Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa. Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor. Även sex intervjuer genomförda på plats, dessa företag var Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM och Fabege. Empiri: Resultatet visade att de främsta motiven till att privata företag valde att hållbarhetsredovisa var för att visa transparens gentemot dess intressenter, långsiktigheten vad gäller framtida generationer och företagets affärsnytta, samt att det för vissa upplevdes som ett krav. Slutsats: Beroende på hållbarhetsredovisningens omfattning och frekvens i företagen drog vi slutsatsen att det fanns ett klart samband mellan dessa och företagets motivation. De företag som etablerat arbetet mer i affärsverksamheten visade tendens till att se arbetet som långsiktigt, medan företag med ett mindre strukturerat arbete mer upplevde det som ett krav. Att visa transparent till intressenterna var även det ett viktigt motiv för företagen att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what companies in the private sector has stated for reasons for sustainability reporting. Methods: In this study we have applied a qualitative research method and used semi-structured interviews with different companies, operating in various industries. All the interviews used an interview guide for the interview. The empirical research has been collected by interviews with eleven companies. Five interviews conducted by phone with Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup and Fritidsresor. Six interviews were conducted at each companies headquarter. These companies were Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM and Fabege. Empirics: The result shows that the primary motivations for private companies to do sustainability reporting were to show transparency towards their stakeholders, look in a long-term perspective in terms of future generations and business benefit and that some felt that they were forced. Conclusion: Depending on the extent on sustainability reporting and its frequency in the companies there was a clear correlation between these and their motivation. The companies that had establish the work more in the business tended to see the work as a long-term, while companies with a less structured work saw it as a forced work. To show transparent to stakeholders was also an important reason for companies to work with a sustainability report.

Företag kan bidra till en hållbar utveckling genom att arbeta med frågor som rörmiljömässiga och sociala aspekter. De kan sedan redovisa dessa i form av enhållbarhetsredovisning vilket är en redovisning som blir allt viktigare för alla branscher,inte minst livsmedelsbranschen. Idag måste dessutom många företag upprätta enhållbarhetsredovisning i och med ändringen 6 kap. 10 § ÅRL. Syftet med enhållbarhetsredovisning är att assistera företag att sätta upp mål och mäta deras prestationsamtidigt som de bidrar till en hållbar ekonomi och utveckling. Livsmedelsbranschen ären bransch som de flesta individer kommer i kontakt med och är den bransch som harstörst inverkan på hur människor interagerar med resurser från naturen. Företag inomdenna bransch består av en lång försörjningskedja med fristående enheter som blandannat fokuserar på hur maten produceras, transporteras, förpackas och hanteras. Dåintressenternas medvetenhet sträcker sig längre än det enskilda företaget är det ocksåviktigt att fokusera på hela försörjningskedjan i denna studie. Detta gör branschenintressant att studera. Syftet med denna studie är att studera varför företag inom livsmedelsbranschenväljer de väsentligheter som deras hållbarhetsredovisning innehåller. Vidare är ettdelsyfte att studera om de studerade företagen redogör för de valda väsentligheterna förhela sin försörjningskedja. För att besvara syftet har en dokumentstudie genomförts på tremarknadsledande livsmedelsföretag i Sverige, detta genom att studerahållbarhetsredovisningar för verksamhetsåren 2016 och 2017. En kvalitativ intervju haräven genomförts med en riskkonsult från en revisionsbyrå för att vidga perspektivet. Denteoretiska grunden utgår från intressentteorin samt legitimitetsteorin. Dessa har använtsför att analysera den inhämtade empirin. Studien har visat att företag inom livsmedelsbranschen själva väljer vilkaväsentligheter som ska redovisas samt att de utgår från vad deras intressenter anser ärviktigt. Livsmedelsföretag utgår också från riktlinjer, exempelvis GRI som har tagit framkategorier som är viktiga att redovisa specifikt för denna bransch. De väsentligheter somintressenterna, de studerade företagen samt informanten ansåg vara väsentligt att redovisainom livsmedelsbranschen var arbetsförhållanden, djurvälfärd, utsläpp och avfall samtproduktmärkning. För dessa fyra kategorier redogjorde alla företagen förförsörjningskedjan i arbetsförhållanden, djurvälfärd och produktmärkning varav ett ävenredogjorde för utsläpp och avfall. / Companies can contribute to a sustainable development by working on issues related toenvironmental and social aspects. They can then report these issues in a sustainabilityreport, which is a report that is becoming increasingly important for all industries, notleast the food industry. Today, many companies need to do a sustainability report as ofthe amendment in 6 chap. 10 § ÅRL. The purpose of sustainability reporting is to assistcompanies to set goals and measure their performance while