<p><strong>Bakgrund: </strong>Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.</p><p><strong>Metod:</strong> En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries.</p><p><strong>Methodology:</strong> A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.</p>

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna. Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Slutsats: Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig. / Background: Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance. Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries. Methodology: A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method. Conclusion: The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund &amp; Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background &amp; Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results &amp; conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.