Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband. / Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.

CSR har varit ett välbekant ämne sedan 1950-talet och antal franchisesamar- beten i Sverige ökar visar Svenska Franchiseförenings undersökning från 2018. Teorin beskriver även vikten av en tydlig kommunikation och strategi för franchisekoncernens CSR-arbete, trots detta finns det ett gap av studier specifikt inriktade på CSR inom franchising. Därför avser studien att bidra med en fördjupad förståelse för hur CSR-arbete kommuniceras till och av lo- kala franchisetagare. Studien utgick från en induktiv kvalitativ fallstudie på ICA Gruppen där empirisk data insamling skedde via analys av organisat- ionsdokument i form av den centrala hållbarhetsredovisningar från redovis- ningsår 2017 och 2018. Empirisk data insamlades även via semi-strukture- rade intervjuer med två stycken ICA Maxi franchisetagare. Empirisk data i form av den centrala hållbarhetsredovisningen avsågs bidra med förståelse för hur CSR-arbetet kommuniceras till lokala franchisetagare, medan de se- mistrukturerade intervjuerna avsågs bidra med förståelse för hur den lokala franchisetagaren tolkar och implementerar det centralt kommunicerade CSR- arbetet. Studiens slutsats är att franchisegivaren redogör för en global kom- munikationsstrategi gällande CSR-arbetet i hållbarhetsredovisningen, medan franchisetagaren i sin tur utformar sitt CSR-arbete anpassat till de lokala för- utsättningarna och möjligheterna.

En hållbar konsumtion har växt fram ur konceptet hållbar utveckling och är väsentligt eftersom det nuvarande konsumtionsmönstret inte är tillräckligt hållbart. En hållbar konsumtion innebär att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av konsumtionen för att kunna tillfredsställa såväl dagens behov som kommande generationers behov. I och med de problem som etablerats ur det nuvarande konsumtionsmönstret har den hållbara marknadsföringen blivit ett nytt tankesätt som företag använder för att kunna ta ansvar för dessa problem. Ett verktyg som kan vara tillförlitligt och användas för att främja ett hållbart tankesätt är hållbarhetsredovisningen.  Syftet i studien är att ur ett företagsperspektiv undersöka varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Med den kvalitativa metoden som grund har semistrukturerade intervjuer upprättats med respondenter verksamma inom detaljhandeln med såväl kunskap och erfarenhet av hållbarhetsredovisning samt hållbar marknadsföring. I studien har det även tagits del av de intervjuade företagens hållbarhetsrapporter.  Studien har utgått från teorierna hållbar marknadsföring, intressentteorin och legitimitetsteorin. Vidare utgör även begreppen hållbar utveckling, hållbar konsumtion och hållbarhetsredovisning en betydelsefull roll för att möjliggöra svar på problemfrågeställningen samt för att kunna uppnå studiens syfte. Studiens insamlade empiriska material har gett indikationer på att de företag inom detaljhandeln som använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring gör det för att uppnå legitimitet för deras hållbarhetsarbete och hållbara alternativ som de anser främjar en hållbar konsumtion.  Hållbarhetsredovisningen används därför för att få förtroende och bekräftelse på det hållbarhetsarbete som företagen arbetar med. Men även för att skapa förståelse och öka medvetenheten för det nuvarande ohållbara konsumtionsmönstret samt för att få konkurrensfördelar. Det framkom även i studien att flertalet företag inom detaljhandeln inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Detta eftersom de upprättar andra hållbara aktiviteter och erbjuder andra hållbara alternativ till intressenterna för att motivera dem att vilja främja en hållbar konsumtion och således uppnå legitimitet. Studien bidrar med att öka kunskapen och förståelsen till företag inom detaljhandeln om varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Förslag till vidare studier kan vara att undersöka hur intressenterna ställer sig till att företagen inom detaljhandeln använder eller inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. / Sustainable consumption has emerged from the concept of sustainable development and is essential since the current consumption pattern is not sufficiently sustainable. Sustainable consumption is to consider the environmental, social and economic consequences of consumption in order to satisfy the needs of the present as well as the needs of future generations. The problems which come from the current consumption pattern, has resulted in that sustainable marketing has become a new way of thinking that companies work with to be able to take responsibility for these problems. A tool that can be reliable and which companies can work with to promote sustainable thinking is the sustainability reporting.  The purpose of the study is to investigate from a company’s perspectivewhy the sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been applied. With the qualitative method as a basis, semi-structured interviews have been employedwith respondents active in the retail trade with both knowledge and experience of sustainability reporting and sustainable marketing. The study also investigates the sustainability reports of the interviewed companies.  The study is based on the theories of sustainable marketing, stakeholder theory and the legitimacy theory. Furthermore, the concepts of sustainable development, sustainable consumption and sustainability reporting also play an important role in enabling answers to the research problem and in order to achieve the purpose of the study. The study's collected data has given indications that companies in the retail sector that use the sustainability reporting in their sustainable marketing do it to achieve the legitimacy of their sustainable work and sustainable alternatives that they believe promote sustainable consumption. The sustainability reporting is therefore used to gain confidence and confirmation of the sustainability work of the companies. But also, to create understanding and raise awareness of the current unsustainable consumption pattern and to gain competitive advantage. It also emerged in the study that most companies in the retail sector do not use the sustainability reporting in their sustainable marketing to promote sustainable consumption. Because they can use other sustainable activities and offer their stakeholders other sustainable alternatives which motivates them to want to promote sustainable consumption and therefore gain legitimacy. The study helps to increase knowledge and understanding to retail companies of why sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption. Proposals for further studies can be to investigate how stakeholders agree that sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.

Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning ger företaget intressenterna en insyn i företagets verksamhet och således har företagen en chans att påverka sitt egna rykte. Haniffa & Cooke (2005) nämner att det finns ett legitimitetsgap som innebär att företagets agerande och samhällets förväntningar inte överensstämmer. Frågor som på senare tid har blivit medialt uppmärksammat är leverantörssamarbeten och leverantörsvillkoren som råder. Denna uppsats kommer att titta närmare på hållbarhetsredovisningarna ur samhällets synvinkel, med fokus på den sociala aspekten. Som hjälpmedel har en anpassad analysmodell skapats som talar för samhällets förväntningar kring CSR. Syfte Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vad samhället anser är väsentligt för modeföretag att redovisa om inom hållbarhet. Syftet är vidare att undersöka om företag är transparenta i sin hållbarhetsredovisning, samt öka förståelsen för modebranschens transparens kring den sociala aspekter inom CSR.  Metod I denna studie undersöks transparens i hållbarhetsredovisningar mellan olika kläddetaljister och författaren ansåg att en kvalitativ forskningsmetod vore lämpligt. I studien har även en anpassad analysmodell av samhällets förväntningar konstruerats baserat på en litteraturstudie. Resultat/Slutsats Författaren har utifrån den anpassade modellen kunnat konstatera att modeföretagen har en utmaning att bevaka de sociala perspektiven i försörjningskedjan. Resultatet visar även på att modeföretagen i studien transparent inte svarar på samhällets förväntningar fullt ut på grund av att information kring förväntningarna är bristfälliga i de studerade hållbarhetsrapporterna. Den anpassade modellen som konstruerats i studien har slutligen på ett bidragande sätt lyft samhällets förväntningar och bistått till att tydligare kunna avgöra hur transparenta modeföretag är i sina hållbarhetsredovisningar.

<p>Datum: 2009-06-02</p><p>Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p>Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag</p><p>Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  </p><p>Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag.</p> / <p>Date: 2009-06-02</p><p>Level: Master thesis in management accounting, 15 credits</p><p>Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies</p><p>Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?</p><p> Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005.</p><p>Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature.</p><p>Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.</p>

<p>Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.</p><p>Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för att</p><p>legitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande från</p><p>oberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som ligger</p><p>utanför traditionell redovisning, mer trovärdig.</p><p>Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och en</p><p>utvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.</p><p>Metod: Fallstudie</p><p>Resultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans med</p><p>normgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig.</p> / <p>Background: With increasing environmental threats a natural state of</p><p>mind is that everyone has to join the struggle for a sustainable development. Companies can, voluntarily, use sustainable reporting as a way of having legitimacy to their stakeholders. A higher level of credibility occurs when the sustainable reports are reviewed by a neutral person.</p><p>Purpose: The purpose of the case study is that, based on a basic model</p><p>and an extended model of sustainable development, three corporate sustainable accountings, to the analysis and conclusion on the identification of sustainable development can be achieved by sustainable accountings.</p><p>Method: Case study</p><p>Result: With the law as the basis of all accounts, along with standard</p><p>guidelines such as the GRI, topped whit the willingness of companies to compete and to market themselves through the accounts of environmental and social responsibility, the result may be that a tightening of the law in the present situation is unnecessary.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.</p><p><strong>Metod:</strong> En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries.</p><p><strong>Methodology:</strong> A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>