Syfte: Företagens sociala ansvarstagande i samhället diskuteras flitigt och frågan om CSR har blivit en viktig fråga för företag och dess intressenter. Detta har fått en vidare effekt genom att företagens ansvar gentemot samhället och miljön riktat fokus på företagens betalda skatt som del i dess ansvar. Vidare har forskningen riktat blickarna mot bolagsstyrningen, mer specifikt styrelsesammansättningen och hur denna påverkar hållbarhetsredovisningen. Det kan därför finnas skillnader i styrelsesammansättningen som gör att vissa företag hållbarhetsredovisar i högre grad än andra. Vi önskar därför med denna studie undersöka om det finns ett samband mellan styrelsens sammansättning och hållbarhetsredovisningen, samt om det finns ett samband mellan hållbarhetsredovisningen och skatteplanering. Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och baseras på data från 465 publika europeiska företag. Studien baseras på sekundärdata samlad via Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar på att styrelsens sammansättning har ett positivt samband med företagens hållbarhetsredovisning. Det visar sig att både kulturell mångfald och könsmångfald i styrelsen har en positiv effekt på hållbarhetsredovisningen. Studiens andra resultat är att hållbarhetsredovisningen har ett positivt samband med skatteplanering. Däremot visade det sig att den institutionella kontext som företagen hör till inte skiljer sig från varandra, utan företag från olika institutionella kontext visar på samma positiva samband. Studiens ena slutsats är därför att högre grad av kulturell- och könsmångfald i styrelsen ökar företagens hållbarhetsredovisning. Studiens andra slutsats är att hållbarhetsredovisning och företagens institutionella kontext inte skiljer sig med företagens skatteplanering, utan företagen i Europa visar på positiva samband oavsett institutionell kontext. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet för de europeiska bolagen, gällande sambandet mellan hållbarhetsredovisning och skatteplanering. Den bidrar även till att öka den empiriska forskningen på ämnesområdet samt att den bidrar till ämnesområdet om företagens institutionella kontext påverkar ovan nämnda samband. Studien bidrar även till att fylla forskningsgapet gällande sambandet mellan styrelsens sammansättning och hållbarhetsredovisning. Den bidrar till att öka den empiriska forskningen inom ämnesområdet gällande kulturell- och könsmångfald i styrelsens påverkan på hållbarhetsredovisning. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information till den tidigare forskningen på området som haft motstridiga resultat gällande sambandet mellan hållbarhetsredovisning och skatteplanering. Resultatet bidrar även med värdefull teoretisk information till forskningen gällande kulturell- och könsmångfald i styrelsen och dess påverkan på hållbarhetsredovisning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning anser vi skulle vara att undersöka närmare orsakerna till varför företag i LME-länderna får högre värde på ETR än företag i CME-länderna. Detta genom att undersöka vidare de institutionella effekterna och ytterligare orsaker som kan göra att företag i LME-länderna i högre grad använder sig utav skatteplanering. / Aim: Corporate social responsibility is widely discussed today and the issue of CSR has become an important issue for companies and their stakeholders. This has had a wider effect by giving companies’ responsibility to be responsible to society and the environment, focusing on companies' paid taxes as part of their responsibilities. Furthermore, the research has focused on corporate governance, more specifically the composition of the board and how this affects the sustainability report. There may therefore be differences in the composition of the board, which means that some companies report sustainability to a greater degree than others. With this study we therefore wish to investigate whether there is a connection between the composition of the board and the sustainability report, and whether there is a connection between the sustainability report and tax planning. Method: The study is based on a positive research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative research strategy and is based on data from 465 public European companies. The study is based on secondary data collected via Thomson Reuters Eikon. Data have been analyzed in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results of the study provide indication that the composition of the board has a positive relationship with the companies' sustainability reporting. It turns out that both cultural diversity and gender diversity on the board have a positive effect on the sustainability report. The second result of the study is that the sustainability report has a positive connection with tax planning. On the other hand, it turned out that the institutional context to which the companies’ belong does not differ from each other, but companies’ from different institutional contexts show the same positive connection. One of the study's conclusions is therefore that a higher degree of cultural and gender diversity on the board increases companies' sustainability reporting. The second conclusion of the study is that sustainability reporting and the companies’ institutional context do not differ from the companies' tax planning, but the companies’ in Europe show positive connections regardless of the institutional context. Contribution of the thesis: The study helps to fill the research gap for European companies’, regarding the connection between sustainability reporting and tax planning. It also contributes to increasing the empirical research in the subject area and that it contributes to the subject area if the companies' institutional context influences the above-mentioned connection. The study also contributes to filling the research gap regarding the connection between the composition of the board and sustainability reporting. It contributes to increasing the empirical research in the subject area regarding cultural and gender diversity in the board's impact on sustainability reporting. The results contribute valuable theoretical information to the previous research in the field that had conflicting results regarding the connection between sustainability reporting and tax planning. The results also contribute valuable theoretical information to the research regarding cultural and gender diversity on the board and its impact on sustainability reporting. Suggestions for future research: We believe a proposal for further research would be to investigate in more detail the reasons why LME has a higher value for ETR than CME. This is done by further investigating the institutional effects and additional reasons that may lead the LME to make greater use of tax planning.

