Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag. Två företag har redan integrerat sin hållbarhetsredovisning medan de andra två företagen har separata rapporter.Det övergripande syftet är att se hur och varför de utvalda företagen använder hållbarhetsredovisning och kvalitén på de uppgifter och åtgärder som vidtagits mot hållbarhet. För att analysera detta har vi använt följande frågor (1) Varför hållbarhetsredovisar företag? (2) Hur presenteras hållbarhetsinformation i företagens rapporter? (3) Hur behandlas företagens hållbarhetsmål?Den teoretiska delen av studien tolkar variationer i definitionen av företagens sociala ansvar. Därför har flera vetenskapliga artiklar om CSR studerats. Vi kom fram till att CSR som helhet bör ses som ett etiskt begrepp. CSR bör ses mot bakgrund av handling samt kommunikation av handling i form av tillförlitliga rapporter. Etiken bör inte vara bunden av kontext men handling och kommunikation av handling är. Vi har sedan studerat företagens väsentligaste händelser, påståenden, mål och annan information i rapporterna. Vi har sedan analyserat de insamlade uppgifterna och kom fram till att (1) Företagen ser lönsamheten i samband med hållbarhetsarbetet. Företagen med integrerade rapporter ser även hållbarhet som en del av lönsamheten. Vilket betyder att lönsamhet inte uppnås om inte hållbarhetsmål uppnås. (2) Företagen som använder integrerad rapportering har bättre koppling mellan sina mål och information kring målen. (3) Företagens mest fokuserade mål i hållbarhets-redovisningen visade sig vara utdelning, vilket kan anses problematiskt när det är ett kortsiktigt mål och hållbarhet bör ses över tid, på lång sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte. De företag som inte väljer att följa något ramverk kan alltså fritt välja på vilket sätt och hur de ska rapportera sin miljö- och hållbarhetsinformation.I denna undersökning har jag valt ut åtta företag fördelat på två olika branscher som inte följer ramverket från Global Reporting Initiative. Detta urval har gjorts för att kunna se hur och vad företag rapporterar när det själva kan välja fritt. De frågeställningar som tas upp i uppsatsen är om det går att se dominans av kvalitativ eller kvantitativ information, om det går att se om företagens miljö- och hållbarhetsredovisningar kan vara missvisande och vilka skillnader som finns mellan branscherna jag valt. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur företag väljer att redovisa sin miljö- och hållbarhetsinformation och vilka skillnader som går att hitta.Resultatet av undersökningen visar att företagen inom oljeindustrin var mer benägna att rapportera miljö- och hållbarhetsinformation. Den mest sannolika förklaringen till detta resultat är att deras legitimitetsbehov kan anses tyngre än för företagen inom industribranschen. Resultatet visar också att det var stark dominans av kvalitativ information i rapporterna. Det framgick även att miljö- och hållbarhetsredovisningarna i vissa fall kan vara missvisande.Det som är viktigt är att miljö- och hållbarhetsredovisningar alltid granskas av en revisor för att intressenter ska kunna vara säkra på att informationen är användbar i beslutssituationer. Jag anser att det är viktigt att forskare fortsätter att granska hur och på vilket sätt företag redovisar sin miljö- och hållbarhetsinformation.

