With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55). Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have. We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report. Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative. The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken. We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank. We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.

Sammanfattning Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer” Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008 Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg Handledare: Margareta Paulsson Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines). Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning? Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade). Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter. Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer. Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning. Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning att företagsledningen tar ansvar för företaget. Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som att utveckla hållbarhetsredovisningen.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder? Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden. För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen. En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion. Kunderna anser att en trovärdig hållbarhetsredovisning ska utformas enligt internationella riktlinjer samt att den ska vara oberoende granskad. Inför framtiden önskar kunderna mer information om uppköpen i utlandet och om den kritik som framkommer i media. Studien indikerar även ett lågt intresse för Vattenfalls hållbarhetsredovisning bland deras affärs- och industrikunder som kan bero på att redovisningen anses vara väldigt omfattande.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter. Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen. Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.   Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.   Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.   Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.

I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987.   Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006. Löfbergs Lila samarbetar och stödjer även organisationen CSR, som gäller socialt ansvarstagande hos företag.   Syftet med uppsatsen var att undersöka Löfbergs Lilas miljö- och hållbarhetsredovisning utifrån miljöbalken, Bokföringsnämndens rekommendationer och 4N-typologin. Den första empiriska undersökningen var en studie av Löfbergs Lilas års- och hållbarhetsredovisning utifrån miljöbalken och Bokföringsnämndens rekommendationer. Den andra empiriska undersökningen var en kvalitativ intervju, som visade Löfbergs Lilas motiv till miljö- och hållbarhetsredovisning.   Undersökningen visade att Löfbergs Lilas förvaltningsberättelse till viss del inte stämde överens med Bokföringsnämndens rekommendationer. Anledningen till detta kan bero på otydlighet från deras sida. Uppsatsen visade att Löfbergs Lila har ett högt anseende när det gäller arbetet för miljö och hållbarhet. När det gäller miljö- och hållbarhetsredovisning, är det ett faktum att Löfbergs Lila är det enda företaget av de fyra största på den svenska kaffemarknaden, som inte är certifierade enligt ISO 14001.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att presentera hållbarhetsinformation om företagens förehavande och en anledning till detta kan vara att företagsledningar tror att aktieägare påverkas av hållbarhetsinformation vid värdering av företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktieägare förhåller sig till hållbarhetsinformation vid placeringsbeslut. Vi vill dessutom undersöka om den primära källan för hållbarhetsinformation är företagens hållbarhetsredovisningar och om det är viktigt att den blir granskad av tredje part. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats för att utveckla hypoteser. För att få svar på våra hypoteser samt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning där primärdata samlats in från privata aktieägare genom en webbaserad enkät. Resultat och slutsats: Våra resultat visar att varken hållbarhetsinformation eller företagens arbete med hållbarhetsfrågor påverkar privata aktieägare vid placeringsbeslut. Däremot förekom det samband när vi bröt ner gruppen privata aktieägare till olika variabler. Vi fann samband mellan privata aktieägare och hur de förhåller sig till hållbarhetsinformation beroende på vilken ålder samt riskprofil de har. Resultaten påvisar även att hållbarhetsredovisningar inte är den primära källan för hållbarhetsinformation, dock fann vi att en majoritet av de som har hållbarhetsredovisningar som sin primära källa vill ha den granskad av tredje part. / Background and problem: More and more companies choose to present sustainability information. This may be because company managers believe that shareholders are affected by sustainability information when valuating companies. Purpose: The purpose of this paper is to investigate how private shareholders are relating to sustainability information in investment decisions. We will also investigate if the primary source for sustainability information is corporate sustainability reports and if it is important that these are reviewed by a third part. Method: This dissertation has a deductive approach in order to develop hypotheses. To answer our hypotheses and fulfill our purpose, we have chosen to use a quantitative survey in which primary data are collected from private shareholders through a web-based survey. Findings and conclusion: Our results show that neither the information about sustainability nor corporate work on sustainability issues affects private shareholders in investment decisions. However, when the private shareholders was divided into different variables, there was correlations between private shareholders and how they relate to sustainability information, depending on what age and risk profile they have. The results also indicate that sustainability reports are not the primary source for information about sustainability. However, we found that of those who have sustainability reports as their primary source a majority would like the reports to be reviewed by a third part.