contributing to a sustainableeconomy and development. The food industry is an industry that most individuals comeinto contact with and the industry has been influenced by how people interact withnatural resources. Companies in this industry consist of a long supply chain ofindependent units that focus, inter alia, on how the food is produced, transported, packedand handled. As stakeholders' awareness goes beyond the individual company, it is alsoimportant to focus on the entire supply chain in this study. This makes the industryinteresting to study. The purpose of this study is to demonstrate why companies in the food industrychoose the materiality that their sustainability report contains. Furthermore, a partialpurpose is to study if the companies studied describe the selected materiality for theirentire supply chain. In order to answer the purpose, document studies have beenconducted on three market leading food companies in Sweden, by studying sustainabilityreports for the financial years 2016 and 2017. A qualitative interview has also beenconducted with a risk consultant from an audit firm to broaden the perspective. Thetheoretical reference is based on the stakeholder- and legitimacy theory. These have beenused to analyze the collected empiricism. The study has shown that companies in the food industry choose themselves theactual materiality that should be reported, and what their stakeholders consider important.Food companies also base their materiality on guidelines, such as GRI, which havedeveloped categories that are important to account specifically for this industry. Themateriality that the stakeholders, the companies studied, and the informant considered tobe significant in the food industry were working conditions, animal welfare, emissionsand waste, as well as product labeling. For these four categories, all companiesintroduced the supply chain in their sustainability report for working conditions, animalwelfare and product labeling, of which only one reported emissions and waste.

Titel: Vilka bakomliggande faktorer påverkar upprättandet av hållbarhetsrapporter? • En kvantitativ studie om de bakomliggande faktorerna till att företag upprättar GRI-baserade hållbarhetsrapporter. Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Oscar Hemmingsson och Jesper Skarin Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - maj Syfte: Avsikten med uppsatsen är att ge ytterligare underlag till om det finns ett samband mellan faktorerna och upprättandet av en hållbarhetsrapport. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar Global Reporting Initiative-baserad hållbarhetsrapportering hos svenska noterade bolag. Metod: I uppsatsen genomförs en kvantitativ studie som fokuserar på svenska börsnoterade bolag på Nasdaq Stockholm i segmenten Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Efter bortfall på grund av bristfällig information så genomförs studien på 288 stycken företag. Studien tillämpar en innehållsanalys och genomför hypotesprövningar via en regressionsanalys. Data har samlats in från företagens respektive årsredovisningar år 2016 och 2017 i den mån årsredovisningen var tillgänglig den 15 april 2018. Vidare så hämtas den finansiella informationen från databasen Retriever. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både storlek och lönsamhet har ett positivt respektive negativt samband som är statistiskt signifikant med en signifikansnivå på 0,05. Studiens utfall hittar ingen statistisk signifikans gällande sambandet på de övriga oberoende variablerna tillväxt, skuldsättningsgrad, likviditet, styrelsesammansättning och lagändring samt kontrollvariabeln bransch. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till den fortsatta forskningen är att inkludera fler eller nya bakomliggande faktorer som kan tänkas påverka upprättandet av hållbarhetsrapporter. Vidare så rekommenderas det att undersöka alternativa sätt att mäta de bakomliggande faktorerna. För att undersöka den oberoende variabeln lagändring mer noggrant så bör studien återskapas när samtliga företag gjort sin årsredovisning tillgänglig och den finansiella informationen rapporterats in i databasen Retriever eller motsvarande databas. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är att den ger ytterligare underlag till sambanden som finns gällande hållbarhetsrapportering och de underliggande faktorerna. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, GRI, bakomliggande faktorer, lagändring / Title: Which determinants are affecting the voluntary disclosure of sustainability reports? • A quantitative study of the underlying factors affecting the disclosure of GRIbased sustainability reports. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Oscar Hemmingsson and Jesper Skarin Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 - may Aim: The purpose of this study is to provide further evidence as to whether there is a correlation between the underlying factors and the establishment of a sustainability report. The purpose is to investigate the factors that affect Global Reporting initiativebased sustainability reporting at companies listed at the Nasdaq Stockholm stock exchange. Method: In the paper a quantitative study in conducted which is focusing on Swedish listed companies on Nasdaq Stockholm in the Small Cap, Mid Cap and Large Cap segments. After some companies is lost due to inadequate information the study is conducted including 288 companies. The study applies a content analysis and conducts hypothesis tests via a regression analysis. Data has been collected from the companies' annual reports in 2016 and 2017, to the extent that the annual report was available on April 15, 2018. Furthermore, the financial information is retrieved from the Retriever database. Result & Conclusion: The results of this study showed that size and profitability have a positive and negative relationship which is statistically significant with a significant level of 0,05. The outcome of the study finds no statistical significance regarding the other independent variables growth, debt ratio, liquidity, board composition, law change and the control variable industry. Suggestions for further research: Suggestions for further research may include more or new underlying factors that may affect the preparation of sustainability reports. Furthermore, it is recommended to investigate alternative ways of measuring the underlying factors. In order to examine the independent variable law, change more carefully, the study should be reproduced when all companies have made their annual report available and the financial information is reported in the Retriever database or equivalent database. Contribution of the thesis: Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that is provides additional documentation for the relationships concerning sustainability reporting and the underlying factors. Key words: Sustainability reporting, sustainability accounting, GRI, determinants, change in regulations/laws

Fastighetsbranschen har en stor inverkan på miljön och står inför stora utmaningar om det befintliga fastighetsbeståndet skall kunna utvecklas på ett ekologiskt hållbart sätt. Interna drivkrafter och en växande efterfrågan på marknaden har gjort att en del fastighetsbolag nu har börjat anpassa sina strategier för att kunna möjliggöra både finansiella och icke-finansiella värden. I tidigare forskning har miljöcertifieringar diskuterats som ett strategiskt verktyg som kan stötta fastighetsbolag i arbetet mot att uppnå sina hållbarhetsmål. Även hållbarhetsredovisning har framhävts som ett verktyg med potentialen att påverka företags kortsiktiga agerande till förmån för mer långsiktiga hållbarhetsstrategier. Syftet med den här studien är att undersöka hur fastighetsbolag resonerar kring strategiskt arbete för en hållbar utveckling av befintliga fastigheter. Det utreds också vilka möjligheter och utmaningar som en hållbar fastighetsutveckling medför. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där representanter från fyra olika fastighetsbolag; Castellum, Klövern, Framtiden Förvaltning och Halmstad Fastighets AB, har intervjuats. Resultatet av studien visar att fastighetsbolag resonerar olika kring ämnet beroende på vilken geografisk plats de verkar på, hyresgästerna efterfrågan samt om de förvaltar kommersiella lokaler eller bostadsfastigheter. En annan bidragande faktor är om det finns ett internt intresse och drivkraft inom fastighetsbolaget gällande dessa frågor. Resultatet visar också att miljöcertifieringar anses vara en dyr och tidskrävande process att använda, samtidigt som det finns fastighetsbolag som har insett att användningen av miljöcertifieringar kan medföra betydande affärsmöjligheter. Det har också visat sig att hållbarhetsredovisning skapar interna och externa värden för företag och att det nya lagkravet därför kan bidra till ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor inom fastighetsbranschen. / The real estate industry has a major impact on the environment and faces major challenges if the existing property stock is to be developed in an ecologically sustainable way. Internal incentives and growing market demand have resulted in some real estate companies adapting their strategies to enable both financial and non-financial values. In previous research, environmental certifications have been discussed as a strategic tool that can support real estate companies in their efforts to achieve their sustainability goals. Sustainability reporting has also been highlighted as a tool with the potential to influence corporate short-term actions in benefit of more long-term sustainability strategies. The purpose of this study is to investigate how real estate companies discuss sustainable development of existing properties. The opportunities and challenges with a sustainable property development are also investigated. The study is based on a qualitative research involving interviews with representatives from four different real estate companies in Sweden; Castellum, Klövern, Framtiden Förvaltning and Halmstad Fastighets AB. The result of this study shows that real estate companies opinions about the topic differs depending on their geographical location, customer demand and whether they manage facilities or residential properties. Other contributing factors are whether the companies have internal interest or incentives about this subject. The result shows that even though environmental certifications are an expensive and long process, there are still real estate companies who think of environmental certifications as a major business opportunity. It has also been shown that sustainability reporting could generate both internal and external values and that the new legal requirement also may have a positive impact on sustainable developement within the real estate industry in Sweden.