Att företag agerar etiskt är av stor betydelse i dagens företagande för att fortsätta vara relevanta på marknaden. Därav finns det ett krav på företag inom EU som uppfyller vissa kriterier att upprätta en hållbarhetsredovisning varje år, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU. Syftet är att företag ska delge information till sina intressenter och omgivningen för att visa hur de agerar hållbart från de tre perspektiven miljö, socialt och styrning samt för att redovisa konsekvenserna som företags verksamheter orsakar kopplade till hållbarhet. Denna studie avser att undersöka mängden hållbara ord i EU-företags hållbarhetsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågan om huvudfokuset i hållbarhetsrapporter skiljer sig åt mellan branscher. Tre branscher, transport, mode och bank, valdes ut utifrån tidigare studier i syfte att besvara forskningsfrågan. Sammanlagt 45 företag inkluderades i studien där 15 företag tillhörde vardera bransch. De hållbara orden har valts ut med inspiration från bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/95/EU) som i sin tur kopplades till de tre kategorierna inom ESG (Environmental, Social, Governance). För varje gång ett företag nämnde ett av orden i sin hållbarhetsredovisning fick företaget, och därmed även branschen som företaget tillhör, ett poäng inom den kategorin som ordet tillhör.  För att besvara studiens forskningsfråga grundar sig hypoteser och slutsatser på tidigare forskning och teorier som förklarar hållbarhetsredovisning. Legitimitetsteorin, intressentteorin samt signaleringsteorin och Habermas kommunikationsteori har använts för att förstå hållbarhetsredovisning och därmed hur företag redovisar hållbara aspekter.  Studien använde Kruskal-Wallis testet som analyseringsmetod för att testa hypoteserna. De statistiska testerna kom fram till att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna vid rapportering av miljöaspekter och styrningsaspekter. Däremot visar testerna att en signifikant skillnad finns vid rapportering av sociala aspekter, närmare bestämt att modebranschen rapporterar mer om sociala aspekter jämfört med bankbranschen. Dock kunde ingen skillnad säkerställas mellan mode- och transportbranschen samt bank- och transportbranschen vid rapportering av sociala aspekter.  Slutsatsen är att branschers huvudfokus till mestadels inte skiljer sig åt i hållbarhetsredovisningar, vilket inte följer tidigare forskning. Studien bidrar till kunskap och förståelse från ett annat perspektiv jämfört med vad tidigare forskning har kommit fram till samt hur branscher borde rapportera om relevant information och förhåller sig till varandra gällande rapportering av de tre kategorierna i ESG.