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag. Ytterligare ett syfte är att beskriva vilka fördelar och nackdelar det ger företagen att arbeta med hållbar utveckling, och om det finns någon dimension som är viktigareUppsatsen bygger på en framför allt kvalitativ metod, då vi genom intervjuer gått ut till de utvalda företagen och låtit dem genom förutbestämda frågor svara på hur arbetet sker på respektive företag. För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt har sedan respektive respondent fått materialet tillsänt sig för att kunna verifiera det som skrivits om dem.Normalt följer dessa mindre företag lagen och önskar att de hade mer resurser för att öka utvecklingen och ”ligga i framkant”. GRI: s riktlinjer följs inte av företagen på denna nivå. Kanske kan implementeringen av GRI: s riktlinjer utökas nu i samband med att statligt ägda bolag blir tvungna att följa dessa. De företag som vi varit i kontakt med har istället olika miljömärkningar som till exempel Öko-Tex, EU-blomman eller ISO certifiering för att stärka produkternas image bland konsumenterna. / Uppsatsnivå: C

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor. Med detta som grund har studien utformats utifrån en intressent-, legitimitets- och en institutionell- teori.Syftet med studien är att skapa en förståelse kring om det finns en skillnad och hur stor den är mellan Volvo Personvagnar AB:s hållbarhetsrapportering och medias rapporteringar om Volvo Personvagnars hållbarhet. Vi kommer även analysera hur en eventuell skillnad påverkar Volvo Personvagnars relation till deras intressenter. Intressentperspektivet kommer att baseras på intressent-, legitimitets- och den institutionella teorin.Studien har utförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Empirin som insamlats och analyserats är Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning under åren 2004-2008. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har jämförts med svenska externa rapporter för att kunna analysera hur väl det teoretiska och praktiska stämmer överens inom företaget. För att kunna göra denna jämförelse har vi valt att använda oss utav svenska externa källor, i första hand rikstäckande dagspress, som påvisar de handlingar som skett. Anledningen till varför ett företag inom bilbranschen valdes var att den har drabbats hårt under den rådande finanskrisens samt att branschen innehåller en hög miljö- och säkerhetsfokus. Vi ansåg därför att det var intressant att analysera ett bilföretags syn på en hållbar utveckling. Volvo Personvagnar valdes på grund av att detta är en stor aktör på marknaden som strävar efter att förbättra sin hållbarhetsredovisning för att skapa en god relation gentemot sina intressenter.Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning är överlag inriktad på företagets positiva handlanden. Flertalet av de negativa rapporteringarna från media har uteslutits helt eller delvis i hållbarhetsredovisningen. Detta syftar till att företaget inte tar sitt fulla ansvar gentemot sina intressenter, då de istället försöker få intressenterna att fokusera på det positiva inom företaget. Vi anser att detta kan ge en något snedvriden bild av företaget då de inte upplyser om alla händelser.

Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen. Syftet med studien är därför att identifiera och analysera KappAhl, Lindex, MQ och H&M:s motiv till att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vi har genomfört en intervju för att orientera oss i ämnet för att sedan göra en dokumentstudie av de fyra företagens hållbarhetsredovisningar. I studien har vi också haft en abduktiv ansats där vi i dess helhet har pendlat mellan teori och empiri. Genom att studera dessa fyra företags hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att det största motivet till att upprätta en hållbarhetsredovisning är att företagen ser att de ger dem ekonomiska fördelar. Torts detta har vi funnit att motivet bakom hållbarhetsredovisningen har en mindre betydelse då det är företagens CSR-arbete som är av största vikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Hållbarhetsredovisning blir en allt viktigare del av rapportering av icke-finansiell rapportering hos företagen i Sverige. Som en följd av EU-direktivet 2014/95 kom en ny lag (2016:947) om ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554). Lagen innebär att företag som uppfyller kriterierna för att vara ett stort företag enligt 6:10 ÅRL ska redovisa upplysningar om miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter, motverkande av korruption och företagets affärsmodell. Denna studie undersökte hur omfattningen av den frivilliga hållbarhetsredovisningen har förändrats inom olje- och gasindustrin i Sverige från år 2012 när det inte fanns någon tvingande lagstiftning för företagen att upprätta hållbarhetsredovisning till år 2017 då lagen infördes. Studien undersökte också möjlig påverkan av företagets ägarstruktur på omfattning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen. Resultaten visade att omfattningen av hållbarhetsredovisning inom olje- och gasindustrin i Sverige har ökat med 22 procent under perioden 2012 till 2017. Dessutom visade resultaten att noterade företag valde att göra stegvisa förändringar i omfattning av hållbarhetsredovisningen under perioden. Den privata koncernen i undersökningen valde istället att göra förändringar i sin hållbarhetsredovisning år 2017 när lag (2016:947) trädde i kraft.

