Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Menfrågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskningav hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger enrättvisande bild av bolagen.Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har föravsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistruktureradeintervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlatempirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagenshållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, harintervjuer endast genomförts med revisorer.Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning avhållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fulltutvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle varaobefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för attdet ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge ennågorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dockge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas synvinkel, dåinformationen är bestyrkt från en oberoende part. Viktig är också att påpeka attäven då bolagen blir granskade, bestämmer de fortfarande vilka delar som skagranskas eftersom t ex viljestyrkan inte kan granskas. / Uppsatsnivå: C

Ordet hållbarhetsredovisning härstammar från begreppet hållbar utveckling som per definition innebär att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Idag upprättar flera företag så kallade hållbarhetsredovisningar där de tar ställning till sitt sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november år 2007 att alla statligt ägda bolag från och med den 1 januari år 2008 ska upprätta hållbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative’s (GRI) riktlinjer. GRI är en global förening som utvecklar riktlinjer för hållbarhetsredovisning av de tre nämnda aspekterna och de används av mer än 1000 företag över hela världen.Forskningsproblemet innehåller två frågeställningar vilka avser att besvara vilket förhållande som finns mellan statens lagreglering och praxis i Svevia AB och Sveaskog AB samt hur väl de har efterföljt GRI:s riktlinjer och principer och följderna. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en detaljerad insikt i hur de två statliga bolagen efterföljer GRI:s riktlinjer och därmed bidra med en förståelse för sambandet till lagregleringen.Forskningsmetodiken för denna uppsats har varit kvalitativ med syftet att komma nära studieobjektet och få en djup förståelse för problemet. För att tolka texter har ett hermeneutiskt synsätt använts. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har granskats för att avgöra om riktlinjerna efterlevs eller inte. Det empiriska materialet har sammanställts och använts som utgångspunkt för analysen.Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan lagregleringen och både Svevias och Sveaskogs hållbarhetsredovisningar. Båda företagen har levt upp till GRI:s riktlinjer enligt vald tillämpningsnivå. Svevias hållbarhetsredovisning innehåller dock några felaktigheter. Svevia har uppfyllt fem av nio redovisningsprinciper och Sveaskog, sju principer. Statens reglering har bland annat bidragit till att göra företagens hållbarhetsredovisningar trovärdiga.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

Uppsatsen tar avstamp i de ökade krav om samhällsansvar som ställs på företag. Kravenresulterar i att företagen antingen tar större ansvar eller framställer sig som att de tar störreansvar. Problematiken som uppsatsen adresserar är följaktligen svårigheten i att avgörahur pass hållbara företag egentligen är, om de externa hållbarhetsredovisningarna ärvinklade i syfte att öka läsarens tro att företaget arbetar hållbart. Syftet med uppsatsen äratt undersöka likheter och skillnader i hur företag som anses hållbara respektive ickehållbaraskapar intryck av ett hållbart företagande i sina hållbarhetsredovisningar. Tvåhållbarhetsredovisningar från hållbara företag och två från icke-hållbara företagundersöktes utifrån teorin om impression management. Undersökningen bestod av tvådelar, där den ena innebar en mätning av fyra impression management taktiker och denandra en öppen ansats där fokus låg på att studera visuell information samt löpande text.Undersökningen gav att både de hållbara och de icke-hållbara företag använderimpression management i sina hållbarhetsredovisningar, men att de icke-hållbaraföretagen använder fler och i vissa fall mer aggressiva former.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera vad kommersiella flygbolag hållbarhetsrapporterar och varför de belyser vissa områden. Flygbranschen står idag för en stor del av världens utsläpp och vi människor förbrukar jordens resurser genom att leva över våra tillgångar. Undersökningen har gjorts med hjälp av en dokumentär forskning där åtta av Europas största flygbolags rapporterade hållbarhet- och CSR arbete undersökts. Studiens referensram består av tidigare forskning om corporate social responsibility,hållbarhetsredovisning, nyinstitutionell teori, intressentteorin och legitimitetsteorin. I studiens resultat presenteras flygbolagen var och en för sig. Informationen har sammanställts utifrån delarna allmän information, ekonomiskt, miljömässigt, socialt och övrigt ansvarstagande samt flygbolagens mål och visioner. Slutsatser som kan dras av denna studie är att förändringar för att klara FN:s globala mål och för att upprätthålla en hållbar utveckling ligger på flygbolagen och inte på passagerarna. Inte bara på vad de redovisar i sina hållbarhetsrapporter utan på hur de agerar. Flygbolagens hållbarhetsrapporteringar tenderar att likna varandra vilket tyder på att samtliga flygbolag tar till sig av intressenters krav och önskningar.

