Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.

Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet. / Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek och ESG-betyg Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Anton Samuelsson och Inga Kemi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Januari Syfte: ESG-betygen spelar en nyckelroll som den vanligaste proxyn för hållbarhetsprestation inom hållbar finansiering. Tidigare studier visar dock att företag har incitament att vara kreativa med hållbarhetsupplysningar, som ligger till grund för ESG-betygen. Incitamenten kan överföras till företagsstorlek då större företag möter en högre press från samhället att vara hållbart ansvarstagande. Om företagens storlek är positivt relaterad till ESG-betyget behöver det också åtföljas av motsvarande förändring i hållbarhetsprestation. Återspeglar inte ESG-betygen hållbarhetprestationen riskerar kapitalet att fördelas mot icke-hållbara företag. Syftet med denna studie är därför att förklara sambandet mellan företagsstorlek och ESG-betyg. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data på ett urval bestående av 5 658 publika företag vilka erhållit ESG-betyg mellan åren 2015-2019. Studien baseras på sekundär data inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att företagens storlek har ett positivt samband med ESG-betyget. Studiens resultat visar vidare att det positiva sambandet inte åtföljs av en ökad grad av hållbarhet. Således drar studien slutsatsen att ESG-betyget inte fungerar optimalt och är i behov av en snabb modifiering. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger information till investerare som vill investera i hållbara företag. Eftersom ESG-betyget inte återspeglar hållbarhetsprestationen bör inte investerare förlita sig på ESG-betyget i investeringsbesluten. Studiens resultat ger också information till mätinstituten som tillhandahåller ESG-betyg. Då studien visar att det förekommer företagsstorlek-bias kan åtgärder göras för att få ESG-betyget att fungera mer korrekt. Studiens resultat ger vidare information till forskningen inom ESG-betygen. Detta genom att påvisa hur sambandet ser ut i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en liknande undersökning, men som innefattar fler mätinstitut som tillhandahåller ESG-betyg. I denna studie används miljödimensionen som proxy för datatillgänglighet och hållbarhet. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om detta också är applicerbart inom dimensionerna samhälle och företagsstyrning. Nyckelord: ESG-betyg, företagsstorlek, hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, SRI / Abstract Title: Company size and ESG ratings Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anton Samuelsson and Inga Kemi Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Investors play an important role in the global sustainability goals by allocating capital to sustainable companies. Previous research, on the other hand, shows that companies have incentives to be creative with sustainability information, which ESG ratings are largely based on. These incentives can be applied to company size. Larger companies face a higher pressure from society to be sustainably responsible. If the size of the companies is positively related to the ESG rating, it also needs to be accompanied by corresponding change in sustainability performance. If the ESG rating does not reflect sustainability performance, capital risks being allocated to non-sustainable companies. The purpose of this study is therefore to explain the relationship between company size and ESG ratings. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study uses a quantitative strategy and a longitudinal design implemented with data of a sample consisting 5 658 unique companies that have received ESG ratings, in the years 2015-2019. The study uses secondary data collected from the database Thomson Reuters Eikon. The data have been analyzed in the statistical software package called SPSS.  Result & Conclusions: The results indicate that company size has a positive relationship with the ESG rating. The results indicate that the positive relationship does not attend on a higher level of sustainability. Thus, the study concludes that ESG rating does not function optimally and is in need of a quick modification Contribution of the thesis: The result provides information for investors interested in investing in sustainable companies. Since the ESG rating does not reflect the sustainability performance, investors should not rely on the ESG-rating in the investment decision. The result also provides information to the rating agencies which provide the ESG-ranking. As the study indicates that there exists a company size bias, actions can be taken to correct the ESG-ranking. The result of this study also provides information to the research field of ESG ratings. Suggestions for future research: A suggestion for further studies is to conduct a similar research but include other rating agencies of ESG ratings. A suggestion for further studies is to investigate if this also is applicable in the social and governance dimensions. Key words: ESG-rating, company size, sustainability reporting, sustainability disclosure, SRI

Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer. / Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.