Background and problem discussion: Society's increased concern about environmental pollution, the greenhouse effect, climate change and human rights violations have inspired business practices that take greater account of social responsibility. This has led to the fact that since 2017 it is mandatory for companies of a certain size to report non-financial information on how they deal with social and environmental issues in a sustainability report. An industry that has high pressure to report how they work for sustainable development is the aviation industry, but previous studies show that there is uncertainty about how to report sustainability and that it has led to a lack of quality in the reports. Purpose: The purpose of the study is to examine and add understanding of quality in sustainability reporting. The study also aims to compare sustainability reports over time and examine if the quality within sustainability reporting has changed. Method: This study uses a comparative and longitudinal research design. The study is based on a qualitative research strategy with quantitative elements using a qualitative content analysis. An encoding scheme is used to assess the companies' sustainability reports. Results: The study's empirical data shows that the quality of the sustainability reports within European airlines has improved considerably between 2015-2018, but there is still room for sustainability reporting to develop. Through a review of the companies‟ sustainability reports, you can see a clear direction that the sustainability reports are showing more and more similarities in terms of quality, and the companies have focused most on improving the reporting of trends over time as well as their performance in environmental issues. / Bakgrund och problemformulering: Samhällets ökade oro kring miljöförstöring,växthuseffekten, klimatförändringar och kränkningar av mänskliga rättigheter har inspirerattill affärsmetoder som tar större hänsyn till socialt ansvar. Detta har lett till att det sedan 2017 är obligatoriskt för företag av en viss storlek att redovisa icke-finansiell information kring hur de bemöter sociala och miljörelaterade frågor samt utmaningar i en hållbarhetsrapport. En bransch som har hög press på sig att redovisa på vilket sätt de arbetar för en hållbar utveckling är flygbranschen, men tidigare studier visar att det råder en osäkerhet kring hur man ska hållbarhetsrapportera och att det lett till en bristande kvalité på rapporterna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samt tillföra förståelse för kvalité inom hållbarhetsredovisning. Vidare syftar studien till att jämföra hållbarhetsrapporter över tid och undersöka om det skett någon förändring gällande hållbarhetsredovisningens kvalité. Metod: Denna studie använder sig av en komparativ samt longitudinell forskningsdesign. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med kvantitativa inslag där en kvalitativ innehållsanalys används. Ett kodningsschema används för att undersöka företagens hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studiens empiri visar att kvalitén på hållbarhetsredovisningen inom Europeiska flygbolag har förbättrats avsevärt mellan år 2015-2018, men det finns ännu stort utrymme för hållbarhetsredovisningen att utvecklas. Genom en granskning av bolagens hållbarhetsrapporter ser man en tydlig riktning mot att hållbarhetsredovisningarna visar alltmer likheter kvalitetsmässigt, och bolagen har lagt mest fokus på att förbättra redovisningen av trender över tiden samt deras prestationer inom miljömässiga frågor.

