Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet. Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor. / Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim. Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory. Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities. Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks. Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility? The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-

Sustainability reports are drawn up for the company's stakeholders and declare the company’s corporate social responsibility. Consumers are one of the companies' most important stakeholders for food companies. This study is aimed to describe how consumers perceive sustainability reporting in the food industry and if the application level of the GRI framework has an impact on how consumers perceive sustainability reports. Consumer perception is described in the GRI principles and the basis is the ICA and Coop's sustainability reports, which are two of Sweden's largest food company. In order to describe consumers' perception ten respondents participated in the survey. Respondents were divided into two groups that read and did a content analysis of ICA and Coop's sustainability reports. This was followed by individual interviews with each of the respondents. The study showed that there were no clear idea of sustainability reports,. The study could only discerned that patterns on how consumers perceive sustainability reports according to the pre-understanding and interest they have. Furthermore, it has not shown that the application level of the GRI framework had a direct impact on how consumers perceive sustainability reporting in the food industry.

<p>Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken</p><p>är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker</p><p>författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ</p><p>metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och</p><p>agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett</p><p>och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning</p><p>att företagsledningen tar ansvar för företaget.</p><p>Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten</p><p>i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar</p><p>valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som</p><p>att utveckla hållbarhetsredovisningen.</p>

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och hur företag ska hantera detta är oklart. Denna studie fokuserar på förändringen över tid av denna typ av rapport från början på 2000-talet fram till de senast publicerade rapporterna, 2013 och 2014 i stora svenska företag. Vi granskade tre företags hållbarhetsrapporter från olika branscher för att identifiera skillnader och likheter med hjälp av en egen analysmodell. Vi valde vidare att utföra denna undersökning med legitimitetsteorin i åtanke för att få en förståelse för varför företag hållbarhetsrapporterar som de gör. Vi kunde se att två av företagen utvecklades relativt mycket från och med att de började hållbarhetsredovisa fram till de senast upprättade rapporterna och uppvisade allt mer relevant information, medan det tredje företaget, i förhållande till de andra två, redan från början hade hög kvalitet på sina hållbarhetsrapporter och därmed inte utvecklades i samma utsträckning. Vi kom fram till att införandet av GRI har påverkat rapporteringen kring hållbar information och att samhällets ökade förväntningar på företag påverkar rapporteringen. / Sustainability reporting is a relatively new phenomenon and how organizations are supposed to handle this is not quite clear. This study focuses on the shift of this type of reporting from the beginning of the 21th century until the latest published sustainability reports from 2013 and 2014 from big Swedish enterprises. The study includes three different enterprises from three different business areas to examine differences and similarities with our own analysis model. Furthermore we decided to conduct this survey with legitimacy theory in mind to get an understanding of why enterprises report on sustainability the way they do. We found that two of the enterprises evolved considerable and the reports included more relevant information over time, while the third enterprise showed, in relation to the other enterprises, relatively consistent information and reports from the early years to 2014. Our study shows that the introduction of GRI has affected reporting of sustainable information and the enhanced expectations of the community on enterprises also influences reporting. This study is conducted in Swedish.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag väljer att hållbarhetsredovisa, ansåg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna påverkar hållbarhetsredovisningen i företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, ålder, kulturell mångfald och besittningstid har vi tagit reda på om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt för att framställa svar vad gäller våra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hållbarhetsredovisningar samt årsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag är noterade i Stockholmsbörsen. Teori: Inom hållbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hållbara utveckling och hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Vidare ställs fyra hypoteser utifrån intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Analys och slutsats: I analysen prövas våra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer något positivt signifikant samband mellan hypoteserna. Därefter presenteras resultatet av hypoteserna som en slutsats. Våra resultat visar att det inte förekommer något positivt signifikant samband mellan samtliga variabler. Dock kan vi konstatera att det förekommer ett positivt signifikant samband vad gäller antal anställda på företaget, vilket visar att ju fler anställda företagen har, desto mer är företagen benägna att hållbarhetsredovisa. / Background and problem: As more and more Swedish companies choose to report sustainability, we considered board characteristics to play a major role and we wanted to explore how their characteristics affect the sustainability report. Purpose: The purpose of this paper is to investigate how board characteristics affect sustainability by studying and analyzing the companies' annual reports. Method: The study is deductive with a positivistic approach to produce answers in terms of our hypotheses. Data collection was carried out by collecting and analyzing annual reports and sustainability reports. The quantitative method consists of a study involving 120 companies listed on the Stockholm Stock exchange. All companies are under Large Cap and Medium Cap. Theory: The sustainability report contains a different perspective that explains the company's sustainable development and how the board's various characteristics affect that report. The study uses stakeholder theory, legitimacy theory, institutional theory, agency theory and positive accounting theory. Analysis and Conclusion: In the analysis we test our hypotheses against the statistical tests to see if there is a positive significant relationship between the hypotheses. Then we present the results of the hypotheses in the conclusion. Our results show that there is no positive significant correlation between all the variables. However, we have observed that there is a positive significant relationship in terms of number of employees in the company. The more employees the company has, the more they are prone to sustainability reporting.

No description available.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning.   Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid.   Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna.   Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.