Denna uppsats ämnar undersöka om det föreligger ett samband mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet hos svenska små och medelstora företag (SMF). Studien avser vidare att enbartinkludera svenska SMF inom branscherna tillverkning och industri, partihandel och transport. Anledningen till att dessa branscher är till föremål för studien är på grund av att branscherna bidrar med stor andel av koldioxidutsläpp i Sverige. Vi har vidare valt att rikta in oss på SMF som inte lyder under lagstiftad hållbarhetsrapport, enligt 10§ kap. 6 ÅRL (SFS 1995:1554). Tidigare forskning visar blandade resultat. Exempel på det är, att SMF gynnas positivt i lönsamhet (Enderle 2004; Shields & Shelleman 2015) men också studier som visar att SMF inte gynnas positivt i lönsamhet, då de har mindre resurser än stora företag (Aggarwal 2013; Shields & Shelleman, 2015; Klewitz & Hansen, 2014; Jayeola 2015). Detta i samband med dagens klimatkris är avsikten med studien: Att undersöka huruvida SMF gynnas eller inte gynnas av att engagera sig i hållbarhetsredovisning genom ett lönsamhetsperspektiv. Enligt vår mening är det ett viktigt ämnesområde att studera då det kan krävas incitament för SMF att inkludera miljöåtgärder samt hållbarhetsredovisning i verksamheten. Detta i och med att de besitter mindre resurser än stora företag. Om inte engagemang för miljöåtgärder bidrar till bättre lönsamhet, då är frågan vad SMF har förincitament till hållbarhetsredovisning är. Detta har diskuterats utifrån en teoretisk utgångspunkt med hjälp av The Signaling Theory och Legitimitetsteorin. Detta är en kvantitativ studie, där vi tillämpar Ordinary Least Squares (OLS) och logistisk regression för att bringa svar i frågan. Studien innehåller även en total kartläggning utav deutvalda branscherna, inom gränsen för frivillig hållbarhetsredovisning. Avsikten med detta är att ge insikt för vilka hållbarhetsredovisningsmetoder, tid av hållbarhetsredovisning och trender som finns hos respektive bransch. Kartläggningen gav information för att formulera välriktade hypoteser angående lönsamhet för små och medelstora företag. Via hypoteserna studerar vi vikten av hållbarhetsredovisningsmetod, tidsaspekten och branschskillnader gentemotlönsamhet och dess stabilitet.

The purpose of this study is to analyze the development of IKEAs sustainability reports by focusing on environmental issues. Analyzed time period was between 2017 and 2020. The aim was to answer the research question whether IKEA is sending symbolic or substantive message through its sustainability reports. It was done with a longitudinal single case study. Content analysis was used for collecting the analyzing empirical data. The empirical data was analyzed through theoretical lens. Two theories were used in the process, stakeholder’s theory and legitimacy theory. Information from IKEA’s sustainability reports were connected later to four legitimization strategies: conciliatory, transparency, stimulation and transformation strategy. These strategies are designed to clarify if the sent message is symbolic or substantive. Result can be presented through three main conclusions. The first one is that stakeholders are important for IKEA and that they can affect their business. The second conclusion draws parallels between mandatory and voluntary environmental reporting. The last conclusion is answering the question about symbolic and substantive message. IKEA’s message is substantive. / Syftet med studien är att analysera utvecklingen av IKEAs hållbarhetsredovisningar genom att fokusera på miljö området. Analyserad tidsperiod är mellan 2017 och 2020. Syftet är att besvara problemfrågan om IKEA sänder symboliska eller verkliga budskap genom miljöredovisningen. Studien utfördes med en longitudinell singel fallstudie och innehållsanalys användes för att samla in och analysera empiriskt data.Empiriskt data analyserades genom teoretiska glasögon och två teorier användes i processen,intressent- och legitimitetsteorin. Informationen från IKEAs miljöredovisning kopplades senare till fyra legitimeringsstrategier: försonings-, transparens-, stimulerings- och transformationsstrategin. Strategierna är utformade för att klargöra om miljöredovisningens budskap är symboliskt eller verkligt.Resultatet kan presenteras genom tre viktiga slutsatser. Den första är att intressenter är viktiga och kan påverka verksamheten. Den andra slutsatsen drar paralleller mellan obligatorisk och frivillig miljöredovisning. Den sista slutsatsen svarar på frågan om det symboliska och verkliga budskapet. IKEA sänder ett verkligt budskap via miljöredovisningen.

Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

Bakgrund och problem: Tidigare studier visar att antalet hållbarhetsrapporter växer men att det finns stora brister i kvaliteten i form av relevans och trovärdighet. Den svenska stålindustrin brukar få mycket mediauppmärksamhet för sina stora utsläpp, som år 2019 stod för 12,16%, av landets totala utsläpp. Sedan 2017 har det varit obligatoriskt för företag som uppfyller särskilda kriterier att hållbarhetsrapportera. Således uppstår frågan om hur lagkravet påverkat kvaliteten i dem svenska stålföretagens hållbarhetsrapporter mellan åren 2016–2019. Syfte: Syftet med denna studie är att granska och mäta kvaliteten i svenska stålföretagens hållbarhetsrapporter för att sedan se hur dem har förändrats mellan åren 2016–2019. Detta för att se hur införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering år 2017 har påverkat kvaliteten i hållbarhetsrapporterna. Resultaten av studien kan förslagsvis användas som underlag vid jämförelser med andra branscher. Metod: I denna studie har en longitudinell forskningsdesign valts för att följa kvalitetsutvecklingen från år 2016 till och med år 2019. Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett kodningsschema för att undersöka kvaliteten i form av relevans och trovärdighet i hållbarhetsrapporterna. Resultat och slutsats: Resultatet stöds av tidigare forskning och visar att kvaliteten ihållbarhetsrapporterna har ökat successivt över åren 2016–2019. Den lägsta nivån har höjts avsevärt i både relevans och trovärdighet samtidigt som CSR-aktiviteterna blivit mer homogena över tid. Företag som tillämpad GRI:s standarder får högre kvalitet i sina rapporter. Tydligare lagar och krav på innehåll och standarder kan leda till hållbarhetsrapporterna kan få ökad kvalitet och jämförbarhet. / Background and problem: Previous studies show that the number of sustainability reports is growing, but that there are major shortcomings in quality in the form of relevance and credibility. The Swedish steel industry usually receives a lot of media attention for its large emissions, which in 2019 accounted for 12.16% of the country's total emissions. Since 2017, it has been mandatory for companies that meet special criteria to report sustainability. Thus, the question arises as to how the legal requirement affected the quality of the Swedish steel companies' sustainability reports between the years 2016–2019. Purpose: The purpose of this study is to examine and measure the quality of Swedish steel companies' sustainability reports and then see how they have changed between the years 2016–2019. This is to see how the introduction of mandatory sustainability reporting in 2017 has affected the quality of the sustainability reports. The results of the study can be used as a basis for comparisons with other industries. Method: In this study, a longitudinal research design has been chosen to follow the quality development from 2016 to 2019. The study uses a qualitative content analysis based on acoding scheme to examine the quality in terms of relevance and credibility in the sustainability reports. Results and conclusions: The results are supported by previous research and show that the quality of the sustainability reports has increased gradually over the years 2016–2019. The lowest level has been raised significantly in both relevance and credibility, while CSR activities have become more homogeneous over time. Companies that apply GRI's standards get higher quality in their reports. Clearer laws and requirements for content and standards can lead to sustainability reports can increase quality and comparability.

Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

Bakgrund Humankapitalet är en viktig del i företaget med anledning av att det är essentiellt i den dagliga affärsverksamheten samt att det är en viktig immateriell resurs där kunskap, nätverk av relationer och kulturell styrka bidrar till företagets framgång. I och med samhällets utveckling består företag idag till allt större del av humankapital men trots detta råder det inte samstämmighet för hur humankapital ska redovisas i årsredovisningarna. Detta i samband med att högre krav ställs på redovisning av humankapital blir det intressant och relevant att undersöka hur företag väljer att upplysa om humankapital i årsredovisningarna. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företag inom bemanningsbranschen redovisar humankapital i deras årsredovisningar, samt undersöka hur redovisningen utvecklats över tid och hur den skiljer sig mellan företagen. Metod Studien är en longitudinell flerfallstudie utförd genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om motiv bakom upplysningar ligger till grund för den insamlade empirin tillsammans med legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teorin. Studien utgår från en deduktiv ansats med induktiva inslag. Slutsats Studiens resultat visar att de undersökta företagen upplyser genom tre teman; engagemang, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Vidare dras slutsatsen att redovisning av humankapital inom bemanningsbranschen liknar varandra till väldigt stor del. Anledningen kan vara att samtliga företag ingår i samma bransch. Studien bidrar med bevis för att företag inom bemanningsbranschen upplyser om humankapital i stor mängd i förhållande till resterande information i deras årsredovisning. / Introduction Human capital is an important part of the company because it is essential in day-to-day business and is therefore an important intangible resource where knowledge, networks of relationships and cultural strength contribute to the company's success. The development of society contributes to the fact that companies increasingly consist of human capital, but despite this, there is no consensus on how human capital should be reported in the annual reports. This, in conjunction with higher requirements for accounting for human capital, will make it interesting and relevant to investigate how this is done. Purpose The purpose of this study is to investigate how companies in the staffing industry report human capital in their annual reports, and also to investigate how accounting has developed over time and how it differs between companies. Method This study is a longitudinal multi-case study conducted through a qualitative content analysis. The empirical data is based on previous research of the motives behind disclosures together with the theory of legitimacy, stakeholder theory and institutional theory. This study is based on a deductive approach with inductive elements. Conclusion This study's results show that the investigated companies disclose information through three themes; commitment, work environment and qualification. Furthermore, it is concluded that accounting for human capital in the staffing industry is very similar to each other. The reason may be that all companies are part of the same industry. The study provides evidence that companies in the staffing industry disclose human capital in large numbers in relation to other disclosed information in the annual report.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

Idag är hållbarhetsstrategier inte en konkurrenskraftig fördel, utan en nödvändighet. Trots dettatenderar studier om hållbarhet att fokusera på dess positiva effekter gällande externaintressenter och marknadsföring. Den här studien ämnar jämföra hållbarhet och effektivitet hosbörsnoterade bolag i Finland och Sverige samt utföra en jämförelse mellan länderna, vilketkommer att göras genom att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellanföretags hållbarhetsarbete och företags effektivitet i börsnoterade bolag i Finland och Sverige?Är det någon skillnad på ovan nämnda samband i börsnoterade bolag i Sverige i jämförelsemed Finland? Studien kommer fram till att hållbarhetsarbete har ett positivt samband medföretagens effektivitet och att detta samband är starkare i de svenska bolagen än i de finska.För denna slutsats finns det även empiriskt stöd. Studien innehar en kvantitativ forskningsmetod med en positivistisk vetenskapssyn och enobjektiv verklighetssyn samt ett deduktivt angreppssätt. Studien presenterar ett antal teoriermed koppling till hållbarhetsfrågor såsom hållbarhetspyramiden, intressentteorin,arbetsgivarvarumärkes-strategin samt begreppen kring interna och externahållbarhetsaktiviteter. Idag säger sig Sverige och Finland följa EU:s direktiv gällandehållbarhet men länderna har historiska skillnader i hantering och implementering av hållbarhet.I en undersökning av redovisningsbyrån KPMG (2017) framkommer det att Sverige och Finland ligger bland de tio främsta länderna i världen på att implementera ett hållbarhetsarbetei enlighet med FN:s sjutton globala mål. Då både Finland och Sverige ligger rankade ivärldstoppen gällande hållbarhetsarbete, trots markanta historiska skillnader itillvägagångssätt, anses en jämförelse mellan dessa nationer intressant. Studien är baserad på sekundärdata tillhandahållen av databasen Thomson Reuters, vilket letttill en del avgränsningar i studien där företag som Thomson Reuters inte innehar informationkring har uteslutits ur studien. De variabler som använt för att besvara studiens frågeställningarär: responsvariabeln tillgångsomsättning, förklaringsvariabeln ESG-poäng samtkontrollvariablerna; börsvärde, pris genom bokfört värde, kapitalstruktur ochindikatorvariabeln land. Studien har utfört ett korrelationstest och en multipel linjär regressionvilket gett ett resultat där det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete ochorganisationens effektivitet.