används vid en företagsvärdering och i så fall i vilken utsträckning. Uppsatsen har fokuserats på inställningen till hållbarhetsfrågor hos en värderingsman. Teorin behandlar begreppen hållbarhet samt värdering. Uppsatsen hänvisar till företagsvärderare och värderingsman, vilka båda syftar till en person som utövar värdering av företag. Dessutom används begreppen målföretag och objekt, vilka båda syftar till det företag som ska värderas. För att erhålla en djupare förståelse består empirin av personliga intervjuer med sex stycken företagsvärderare. Intervjuerna innehåller varje värderingsmans syn på hållbara aspekter samt processen kring en värdering. Empirin har analyserats i relation till den teoretiska referensram vi sammanställt. Detta har utvecklat sig till en slutsats samt en diskussion kring resultatet.Trots att hållbarhetsredovisningar har ökat markant är spridningen begränsad och genomsyrar inte hela företagsvärden. I uppsatsen framgår att en hållbarhetsredovisning i dagens läge är mindre intressant vid en företagsvärdering. Däremot tas de hållbara aspekterna indirekt i beaktning vid en värdering. / Uppsatsnivå: C

De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön. Att organisationen vill visa att de har samma värderingar som resten av samhället för att bli kunna bli berättigade är ett utryck för den så kallade legitimitetsprincipen. Det är den teori som studien är kopplad till. Probelemet som undersökts är om hållbarhetsredovisningens utveckling kan förklaras med hjälp av legitimitetsprincipen. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet som undersökts är Volvokoncernens och Toyotakoncernens alla hållbarhetsredovisningar som givits ut. Rapporternas utformning och innehåll har granskats samt hur de har utvecklats och förändrats under åren. Anledningen till att bilbranschen har studerats är att den påverkar miljön negativt på flera områden. Volvo gav ut sin första hållbarhetsredovisning 1991. De första rapporterna behandlade företagets miljöpåverkan främst i form av skadliga utsläpp. Med tiden utvidgades redogörelsen till att också innehålla information om miljömål och om bolagets sociala ansvar. Toyota publicerade sin första hållbarhetsredovisning 1999. Företaget började med att beskriva sitt miljöarbete kring koldioxid, farligt avfall och återvinning. Efter några år valde de att också ta upp de sociala aspekterna i verksamheten. Jämförelsen av företagens alla rapporter visar att flera av de miljömål som satts upp har uppnåts och utvärderats. Det innebär att redovisningen kan ses som ett styrmedel i bolaget. Studien visar också att de största utvecklingsstegen i rapporteringen föregås av inrättattandet av internationella kommissioner och globala miljödiskussioner. Samhällsdebatten har alltså påverkat företagens sätt att redovisa. Eftersom organisationerna följt samhällets rådande värderingar kan hållbarhetsredovisningens utveckling delvis förklaras med hjälp av legitimitetsteorin.