Den nya regleringen medför att cirka 1600 svenska bolag ska upprätta en hållbarhetsrapport från och med räkenskapsåret 2017 med bland annat krav på sitt hållbarhetsarbete kring frågor som miljö, social, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Syftet med studien är att undersöka och förklara hur införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen påverkat företags hållbarhetsredovisning. För att undersöka eventuella skillnader genomfördes innehållsanalyser av företags års- och hållbarhetsrapporter. Denna innehållsanalys kvantifierades sedan utifrån en checklista. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring fenomenet hållbarhetsredovisning och relevanta redovisningsteorier. Empirin består av data från innehållsanalysen av företags års- och hållbarhetsrapporter. Utifrån den insamlade empirin analyseras de förändringar som skett mellan åren de inte fanns någon reglering och efter införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen. Tidigare studier tyder på att företag uteslutit negativ information för att skapa en mer positiv bild av företaget. Efter införandet av regleringen redovisar företag i allt större grad aspekter som kan tolkas som negativa. / The new regulation that has been introduced requires approximately 1600 Swedish companies to produce a sustainability report of the financial year 2017 with their work surrounding questions like environment, social, personal, human rights as well as corruption. The purpose of this study is to examine and explain how the introduction of sustainability reporting according to the new regulations affect the company’s work with sustainability. To examine the potential differences, we performed a content analysis on the company’s annual reports and sustainability reports. The empirical evidence consists of the data collected from the content analysis of the company’s annual reports and sustainability reports. With the collected empirical evidence an analysis was completed on the differences through the examined years. Previous studies have shown that companies tend to leave out negative information about the company to project a more positive image. With the new regulation companies include negative aspects of their business.

Inledning: Frågor angående hållbar utveckling har getts allt mer utrymme i dagens samhälle. Större bolag ska från och med räkenskapsår 2017 enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. Redovisning av hållbarhet syftar till att förse företags intressenter med användbar information, dock tyder tidigare studier på ett gap mellan företagens utgivning av information och intressenternas informationsbehov. Vidare har tidigare studier även visat svårigheter för företag att avgöra målgruppen för redovisningen.   Syfte: Syftet är att beskriva och analysera intressenternas betydelse för företagen i hållbarhetsredovisningens framställningsprocess. För att nå syftet är första steget att identifiera vilka intressenter företag riktar sin hållbarhetsredovisning mot.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en abduktiv metod. Vidare har vi genomfört en kvalitativ studie och samlat in empiriskt material genom intervjuer med fyra olika företag, som komplement till intervjuerna har vi även studerat företagens hållbarhetsredovisningar.   Slutsats: Vi har identifierat både interna och externa intressenter som företagets viktigaste målgrupp för redovisningen, vilka är kunder, medarbetare, myndigheter, ägare och leverantörer. Motiven bakom och målgruppen för hållbarhetsredovisningen påverkar vilken information som är väsentlig att presentera. Däremot visar vår studie att företagen enbart tenderar att redovisa sin interna syn på hållbarhetsarbetet vilket påverkar externa intressenters användbarhet av redovisningen. Vi tror även att företagen fokuserar för mycket på hur den fysiska rapporten ska sammanställas och således missar att samverka med intressenterna för redovisningen.

Under senare tid har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa, vilket innebär att de på årlig basis sammanställer och kommunicerar information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av sin verksamhet. Hållbarhetsredovisning kan stötta hållbar utveckling på två huvudsakliga sätt. För det första kan det öka transparensen i samhället genom att förbättra tillgång till samt utgöra en plattform för att lämna och hantera hållbarhetsrelaterad information om företag. För det andra kan det stärka hållbarhetsarbete inom företag genom att de får insikt i hur de inverkar på omvärlden samt bereder dem strukturer och mål för hållbarhetsarbete. För att fylla dessa funktioner krävs emellertid att företag inkluderar aktörer som påverkas av och påverkar företaget, s.k. intressenter, i upprättandet av hållbarhetsredovisningen. En central princip inom hållbarhetsredovisning är följaktligen intressentinkludering. I denna uppsats utvärderar och jämför jag intressentinkludering i hållbarhetsredovisning i det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia genom innehållsanalys av tio hållbarhetsredovisningar från företag i respektive land. Jag finner, i likhet med tidigare forskning, att intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig, särskilt i utvecklingslandet Colombia. Härtill bidrar jag till existerande forskning genom att närmare beskriva på vilket sätt intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig samt skiljer sig mellan det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947)om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek ochmed en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehållainformation om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden,personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersöktehur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till attskapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudiei en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning.Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagetshållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade attlagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat dethållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagenpåverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på derashållbarhetsarbete.