En ny reglering har införts som innebär att företag måste redovisa om olika hållbarhetsområden i antingen årsredovisningen eller i en separat rapport från och med räkenskapsåret 2017. De områden som ska inkluderas i rapporten är, korruption, mänskliga rättigheter, sociala förhållande, miljö och personal. Syftet med studien är att undersöka om den nya regleringen av hållbarhetsredovisning medför förändring av hållbarhetsarbetet, samt att förklara vilka faktorer som påverkar hur företagen reagerar. Sambandet illustreras i en modell och utifrån modellen formuleras hypoteser för varje faktor. Faktorerna är bransch, storlek, lönsamhet, ägarkoncentration, anställda och extern granskning. För att testa hypoteserna har en webbaserad enkät skickats ut till 265 svenska börsnoterade företag. Enkäten besvarades av 31 respondenter och svaren presenteras i en beskrivande analys samt en korrelationsanalys.  Resultatet indikerar på att företagens arbete med samtliga hållbarhetsområden har blivit intensivare det senaste året, vilket tyder på en förändring i hållbarhetsarbetet. Förändringen antas till viss del bero på den nya regleringen eftersom reglering anses vara ett viktigt motiv för att arbeta med hållbarhet enligt cirka hälften av respondenterna. Slutsatsen är att det finns indikationer att hållbarhetsarbetet har förändrats inom vissa hållbarhetsområden. Däremot kan det inte säkerställas att förändringen beror på den nya regleringen. / A new regulation has been introduced which requires companies to inform about their work with sustainability in the annual report or in a separate report. Areas as corruption, human rights, social relations, environment and staff must be included in the report. The purpose of the survey is primarily to find out if the companies sustainability work is affected by the new regulation, but also to identify and explain the factors that influence the companies’ actions. These factors are illustrated in a model and hypotheses are formulated for each factor. The factors are, industry, size, profitability, ownership concentration, employees and external auditing. To test the hypothesis, a web-based questionnaire was sent out to 265 Swedish listed companies. 31 companies answered the questionnaire. The answers are presented in a descriptive analysis and a correlation analysis. The results shows that companies’ work with the sustainability areas has become more intense in the last year, which indicated a change in sustainability efforts. Because half of the respondents considered regulation as an important motive for work with sustainability, the change assumed to some extent due to the new regulation. The conclusions are that sustainability work has changed in some areas of sustainability. However, it can not be ensured that the change is due to the new regulation.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har växt sig allt starkare genom åren och 2017 infördes en lag gällande just detta. Innan lagen, hållbarhetsredovisade majoriteten av stora företag i Sverige. Över åren har det även skett en förändring vad gäller innehållet i hållbarhetsredovisningarna. Sandvik är ett företag som har inkluderats i olika hållbarhetsindex genom åren. Men hur har Sandvik gått tillväga för att utveckla en sådan bra hållbarhetsredovisning och vad har intressenter och samhället för roll av utvecklandet? Syfte: Denna uppsats kan bidra till att fördjupa kunskapen om hur ett excellent företag har utvecklat och förändrat sin hållbarhetsredovisning longitudinellt under 11 år. Metod: Studien är byggd på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord enligt mallar som är utformad av GRI:s ramverk och utifrån variabler som anses relevanta vid en undersökning av hållbarhetsrapporter. En person vid Sandvik har blivit intervjuad för att få en djupare förståelse i Sandviks hållbarhetsredovisning. Empirin består av en sammanfattning av nyckelorden i mallarna och intervjun. I analysen ställs empirin och intervjun mot teorier och tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visar att Sandviks hållbarhetsredovisning har utvecklats under åren samt att resultatet kan tyda på att Sandviks intressenter och samhället har haft ett inflytande över Sandviks hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainability reporting has grown stronger over the years. And 2017, a law was introduced concerning sustainability reporting. Before the law, the majority of large companies in Sweden developed sustainability report and there has been a change in the content of sustainability reports. Sandvik is a company that has been included in number of various sustainability indices over the years. But how did Sandvik develop such a good sustainability report and what is stakeholders and society’s role of the development. Purpose: This essay can help to deepen the knowledge of how an excellent company has developed and changed its sustainability report longitudinally for 11 years. Method: The study is based on a qualitative research method. The data collection is made by a template that is designed by GRI's frameworks and variables that are considered relevant in a research of sustainability reports. A person at Sandvik has been interviewed to gain a deeper understanding of Sandvik's sustainability report. The empirical data consists of a summary of the keywords in the templates and the interview. In the analysis, the empirics and the interview were set against theories and previous research Conclusion: The study results show that Sandvik's sustainability report has been developed over the years and that the results may indicate that Sandviks stakeholders and society have had an influence on Sandviks sustainability report.