Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

Bakgrund: På global nivå har det vuxit fram en debatt avseende hållbar utveckling. Företag började aktivt arbeta för att främja denna utveckling, vilket gjorde att hållbarhetsredovisning som frivillig rapportering kom att utvecklas Syfte: Studien syftar till att undersöka varför noterade fastighetsbolag hållbarhetsredovisar, hur innehållet i deras hållbarhetsredovisningar ser ut samt vilka incitament de har för att upprätta hållbarhetsredovisningar. Vidare syftar den till att jämföra dessa incitament med dem för bolag i andra branscher som studerats. Den syftar även till att utröna hur bolagen ställer sig till lagstiftning om hållbarhetsredovisning fr.o.m. 2017. Slutligen syftar den till att utröna huruvida bolagen idag använder sig av frivilliga redovisningsnormer, särskilt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod och baseras dels på studier av bolagens hållbarhetsredovisningar för 2015, dels en enkät till elva fastighetsbolag, noterade på Nasdaq Stockholm OMX. Enkäten besvarades av sju av bolagen och innefattade huvudsakligen frågor om vilka incitament bolagen har för att avge hållbarhetsredovisningar, samt deras inställning till den kommande lagstiftningen. Resultat: Sex av sju respondenter har angivit att efterfrågan från ägare, samt bidrag till långsiktig lönsamhet utgör viktiga incitament för hållbarhetsredovisning. Dessa incitament angavs också i studierna av livsmedelsbranschen, telekombranschen samt klädbranschen. Fastighetsbranschen särskiljer sig dock från de tre andra branscherna genom att fyra av sju bolag uppger ansvarstagande för samhälle och miljö som incitament, vilket också återspeglades i hållbarhetsredovisningarna. Nio av elva bolag hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer, då de är de mest vedertagna inom branschen. Synen på den kommande lagstiftningen avseende hållbarhetsredovisningen, som fyra bolag gav är att den ligger i tiden samt sätter fokus på hållbarhetsfrågan ur ett affärsmässigt perspektiv. / Background: At the global level, a debate on sustainable development has emerged. Companies started to actively promote this trend, which enabled the development of voluntary sustainability reporting. Aim: The study aims to examine why listed real estate companies publish sustainability reports, what information is included in these reports and what incentives the companies have to issue sustainability reports. Furthermore, it aims to compare these incentives with those of companies in certain other industries. It also aims to determine the companies´ positions on the legislation concerning sustainability reports, coming into effect in 2017. Finally, it aims to establish whether the companies currently use voluntary reporting standards, particularly the GRI guidelines for sustainability reporting. Method: The thesis uses a qualitative method and is based on studies of each company's sustainability report for 2015 and a questionnaire sent to eleven real estate companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The questionnaire was answered by seven of the eleven companies and included questions concerning what incentives companies have to issue sustainability reports, as well as their attitude towards the future legislation. Results: The two incentives for establishing sustainability reports that were stated by most, six of the seven, of the respondents, were the demand from owners and the contribution to long-term profitability. These incentives were also reported regarding companies in the food industry, the telecommunications industry and the clothing industry. The real estate companies are distinguished from the other three industries due to the fact that four of the seven respondents named society and the environment as incentives. Ten of the eleven companies published sustainability reports that declared what actions the company had taken in order to build a sustainable society. All eleven companies published sustainability reports that declared what actions that had been taken in order to decrease the companies’ environmental effects. Nine of the eleven companies publish sustainability reports following the directions outlined in GRI guidelines. The companies use these guidelines, as they are the most recognized in the industry. Four of the eleven companies gave their views on the upcoming Swedish act regarding sustainability reports. Their view is that the act reflects the global discussions and that it shows that sustainability issues are important from a business perspective.