Bakgrund: Hållbarhetsrapportering omfattar företagets redovisning av miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Enligt svensk lag är det obligatoriskt för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport men det finns även mindre företag som väljer att upprätta en hållbarhetsrapport trots att de inte omfattas av detta lagkrav. Trots tidigare forskning inom hållbarhetsrapportering och dess olika motiv går det inte att precisera varför mindre företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa och vilka de främst riktar sig till. De flesta studier som genomförts inom området riktas mot större företag och med en kvantitativ forskningsmetod. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för svenska mindre företags val att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar också till att identifiera vilka intressenter som företagen tar hänsyn till vid upprättandet och riktar sina rapporter mot. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört olika typer av intervjuer med representanter för 6 mindre företag. Urvalet grundas på mindre svenska företag som väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har en tematisk analys genomförts. Slutsats: Studien fann att en anledning till att mindre företag väljer att hållbarhetsredovisa är av legitimitetsskäl. De vill förmedla att de arbetar för ett hållbart och fungerande samhälle där de tar sin del av det gemensamma ansvaret. En annan orsak är för att minska den informationsasymmetri som finns mellan företaget och dess intressenter. Informationen som redovisas anpassas efter de huvudsakliga intressenterna för företaget, som för mindre företag visade sig vara kunder, leverantörer och anställda. / Background: Sustainability reporting includes the company's disclosure of environmental, economic and social impacts. According to Swedish law, it’s mandatory for larger companies to prepare a sustainability report, but there are also smaller companies that choose to prepare a sustainability report even though they are not covered by this legal requirement. Despite previous research in sustainability reporting and its various motives, it’s not possible to specify why smaller companies choose to voluntarily report on sustainability and which stakeholders they mainly target. Most studies conducted in the field are aimed at larger companies and with a quantitative research method. Purpose: The purpose of the study is to investigate what motives is the basis for Swedish small companies' choice to voluntarily produce sustainability reports. The study also aims to identify which stakeholders the companies take into account when establishing and direct their reports to. Method: We have used a qualitative method and conducted various types of interviews with representatives of 6 smaller companies. The selection is based on smaller Swedish companies that choose to produce a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, a thematic analysis has been implemented. Conclusion: The study found that one reason why smaller companies choose to report sustainability is for legitimacy reasons. They want to show that they work for a sustainable and functioning society where they take their share of the joint responsibility. Another reason is to reduce the information asymmetry that exists between the company and its stakeholders. The information that’s reported is adapted to the main stakeholders for the company, which for smaller companies turned out to be customers, suppliers and employees.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

The main subject in this research study is to try to understand the link between legitimacy upholding and CSR reporting, which in this case is sustainability reporting. In this research study we examine how companies’ legitimacy can be damaged by a scandal. This essay takes a closer look at 8 companies that have been through a scandal and this study aims to evaluate how and why they try to re-legitimize themselves after a scandal has happened. The study uses a qualitative content analysis where we have examined companies’ sustainability reports as a basis. We codified the sustainability reports are searched for underlying themes through an abductive analysis that could be used for evaluation. Our results suggest that organizations aim move from a symbolic to a substantial management style after a scandal with a concentration being on stakeholder appeals. Responsibility for the scandal can also deviate depending how big the scandals are as per our results. Our results are however highly anecdotal yet they provide a base for further research. Our results had been analyzed with the help of legitimacy theory, CSR in theory and stakeholder theory. / Huvudämnet i den här forskningsstudien är kopplingen mellan upprätthållandet legitimering av CSR och hållbarhetsredovisningen. I den här forskning studien undersöks hur företagens legitimitet kan skadas av en skandal. Uppsatsen tar en noggrannare titt på 8 företag som har varit med om en skandal och undersöker om och hur de försöker legitimera sig själv före och efter en skandal. Studien är skriven utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och använt företagens hållbarhetsredovisning som underlag till vårt studie i de här fallet. Vi har kodifierat hållbarhetsrapporterna där vi har sökt efter underliggande teman genom en abduktiv analys. Vårt resultat tyder på att organisationer siktar för att likna efter en substantiell managementstil efter en skandal, där fokus har varit att försöka tillfredsställa intressenterna. Ansvar över skandalen avviker beroende på hur stor skandalen är i hänsyn till vårt resultat. Resultatet i vår studie är anekdotisk dock får vi tillhandahålla en bas för vidare forskning gällande det här området. Vårt resultat har vi även analyserat med hjälp av teorin som vi har tillhandahållit, legitimitets teorin, CSR i teori och intressentteori.

No description available.