Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen. Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                              Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. / Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture. Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).             Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata. / Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler. Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar. Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet. Att upprätta redovisningen på ett konsekvent sätt och arbeta enhetligt med hållbarhetsfrågor inom företaget ger också en bra grund för att skapa trovärdighet. Företagets integritet kan stärkas genom en extern verifiering av informationen, dock behöver granskaren få en tydligare roll. För att göra hållbarhetsredovisningen användbar samt relevant och därmed mer trovärdig är det viktigt för företaget att identifiera sina intressentgrupper. / Background: Sustainability reporting is a relative new discipline and it is voluntary for the companies to produce this kind of report. The report is not regulated by any laws and an external verification is not required, as it is for the financial annual report. The effect of this is that the companies can write whatever they want. The credibility in this context is questioned and it is not clear what it means, which makes it an interesting subject to look closer into. Purpose: The purpose of this report is to examine the credibility characteristics in a sustainability report and contribute with knowledge which can help companies to strength the credibility in their sustainability reports. Demarcation: This survey is limited to only examine the voluntary sustainability reports and their credibility, not the one which is required by the law. The reason is that this sustainability information is included in the regulations of the financial annual report. Methods: The report use a qualitative method and the primary source of this survey are eight interviews. These interviews are made with companies, stakeholders and auditors to get different views of what credibility means in a sustainability report. Results: The results of the survey show that important credibility characteristics are openness and honesty. This means to produce right amount of information and present both positive and negative information of the company’s activities. To be consequent and have a uniform way to work with sustainability questions is important and creates a good ground for credibility. The integrity of the company can be strength by an external verification, but the one who checks the report needs to have a clearer role. To make the sustainability report useful and relevant and thereby more credible is it important that the company identify their stakeholders.

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar. ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.

Datum:           2009-05-29 Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Handledare:   Ann-Sofi Paul Titel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande Nivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrning Syfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna. Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data. Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka. Nyckelord:     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter. / Date:               2009-05-29 Authors:         Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Tutor:             Ann-Sofi Paul Title:               A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance Level:             Bachelor Thesis in Management Accounting Purpose:         The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders. Method:         The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture. Conclusion:    The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective. Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase. Keywords:     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.

Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag. Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag. I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman. Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner. Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.   Metod: Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.   Studiens bidrag: Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer. / Purpose: The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.   Method: With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.   The study's contribution: The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar medvetenheten om vår omgivning mer och mer. Miljö, samhälls- och etiska frågor blir allt viktigare att ta hänsyn till, både för privatpersoner och för företag. Banksektorn har länge legat på efterkälken när det kommer till hållbarhetsredovisning. Dock blir bankernas intressenter mer och mer medvetna om hållbarhetsfrågor och för att vara konkurrenskraftiga har bankerna därför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget både tid och pengar för bankerna så därför gäller det att mervärdet av hållbarhetsarbetet är större än de resurser som läggs ner. Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför endast vissa banker väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de banker som redovisar enligt GRI väljer att stanna på en B- eller C-nivå. Syftet är även att utreda varför de undersökta bankerna anser att granskning av revisor är nödvändigt eller inte samt på vilket sätt bankerna anser att mervärde skapas genom arbete med hållbarhet. Metod: För att kunna förklara och belysa syftet med hållbarhetsredovisningen genomför vi en explorativ undersökning där vi använder oss av den kvalitativa metoden, dock med vissa inslag av kvantitativ metod. Denna metod ämnar skapa djupare förståelse och insyn i vilka faktorer som drivit hållbarhetsredovisningens utveckling. Uppsatsens syfte kommer besvaras av en genomgång av utvalda företags hållbarhetsredovisningar och med hjälp av intervjuer. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar Carrolls pyramid av CSR, Carrolls trefaldiga modell, Intressentteorin, Legitimitetsteorin och Institutionell teori. Empiri: Det empiriska materialet består dels av granskning av hållbarhetsredovisningar upprättade av sex olika företag som bedriver bankverksamhet, Nordnet, Swedbank, Länsförsäkringar Uppsala, Handelsbanken, Danske bank och SEB, dels av intervjuer med personer från dessa företag som arbetar med hållbarhetsfrågor. Resultat och slutsatser: Engagemang inom hållbarhet ses idag som otroligt viktigt för att lyckas uppnå en konkurrenskraftig verksamhet. Eftersom bankerna hela tiden strävar efter att uppfylla intressenternas förväntningar innebär det att hållbarhetsarbetet har blivit en viktig del för att vara samhälleligt legitima. Redovisning enligt GRI ses av bankerna öka legitimiteten, dock upplevs inget krav på ökad nivå från intressenternas sida i dagsläget. På samma sätt menar bankerna att extern granskning av revisor inte ses som nödvändig. Dock tyder studiens resultat på att bankerna sannolikt skulle erhålla mervärde genom att ta hjälp av en extern part på den nivå de ligger på i dag istället för att vänta tills de kommit upp i en högre nivå. Bankernas upplevda mervärde kan här ses som den grad av legitimitet som uppnås. Genom att uppfylla intressenternas förväntningar och därmed skapa mervärde för dem kan bankerna långsiktigt erhålla ekonomiskt mervärde. / Background: In today’s society, the knowledge of our environment is increasing. Environmental, social and ethical issues are important to take into account, both for individuals and businesses. The banking sector has traditionally lagged behind when it comes to sustainability. Today, banks are becoming more interested and more aware of sustainability issues and in order to be competitive, banks have begun to engage in this. However, engagement in sustainability means investments in both time and money for the banks; therefore they need to have a belief that the invested resources brings added value for them. Purpose: The purpose of this study is to investigate why only some banks' choose to work with sustainability reporting in compliance with GRI, and why the banks' that have submitted GRI choose to stay at a B or C level. It also aims to investigate why some banks' believe that an external audit is necessary and how the banks' perceive that added value is created within engagement with sustainability. Methodology: In order to explain and illustrate the purpose of sustainability reporting, we perform an explorative study where we use the qualitative method, but with some elements of quantative methodology. This choice will create a deeper understanding and insight into the factors which have driven the development of sustainability reports. Purpose of this essay will be answered by a survey of selected corporate sustainability reports and through interviews. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes Carrolls pyramide of corporate social responsibility, Carrolls three-dimensional conceptual model of corporate performance, Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Institutional Theory. Empirical foundation: The empirical material consists of the review of sustainability reports by six companies engaged in banking, Nordnet, Swedbank, Lansforsakringar Uppsala, Handelsbanken, Danske Bank and SEB. It also consists of interviews with people from these companies that work with sustainability issues. Conclusions: Involvement in sustainability issues is seen as extremely important to be able to reach competitiveness in the market. Since banks' are constantly striving to meet stakeholder expectations, sustainability work is almost seen as a must in order to be socially legitimate. Reporting by GRI is seen by the banks' to increase legitimacy; however, they have not experienced any demands for increased levels of GRI from stakeholders in the current situation. Similarly, the banks' mean that external review by auditors is not seen as necessary today but probably in the future. Conclusions drawn from this report is that the banks would probably earn economic value by using an external audit in a lower level of GRI instead of waiting until they have reached a higher level. The banks' perceived value can be seen as the degree of legitimacy that is obtained. By meeting stakeholder expectations, thereby creating value for them, the banks' may obtain long-term economic value.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter hållbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av hållbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet. Tillsynes sker dock anpassningen i enlighet med omgivningens krav. Vi finner en särkoppling mellan ramverket och den lokala kontexten, vilket medför att en kompromiss rörande anpassningen mellan organisationen och ramverket föreligger på grund av Systembolagets särdrag. Det kan bidra till att anpassningen blir diffus, men resultaten tyder på att organisationens redigering sker inom ramverkets riktlinjer samtidigt som redigeringen är en kontinuerlig läroprocess. En effekt av hållbarhetsredovisningen är att en tydligare uppföljning av organisationens hållbarhetsarbete kan möjliggöras. Hållbarhetsredovisningen är å andra sidan resurskrävande på grund av den manuella bearbetningen av hållbarhetsinformation och den stundtals bristfälliga informationsprocessen inom organisationen.