<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><p><p><strong>Syfte:</strong></p>Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p></p><p><p><p><strong>Genomförande:</strong></p>Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p></p><p><p><p><strong>Slutsats:</strong></p>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p></p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

<p>With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55).</p><p>Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have.</p><p>We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report.</p><p>Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative.</p><p>The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken.</p><p>We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank.</p><p>We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.</p>

<p><p>Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.</p><p> </p><p>Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.</p><p> </p><p>Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.</p></p>

<p><p>I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987.</p><p> </p><p>Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006. Löfbergs Lila samarbetar och stödjer även organisationen CSR, som gäller socialt ansvarstagande hos företag.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka Löfbergs Lilas miljö- och hållbarhetsredovisning utifrån miljöbalken, Bokföringsnämndens rekommendationer och 4N-typologin. Den första empiriska undersökningen var en studie av Löfbergs Lilas års- och hållbarhetsredovisning utifrån miljöbalken och Bokföringsnämndens rekommendationer. Den andra empiriska undersökningen var en kvalitativ intervju, som visade Löfbergs Lilas motiv till miljö- och hållbarhetsredovisning.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att Löfbergs Lilas förvaltningsberättelse till viss del inte stämde överens med Bokföringsnämndens rekommendationer. Anledningen till detta kan bero på otydlighet från deras sida. Uppsatsen visade att Löfbergs Lila har ett högt anseende när det gäller arbetet för miljö och hållbarhet. När det gäller miljö- och hållbarhetsredovisning, är det ett faktum att Löfbergs Lila är det enda företaget av de fyra största på den svenska kaffemarknaden, som inte är certifierade enligt ISO 14001.</p></p>

<p><p>Studiens problemformulering är: <em>Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?</em></p></p><p>Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.</p><p>För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.</p><p>En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion. Kunderna anser att en trovärdig hållbarhetsredovisning ska utformas enligt internationella riktlinjer samt att den ska vara oberoende granskad. Inför framtiden önskar kunderna mer information om uppköpen i utlandet och om den kritik som framkommer i media. Studien indikerar även ett lågt intresse för Vattenfalls hållbarhetsredovisning bland deras affärs- och industrikunder som kan bero på att redovisningen anses vara väldigt omfattande.</p>

<p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.</p>

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning. Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar. Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&amp;M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.

Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries. There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used. The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS. The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report. / För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder. Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.