Hållbarhet har blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle. Den framväxande kunskapen har bidragit till att företag redovisar sitt hållbarhetsarbete i en allt större omfattning. En viktig del av samhället är bostadsutvecklare, vilka även står för en stor del Sveriges utsläpp idag. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken förändring som skett gällande omfattningen av bostadsutvecklare hållbarhetsredovisningar. Studien sträcker sig över åren 2009-2019 och JM:s, HSB:s och Riksbyggens hållbarhetsredovisningar har analyserats genom ett kodningsschema. Även hur frekvent förekommande fotografier var i hållbarhetsredovisningarna har studerats. Studien finner att begreppsanvändandet generellt sett har ökat såväl som antalet sidor som hållbarhetsredovisningarna presenteras på. Däremot går det inte att dra några tydliga slutsatser beträffande hur fotografier används hållbarhetsredovisningarna.

Sustainability performance reporting is becoming increasingly important to address fordifferent forms of ownership whether they are state-owned companies or private ownedcompanies. This is due to the implementation of the new law on mandatory sustainabilityreporting. The report scrutinizes the differences and similarities that may occur in these typesof sustainability reporting. Subsequently knowledge would be gained on which companiestake more responsibility regarding sustainability issues. The purpose of this study is toinvestigate how Swedish privately own companies and state-owned companies prepare theirsustainability report according to law and compare the differences and the similarities thatmay exist. The companies being compared are operating within the same industry. The studyis limited to six companies: four privately-owned companies and four state-ownedcompanies. The study is based on a qualitative method with a deductive research approach(scientific investigation). It implements a comparative research design and applies the contentanalysis of the companies' annual and sustainability reports. It implements a comparativeresearch design and applies the content analysis of the companies' annual and sustainabilityreports. The conclusion that can be drawn is that public and private companies have moresimilarities than differences. The similarities are that all companies take roughly equalresponsibility for their impact on sustainability issues. Both public and private companiespresent their sustainability reports in accordance with the Annual Reports Act and follow theGRI guidelines. Another similarity is that both public and private companies present similartopics. The conclusion that can be drawn also is that the differences that exist are notsubstantial. What differs is the amount of information presented in the topics or theinformation presentation. The small differences may be largely due to the form of ownership,the need for legitimacy, sector affiliation or the prioritization of stakeholders. / Efter implementering av den nya lagen som omfattar obligatoriskt upprättande avhållbarhetsrapporter, har det blivit allt viktigare att undersöka hur olika bolag med olikaägandeformer redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det kan vara intressant att se vilka skillnaderoch likheter i hållbarhetsrapporters innehåll som kan existera och i så fall på vilket sätt. Dettagörs för att ta reda på vilken sektor som tar mer ansvar gällande hållbarhetsfrågor. Därförbidrar denna studie till att öka förståelsen kring redovisningen av hållbarhetsarbetet i både destatliga och de privata bolagen som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen. Syftetmed denna studie är att undersöka hur svenska privatägda bolag och statligt ägda bolag somverkar inom samma bransch, upprättar sin hållbarhetsrapport samt jämföra eventuellaskillnader och även likheter som kan finnas. Syftet i studien avgränsas till att undersöka åttabolag; fyra privat ägda bolag och fyra statligt ägda bolag. Varje företag från den ena sektornjämförs med ett liknande bolag i den motsatta sektorn som verkar i samma bransch. Studienbygger på kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Den implementerar enkomparativ forskningsdesign och tillämpar innehållsanalys av bolagens års- ochhållbarhetsredovisning. Slutsats som kan dras är att statliga och privata bolag har mer likheterän skillnader. De likheterna är att samtliga företag tar ungefär lika mycket ansvar för sinaeffekter på hållbarhetsfrågor. Dessutom, presenterar både statliga och privata bolag sinahållbarhetsrapporter i enlighet med årsredovisningslagen och GRI:s riktlinjer. En annan likhetär att både statliga och privata bolag presenterar liknande tema. Slutsatsen som kan ocksådras är att de skillnader som föreligger inte är väsentliga. Det som skiljer sig är mängden avinformation som presenterats i de olika teman eller att de redovisas på olika sätt. De småskillnaderna kan till stor del bero på ägandeform, behovet av legitimitet, branschtillhörigheteller prioriterade intressenter.

Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag.  Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS.  Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG-betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området.  Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår.  Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.

Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

Hållbarhet är ett växande ämne som diskuteras i allt större utsträckning än tidigare. Större företag i Sverige har genom lagkrav tvingats upprätta en hållbarhetsrapport som syftar till att kommunicera hur företagen arbetar med hållbarhet. Revisorns roll i hållbarhetsrapporten innefattar endast ett utlåtande om huruvida rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen. Revisorn granskar således inte sakinnehållet och rapporten kan innehålla felaktig eller missvisande siffror trots att en revisor har uttalat sig om rapporten. Det kan därför bli svårt för en intressent att verifiera innehållets sanningsgrad, även när en revisor har uttalat sig om rapporten.  Denna studie undersöker revisorers kompetensnivå i förhållande till deras arbete med hållbarhetsrapporten, något som även diskuteras ur ett möjligt framtidsperspektiv. Studie undersöker också om revisorns utlåtande påverkar legitimiteten gentemot hållbarhetsrapportens intressenter, med revisorns kompetensnivå som utgångspunkt.  I denna kvalitativa undersökning har det empiriska underlaget samlats in genom intervjuer med revisorer för att lyfta revisorns perspektiv.  Studiens resultat hävdar att revisorer i dagsläget besitter en tillräckligt hög kompetensnivå för att utföra sitt arbete med hållbarhetsrapporten. Vidare är det diffust gällande vilken inverkan revisorers kompetensnivå har på hållbarhetsrapportens legitimitet. Ytterligare en slutsats som redovisas är att en granskning av innehållet i hållbarhetsrapporten troligtvis skulle öka dess legitimitet, däremot verkar revisionsbranschens kompetensnivå vara för låg för den typen av arbete.

I dag ställs allt större krav på företags hållbarhetsarbete och det är inte längre frågan om ett företag ska hållbarhetsredovisa, utan snarare vad och hur. Det finns flera verktyg för att utarbeta en hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initative (GRI) Standards är den mest använda metoden. GRI Standards tillhandahåller riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning kan utformas, som då kan öka i trovärdighet och legitimitet. Vidare är en intressentanalys en kartläggning av företagets intressenter och kan ge svar på vad som bör göras för att vara attraktiv både på marknaden och som arbetsgivare i ett längre perspektiv. En intressentanalys bör alltid ligga till grund för en hållbarhetsredovisning.  Den här studien syftar till att identifiera vilka indikatorer i GRI Standards som är väsentliga för ett medelstort företag i skobranschen. Med en befintlig intressentanalys från ett medelstort företag i skobranschen, intervju med hållbarhetschefen på det aktuellt företaget samt GRI Standards resulterade studien i en förteckning över vilka GRI-indikatorer som är väsentliga för företaget att ha med i en hållbarhetsredovisning. GRI Standards enligt Core option ställer krav på vilka upplysningar som ska finnas i en hållbarhetsredovisning. Upplysningarna, indikatorerna, finns listade i standarden, men ska filtreras så att bara väsentliga aspekter i den redovisade verksamheten belyses. Därför måste väsentlighetsanalysen göras innan man kan avgöra om en redovisning når upp till standarden. Upplysningarna i Paul Brunngård AB:s senaste hållbarhetsredovisning jämfördes med förteckningen över väsentliga indikatorer som togs fram i denna studie. Jämförelsen visar att företaget är på god väg att nå upp till en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI Standards Core option.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt att beakta inom näringslivet, där fastighetsbranschen påverkar omvärlden genom sina betydande avtryck inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den svenska allmännyttan ska genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna och förutsätts integrera det i daglig som långsiktig verksamhet, där förvaltning ska ske utefter bästa möjliga förutsättningar. Uppsatsens syfte rör huruvida kommunala fastighetsbolag involverar hållbarhet i förvaltningen och på vilket sätt, med utgångspunkt i Sveriges allmännyttas idéprogram för ekologiskt hållbar utveckling. En kvalitativ ansats har valts, där empirin baseras på dokumentstudier av dels material från bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, dels tre kommunala bostadsföretags hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag anser sig arbeta med ekologisk hållbarhet, men det saknas direkta kopplingar till idéprogrammet i fråga. Dessutom skiljer sig resultatet åt mellan företagen, vilket kan bero på att olika hållbarhetsredovisningsformer har valts. Helsingborgshem uttrycker att den ekologiska hållbarheten är i fokus, men saknar ofta konkret information om hur det involveras i verksamheten. Lunds kommuns fastighets har i sin tur ett väl integrerat ekologiskt hållbarhetsarbete som indirekt ställs i förhållande till idéprogrammet. MKB fastighets har inte följt idéprogrammets riktlinjer fullt ut samt listar förhållandevis få konkreta åtgärder på vad som åstadkommits. Det går därmed att konstatera att de tre företagen verkar för, men skiljer sig åt markant gällande den ekologiska hållbarheten – trots att samtliga verkar inom allmännyttan och har samma riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. / Sustainability has become an increasingly important aspect to consider in business, where the real estate industry has a big impact through its significant imprints in ecological, economic, and social sustainability. Sweden’s municipal housing associations is to be permeated by the three sustainability dimensions and is expected to integrate it into daily and long-term operations, where management should be done according to the best possible conditions. The purpose of the thesis concerns whether municipal real estate companies involve sustainability in the administration and in what way, based on Sveriges allmännyttas idea program for environmentally sustainable development. A qualitative approach has been chosen, where the empiricism is based on document studies of material from the organization Sveriges allmännytta and three municipal housing companies' sustainability reports. All companies consider themselves to work with ecological sustainability, but there are no direct links to the idea program in question. In addition, the results differ between the companies, which may be due to the choice of different sustainability accounting forms. Helsingborgshem expresses its focus on ecological sustainability, but often lacks concrete information on how it is involved in the business. Lund kommuns fastighets has a well-integrated ecological sustainability work that they indirectly place in relation to the idea program. MKB fastighets has not followed the idea program's guidelines fully and lists relatively few concrete measures on what has been achieved. It is thus possible to note that the three companies differ markedly in terms of ecological sustainability - even though all operate within the municipal housing association and have the same guidelines and legal requirements to adhere to.