År 1992 gick startskottet för att hållbarhet skulle bli företags skyldighet utifrån tidigare sattaglobala hållbarhetsmål. Detta medförde en diskussion om hur hållbarhet skulle rapporteras.Inte förrän 25 år senare anammas detta som ett lagkrav för större företag i Sverige. Problemetär sålunda, att trots lagkrav om hållbarhetsrapportering finns det inget lagstyrt ramverk somföretag måste använda. Målet med studien är därmed att studera vilka ramverk som användsav Sveriges börsbolag. Börsbolagen delas även upp i olika branscher för att synliggöraeventuella skillnader kring ramverkens användning i respektive bransch. I samband med dettahar vi studerat vilka företag som hållbarhetsredovisar under tre olika tidpunkter; 2014, 2016samt 2018. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har bland annat följande slutsatserpåträffats: Att fler företag och branscher hållbarhetsredovisar, vilket beror påÅrsredovisningslagens tvingande isomorfism, samt att hållbarhetsrapporterna frambringarlegitimitet. Ramverken Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) och UN Global Compact (UN GC) är de mest använda ramverken. / The importance of sustainable responsibility for enterprises was introduced in 1992 lead bythe global goals of sustainability at the time. This evoked a discussion involving methods forthe accounting of sustainability. After a period of approximately 25 years, the SwedishAnnual Accounts Act was reformed to include legislation meaning larger enterprises ought toaccount for their sustainability work. Beyond this legislation, however, there is no guidanceregarding which framework an enterprise should turn to for help. The goal of this study hastherefore been to examine the uses of specific frameworks in listed companies on TheNASDAQ Stockholm stock exchange. The companies’ choice of framework is also examinedin regards to their line of business. Three points for measurement have been distinguished asthe years of 2014, 2016 and 2018. A quantitative content analysis was conducted whichgenerated a few conclusions. The results pinpoint that most companies, as well as most of thelines of businesses, conduct a sustainability report. It was also shown that businesses conductthese reports in regards to the legitimacy it earns them, as well as the compelling isomorphismthrough the Swedish Annual Accounts Act. The most frequently used frameworks weredistinguished as the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) and the UN Global Compact (UN GC).

Sustainability is a more relevant subject today than it has ever been before. A common definition of sustainability is to divide it into three dimensions, economic, social and environmental sustainability. Back in time, companies have been reporting their sustainability work for a long time. Many companies report their sustainability because external and internal stakeholders demand it, for example, it is demanded by many consumers. The year of 2016 a new lay came in the Annual Accounts Act. 6 chapter § 10 says that large companies now must present a sustainability report (SFS 1995: 1554). Sustainability reporting can, according to Frostenson et al. (2015 p.15) be used as an internal control mechanism for measuring, controlling and setting. Through a qualitative study on FMCG companies that by law must establish a sustainability report. The purpose of this study was to investigate how FMCG companies used the company's sustainability report. Furthermore, the study aimed to investigate the role of the sustainability report in the stores from an employee perspective. This was done by doing ten semi-structured interviews that were conducted with decision makers in FMCG companies. The control instruments that are mainly used in FMCG companies to work with sustainably were planning, cybernetic systems and culture. Rewards and replacement were not used as a control instrument and administrative controls were used by some stores. The sustainability report was used partly in cybernetic systems, administrative controls and planning.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer”</p><p>Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p</p><p>Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg</p><p>Handledare: Margareta Paulsson</p><p>Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag</p><p>Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).</p><p>Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade).</p><p>Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter.</p><p>Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer.</p><p>Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.</p>

<p>Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.</p><p>Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.</p><p>Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor.</p> / <p>Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory.</p><p>Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities.</p><p>Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.</p>