Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

Företag förväntas idag ta ett större samhällsansvar jämfört med tidigare och utvecklingen går hela tiden framåt. Kraven från intressenterna ökar och hållbarhetsredovisning används som ett verktyg för att presentera hur företag arbetar med ekonomiska-, miljömässiga- och sociala aspekter. Hållbarhetsredovisning ett viktigt instrument för att skapa legitimitet gentemot intressenter, långsiktig lönsamhet och idag en lagstiftad nödvändighet för en väsentlig del av svenska företag. Det kom en ny lagstiftning gällande hållbarhetsredovisning 2017, men många svenska företag har frivilligt hållbarhetsredovisat tidigare än så. Med denna studie vill vi undersöka om en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika kan ha en påverkan på när svenska företag frivilligt implementerat hållbarhetsredovisning. Utifrån ett valt referensår (år 2000) har tiden till implementering och antalet redovisade hållbarhetssidor studerats för att kunna förklara hur viktigt företag anser det vara att arbeta med hållbart företagande och redovisa resultatet för sina intressenter. Studien syftar till att skapa förståelse kring om det finns specifika företags karakteristika och observerbara egenskaper hos företagets VD som har påverkat hur lång tid det tagit innan de undersökta företagen implementerade hållbarhetsredovisning, samt hur mycket hållbarhetsinformation som redovisades. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvantitativ metod och samlat in data från 63 svenska företag inom 15 olika branscher. Företagens årsredovisningar har studerats och data har samlats in rörande en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika. De observerbara egenskaper som studien har avsett att undersöka är: kön, ålder, tid på posten och utbildning. Sedan har även avkastning på eget kapital, antalet anställda, omsättning och branschtillhörighet studerats, vilket utgör företags karakteristika i studien. I studien har en Poisson-regression använts och vi har funnit många intressanta samband mellan de undersökta variablerna. Det tar i genomsnitt fem år snabbare för ett företag med en manlig VD att implementera hållbarhetsredovisning gentemot företag med en kvinnlig VD, samt att det tar längre tid att implementera hållbarhetsredovisning om företaget har en VD som suttit längre tid på posten. Även antalet eftergymnasiala utbildningsår har visat sig ha en positiv inverkan på implementeringstiden och ett företag med en VD som har en längre utbildning har börjat hållbarhetsredovisa tidigare. Antal eftergymnasiala utbildningsår har även ett positivt samband med mängden hållbarhetsinformation som redovisats under företagens implementeringsår.Företag med en högre omsättning implementerade hållbarhetsredovisning tidigare än företag med en lägre omsättning och företag med en högre omsättning redovisar även fler antalet sidor under implementeringsåret. Även branschtillhörighet har visat sig ha en påverkan på både implementeringsåret samt antalet redovisade sidor det specifika året. Sammanfattningsvis kan det fastställas att både specifika observerbara egenskaper hos en VD och vissa företags karakteristika har en påverkan på både implementeringsåret och antalet redovisade sidor. Detta ger en tydlig indikering på hur viktigt olika företag i olika branscher tycker det är att arbeta med hållbart företagande och redovisa sina handlingar gentemot företagets intressenter.

In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.

No description available.

The public sector has a key role in the implementation of the 2030 Agenda, but Swedish municipalities' engagement and sustainability reporting varies and is often insufficient. Sustainability reporting is not mandatory for municipalities under Swedish law, they can also adopt and prioritize work on the SDGs voluntarily under the provisions of the provisions of the government formula. There is limited research on why municipalities engage with the 2030 Agenda and how they implement the SDGs, making it an important area to study. The purpose of the study is thus to contribute to increased knowledge and understanding of the implementation of the 2030 Agenda in Swedish municipalities, from a stakeholder, legitimacy, and institutional perspective. As a result of the purpose, three research questions were formulated that investigate what motivates municipalities to work and report on the 2030 Agenda, and what factors affect the design of the sustainability report.The study's frame of reference presents relevant concepts, standards, and guidelines to gain a basic understanding of the topic, as well as previous research that provides the opportunity to analyze the study's purpose and questions. The chapter concludes with a synthesis that summarizes the study's frame of reference and explains how the three selected theories can be used and combined with each other to analyze the empirical results. To achieve the purpose of the study, the collection of empirical data was based on a qualitative method. 15 respondents participated via interviews, the respondents are municipal employees and possess knowledge of the work with the 2030 Agenda. The empirical data shows that there are six motives why municipalities choose to work with the 2030 Agenda, three motives why they choose to prepare sustainability reports, and three factors that affect the design of their sustainability reports. The motives and factors can be linked to the study's three theories, which are analyzed in the study's analysis chapter. The conclusion shows that all three theories can help explain the implementation of the 2030 Agenda. The study therefore contributes to increased knowledge and understanding of the motives and factors that affect the implementation of the global goals in Swedish municipalities.

Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar och identifiera återkommande ord och mönster som återfinns i dem. Studien har även som syfte att undersöka av vilka skäl företag hållbarhetsrapporterar. Uppsatsen utgår från en kvantitativ forskningsmetod där en innehållsanalys har utförts på hållbarhetsrapporter från 35 börsnoterade företag och där rapporterna omfattar åren 2020-2022. En av slutsatserna i studien är att det finns mönster och värdeladdade ord som exempelvis management (ledning). De används av företag i deras hållbarhetsredovisning eftersom de anses viktiga att signalera ut till omgivningen. Den andra slutsatsen är att företag upprättar hållbarhetsrapporter på grund av samhällets normer och värderingar. Upprättandet av hållbarhetsrapporter kan även generera fördelar som kan gynna företagen. / The purpose of this study is to examine sustainability reports and identify recurring words and patterns found in them. The study also aims to investigate the reason for which companies report on sustainability. This essay is based on a quantitative research method where a content analysis has been carried out on sustainability reports from 35 listed companies and where the reports cover the years 2020-2022. The research findings suggests an existence of patterns and emotionally charged words such as management. These are used in companies sustainability reports since they are considered important to signal to the environment. The second conclusion is that companies establish sustainability reports due to society's norms and values. The creation of sustainability reports can also generate advantages that can benefit the companies.

Från och med redovisningsåret 2024 kommer vissa svenska företag omfattas av CSRD somintroducerar begreppet dubbel väsentlighet. Det finns emellertid många företag som uttryckeratt de frivilligt har börjat tillämpa dubbel väsentlighet i sina hållbarhetsrapporter redan nu.Dubbel väsentlighet är vidare ofrånkomligt relaterad till frågan om hur företag engagerar sinaintressenter. Denna uppsats ämnar att undersöka hur dessa early adopters implementerardubbel väsentlighet samt analysera kvaliteten och kvantiteten av deras intressentengagemang.Analysen förankras i intressentteorin, legitimitetsteorin och signalteorin.Studien genomförs genom innehållsanalys av utvalda företags hållbarhetsrapporter. Företagklassificeras utifrån graden av följsamhet av dubbel väsentlighet samt kvaliteten på detredovisade intressentengagemanget. Våra resultat visar att en betydande andel av earlyadopters inte följer dubbla väsentlighetsprincipen fullt ut. Vidare finns det en stor variation ikvantiteten och kvaliteten på det redovisade intressentengagemanget. Majoriteten avföretagen redovisar en högre följsamhet av påverkansväsentlighet, och engagerar påverkadeintressenter i högre utsträckning än primära rapportanvändare.

Fokuset på hållbarhet har ökat och allmänheten har blivit alltmer medveten om konsekvenserna av företagens handlingar. Tidigare reglering har brister och Corporate Social Reporting Directive (CSRD) medför därmed att ett nytt ramverk för hållbarhetsrapportering ska implementeras. Kring miljöfrågor har energiföretagen ett ökat tryck och står nu i fokus med att hantera aktuella miljöproblem. Studiens syfte är att undersöka hur CSRD påverkar hur svenska energiföretag hållbarhetsredovisar framöver, samt hur utmaningar och möjligheter kan påverka deras hållbarhetsredovisning på kort och lång sikt. I studien undersöks denna påverkan genom institutionell teori och legitimitetsteorin. En kvalitativ metod användes för datainsamling genom intervjuer med personer som uppfyller urvalskriterierna. Resultatet visar att energiföretagen verkar vara väl förberedda, dock påverkas hållbarhetsredovisningen. Moderbolagen övertar den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen och ansvaret verkar bli större och mer tvångsmässigt, medan dotterbolagens egen rapportering simplifieras och blir som frivilliga initiativ. Dessutom verkar inte utmaningarna och möjligheterna fokuseras på och ge någon särskild påverkan.

SAMMANFATTNING Datum:                                  2022-06-01 Nivå:                                       Kandidatuppsats Företagsekonomi,                  15hp                   Akademi:                             Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                          David Ek                                                                         Grigor Injighulyan960307                                                                                    93/09/01 Titel:                                       Hållbarhetsredovisningens förändring efter införandet av lagstadgad hållbarhetsredovisning Handledare:                       Leanne Johnstone Nyckelord:                          Hållbarhetsredovisning, Legitimitetsteori, Frivillig hållbarhetsredovisning, Årsredovisningslagen Forskningsfråga:            Hur har redovisningen och innehållet kring hållbarhet förändrats efter införandet av EU-direktivet och den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i Sverige? Syfte:                                      Syftet med denna studie är att undersöka förändringen av hållbarhetsredovisningen före och efter införandet av SFS 2016:947. Men även att skapa en förståelse för hur lagen påverkar företagens tidigare frivilliga hållbarhetsredovisning Metod:                                   Kvalitativ metod Slutsats:          Förändringen som skett är numera i linje med vad SFS 2016:947 säger ska finnas med i en hållbarhetsredovisning. Den stora skillnaden är innehållet som har ökat markant efter den nya lagstiftningen. Företagen visar numera tydligare hur de går tillväga för att hållbarhetsredovisa, det vill säga vilka system och processer de använder internt. Dock finns det tydliga indikationer på att samhällets normer och värderingar är betydande för uppbyggandet av hållbarhetsrapporterna, vilket har sin förklaring i legitimitetsteorin.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent. / De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.