Legitimitet är något som företag eftersträvar eftersom det kan vara avgörande för dess verksamhet. I samband med att ett företag blir föremål för en skandal kan legitimiteten ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan använda den externa redovisningen för att återfå legitimitet. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin används en kvalitativ metod för att studera vilka krishanteringsstrategier svenska företag använder för att bemöta en skandal i års- och hållbarhetsredovisningen. Genom en kvantitativ metod undersöks även förändring av ton i specifikt hållbarhetsredovisningen till följd av en skandal. Resultaten visar att svenska företag använder ett antal olika krishanteringsstrategier i sin externa redovisning, varav vissa är mer vanligt förekommande än andra. Resultaten indikerar även att tonen i hållbarhetsredovisningen blir mer pessimistisk efter en inträffad skandal.

Syftet med studien har varit att undersöka om könsfördelningen i företagsstyrelser påverkar den hållbarhetsredovisning som företag presenterar. Jämställdhet och hållbarhet är idag aktuella ämnen i samhället, inte minst inom företag och därmed är studiens ämne relevant att undersöka. Genom att studera 39 svenska företag, noterade på Stockholmsbörsen i kategorierna Small och Mid Cap bidrar studien till en ökad förståelse för vikten av en jämställd företagsstyrelse. I denna kvantitativa studie har årsredovisningar från år 2021 granskats från samtliga företag i urvalet. Genom en innehållsanalys har studien kunnat urskilja om företagen använder sig av hållbarhetsupplysningar i årsredovisningen, integrerad rapportering, eller om de hållbarhetsredovisar separat. Det är tre teorier som legat till grund för studien där två representeras som redovisningsteorier och den tredje, Critical Mass Theory har en sociologisk vinkel och kan därav stödja resultatet kring kvinnors möjlighet till påverkan i styrelser. Resultatet tyder på att en jämnare könsfördelning i företagsstyrelser har en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningen. Genom upplysningar direkt i årsredovisningarna sänder företagen önskade signaler gentemot intressenterna och de kan där presentera direkt hur de skapar värde för dem. Resultatet för studien visar att kvinnor är underrepresenterade i svenska företagsstyrelser och att den undersökta populationen även understiger genomsnittet i EU av andelen kvinnliga styrelseledamöter. Detta trots att tidigare forskning menar att en jämn könsfördelning har positiva effekter på företagens hållbarhetsredovisning.

Redovisning av koldioxidekvivalenter på produktförpackningar har blivit vanligare i takt med att hållbarhetsfrågor blivit mer aktuella. I uppsatsen undersöktes CO2-ekvivalentredovisningens påverkan på konsumenters attityd mot varumärken utifrån de fem parametrarna: koppling tillCSR, transparens, identifiering, etisk och politisk konsumtion samt igenkännbarhet. Studien delades upp i två delar, genom den ena undersöktes respondenternas attityd tillCO2-ekvivalentmärkningen och dess påverkan på varumärkessynen. I den andra delen undersöktes respondenternas faktiska köpbeteende. I studien intervjuades sammanlagt 17 respondenter på pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Studiens resultat pekade på bristande kännedom om CO2-ekvivalentmärkningens existens och siffrornas betydelse. Det framgick även att få individer jämför utsläppssiffror mellan olika produkter. De vanligast förekommande av de fem parametrarna som undersöktes var transparens, identifiering samt etisk och politisk konsumtion. En positiv attityd mot CO2-ekvivalentmärkningen hängde enligtundersökningen ihop med köpbeteendet, vilket pekade på att ett attityd-beteende-gap inte var rådande.