The EU directives of energy efficiency and transparency of sustainablework have recently been implemented in Swedish law. This requires largecompanies to report audits of their energy use and how they work withsustainability. Due to the recent requirements, many companies do not havea systematic method to collect and report the data needed. In this projectsuch a company in construction and residential development - VeidekkeSverige - has been examined and evaluated. The aim of the project has beento systemize the collection and compilation of data from the energy use ofVeidekke Sverige and perform an energy audit and report their greenhousegas emissions. The energy audit involves systematically mapping energyusage and making proposals for cost-effective measures to decrease energyuse. This has been made at a general level for the whole company andstudied in detail at one of the affiliated companies - Veidekke Prefab.The routine for the collection of energy data developed in this projectwas made with standardized surveys, adapted to the type of data requestedin any special case, from a variety of internal units at the company andexternal suppliers. The compilation of the surveys has been programmed inExcel. Although the routine for the collection and compilation of energydata has been standardized from previous implementations, unique manualchanges to the compilation file is still required for an upcoming year. Arecommendation is therefore to implement the developed routine at adigital platform, where surveys can be filled in online and then managedand compiled automatically at the platform. The energy survey of VeidekkeSweden shows that energy consumption in 2017 was about 50 GWh, of whichfuel accounts for 37%, electricity for 33% and gasoline for 25%. Thus,measures of energy efficiency should be done in the use of these threesources. The detailed energy audit of Veidekke Prefab shows that thecompany has a high power consumption of which half derives from theproduction, although, focus of the energy audit has been on ventilationand heating. The plant has two buildings for drying that are heated withdirectacting electric boilers which are recommended to be replaced by airheat pumps. In addition, the ventilation unit for the large buildingshould be replaced by a more modern unit with rotary heat recovery toreduce demand of district heating with about 20 %. Another feasiblemeasure is to replace the lighting to LED units, which would reduce energyconsumption by 6 %.

Titel: En kvantitativ studie som undersöker om det finns något samband mellan hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i svenska kommuner.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Tobias Larsson och Emil Molin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 – Mars   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan kommuners hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning och om det skett någon förändring av hållbarhetsredovisningen över tid.   Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. Studien har använt sig av en kvantitativ metod med två frågeställningar som hjälp för att besvara studiens syfte. Populationen består av 40 kommuner från topp- och bottenskiktet sett till hur de presterat miljömässigt 2016. En innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har studerats för dessa kommuner år 2012 och 2016, vilket ger studien 80 observationer.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning, bättre hållbarhetsarbete tenderar till en bättre hållbarhetsredovisning hos kommunerna. Studien visar även att det skett en positiv förändring i kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa mellan åren 2012 och 2016.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den undersöker om det föreligger något samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning samt att se om det skett någon förändring i kommunernas sätt att redovisa över tid. Då tidigare studier har behandlat främst företag i detta avseende var det därför intressant att studera svenska kommuner.   Förslag till vidare forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra samband mellan kommuners hållbarhetsredovisning. Exempelvis vad som mer påverkar kommunerna att hållbarhetsredovisa utförligare och vidare studier skulle även kunna titta på alla kommuner i Sverige. / Title: A quantitative study that investigates if there is any link between sustainability work and sustainability reporting in Swedish municipalities.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Tobias Larsson och Emil Molin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018 - March Aim: The aim of this study is to investigate if there is a link between municipal sustainability work and their sustainability report and if there has been any change in the sustainability reports over time.   Method: The study is based on the positivist research philosophy with a deductive approach. This study has used a quantitative method with two questions to help answer the the purpose of the study. The population in this study consists 40 municipalities from the top and bottom, view of how they performed in the environment 2016. A content analysis of annual reports and sustainability reports has been studied for these municipalities in 2012 and 2016, giving the study 80 observations.   Results and conclusion: The study shows that there is a positive correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting, better sustainability efforts tend to improve the sustainability report of the of the municipalities. The study also shows that there has been a positive change in municipalities ways of sustainability reporting between 2012 and 2016.   Contributions of the thesis: The study’s contribution is that it investigates whether there is any correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting and to see if there has been any change in the municipalities way of reporting over time. As previous studies have primarily addressed companies in this regard, it was therefore interesting to study Swedish municipalities.   Suggestions for further research: Future studies could investigate other links between municipal sustainability reporting. What other things than sustainability work tends to affect sustainability reporting in swedish municipalities and future studies could also look at all 290 municipalities in Sweden.