Problem: Nudging has come to be widely used by organizations who wish to influence the choices of their consumers. This concept has been greatly praised, criticized, discussed, and researched; however, this has mostly been set in offline environments, making nudging in online environments an area in need of further research. Over the last couple of years, grocery store e-commerce has increased immensely in popularity, a trend that is predicted to last and grow. Due to this, companies that offer online shopping will be required to understand and adapt in order to stay in the game. Purpose: This paper is an attempt to increase the knowledge of digital nudging and its usefulness, as a way to cope with a drastic demand change within the grocery store industry. The purpose of this study is to examine how nudging can be used to improve online shopping experience in the grocery store industry in Sweden. This paper is intended for students and professionals in business administration, and as well for nudge architects in the online grocery storeindustry. Method: This research is a qualitative study that has been conducted under an interpretivist paradigm with a dual research approach, deductive and inductive. Data have been collected through a literature review, one interview with a field expert within grocery store nudging, and nineconsumer families. After analyzing these data, conclusions could be drawn in answer to the study purpose. Conclusion: The main conclusion drawn from this study is that there are such large differences in consumer behavior in online versus offline environments that it is practically impossible to transfer nudges without making any adaptations or changes to the environment and/or the consumers behavior. Rather than trying to convert analog nudges to digital, the authors found that listening to the consumers’ wishes is the best way to find inspiration for digital nudge creation.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.