Under 2018 kommer omkring 1.600 svenska företag av en viss storlek att för första gången upprätta en hållbarhetsrapport som är lagstadgad i 6 kap. 10-14 §§ Årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Förändringarna i ÅRL har genomförts i enlighet med EU-direktivet 2014/95/EU med målet att förbättra företagens informationsgivning på det sociala och miljörelaterade området samt skapa förutsättningar för en mer hållbar tillväxt.  Uppsatsen beskriver förändringarna i ÅRL och belyser de bakomliggande orsakerna till lagändringen. En kort komparativ utblick har gjorts för en bättre bakgrundsförståelse till vilka alternativ som kan finnas till den väg som Sverige har valt. Huvudtemat har varit att undersöka förutsättningarna för revisorerna att utföra det begränsade uppdrag att granska hållbarhetsrapporten som de genom lagstiftningen har ålagts, samt värdera revisorerna lämplighet som oberoende granskare av hållbarhetsrapporten. Arbetet innehåller även en de lege ferenda-diskussion kring hur regleringen skulle komma att utvecklas över tiden, för att bättre uppnå direktivets mål. Slutsatsen är att revisorerna som yrkeskår, trots bristande fackkunskaper inom hållbarhetsområdet, är väl lämpade att ta på sig en mer djupgående granskningsroll. En annan slutsats är att goda skäl talar för att införa en obligatorisk granskning av hållbarhetsrapporten, när några år har gått från införandet i ÅRL.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Background and problem: Sustainabilty reporting is about companies reporting their work on economic, social and environmental aspects. An industry that is under great pressure on a number of sustainability issues is the automotive industry. For this reason, various stakeholders have also submitted demands on the car companies, which in turn means that the companies in this industry run a greater risk of damaging their reputation when reporting their CSR work. The global framework GRI provides guidelines that the company can follow when preparing their sustainability reports and according to GRI, companies must report both positive and negative information in the sustainability report. However, the reporting of negative information creates a dilemma for companies because it jeopardizes companies' legitimacy. Because legitimacy is a neccessity for a company's survival, companies tend to present negative information in a strategic way so that it does not damage their legitimacy. Purpose: The purpose of this study is to investigate how companies in the automotive industry report negative information Method:This study was conducted in the form of a muliple case study. Furthermore, a qualitative method has been used with quantitative elements where a targeted content analysis has been performed on the companies' sustainability reports. The collected data has been entered into an encoding scheme and an encoding manual has benn used. Conclusion: Based on the study's empirical data and analysis, it can be stated that the companies surveyed use legitimacy strategies when reporting negatives information in the sustainability reports. This is done by companies for the purpose of maintaining, creating or repairing legitimacy. / Bakgrund & Problem: Hållbarhetsredovisning handlar om att företagen ska redovisa deras arbete gällande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. En industri som är under stort tryck på ett flertal hållbarhetsfrågor är bilindustrin. Av denna anledning har också olika intressenter lagt fram krav på bilföretagen, vilket i sin tur innebär att företagen inom denna industri löper en större risk av att skada sitt rykte vid redovisningen av deras CSR-arbete. Det globala ramverket GRI tillhandahåller riktlinjer som företagen kan följa vid upprättandet av deras hållbarhetsrapporter och enligt GRI ska företag ska redovisa både positiv samt negativ information i hållbarhetsredovisningen. Redovisningen av negativ information skapar dock ett dilemma för företagen eftersom det äventyrar företagens legitimitet. På grund av att legitimitet är en nödvändighet för ett företags överlevnad tenderar företagen att presentera negativ information på ett strategiskt sätt för att inte skada deras legitimitet.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagen inom bilindustrin redovisar negativ information.  Metod: Denna studie är genomförd i form av en flerfallsstudie. Vidare har en kvalitativmetod använts med kvantitativa inslag där en riktad innehållsanalys har utförts på företagens hållbarhetsredovisningar. Den insamlade datan har förts in i ett kodningsschema och en kodningsmanual har använts.  Slutsats: Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras attde undersökta företagen använder legitimitetsstrategier vid redovisningen av negativ information i hållbarhetsrapporteringen. Detta gör företagen i syfte av att behålla, skapa eller reparera legitimitet.

Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.

Tidigare studier visar att företagens jämställdhetsfrågor är en viktig del av företagens hållbarhetsrapportering och finansiella resultat. Finansbranschen är en av de branscher som presterar sämst inom detta område. År 2017 trädde den nya hållbarhetslagen i kraft som innebär att stora företag årligen behöver upprätta en hållbarhetsrapport. Studiens syfte är således att utvärdera om implementeringen av hållbarhetslagen haft en påverkan på rapporteringen om jämställdhetsfrågor i företag som är verksamma inom finansbranschen.  För att samla in data till studien har innehållsanalys och CONI-modellen tillämpats på företagens hållbarhetsrapporter. Vidare har resultatet från CONI-modellen och hypotesprövningen legat till grund för att studera om det förekommer signifikanta skillnader på rapporteringen av jämställdhetsfrågor före- respektive efter införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning. Resultatet från både innehållsanalysen och T-testet visade att det har skett en ökning av rapportering av jämställdhetsfrågor efter att hållbarhetslagkravet trädde i kraft. Studiens teoretiska bidrag är att bringa ytterligare kunskap om hur företags rapportering påverkas av statlig reglering.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, finansbranschen, innehållsanalys, CONI-modellen, jämställdhet, mångfald och inkludering

Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell & Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell & Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell & Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell & Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell & Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell & Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten. / In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell & Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell & Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell & Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell & Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell & Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.