CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus. I våra slutsatser väcker vi även frågan om vilket roll The Global Compact spelar på den svenska marknaden och om företag som är aktiva inom Sverige faktiskt har något att vinna på att engagera sig i initiativet.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Otto-Friedrich-Univ., Diplomarbeit--Bamberg, 2007.

Zugl.: Bamberg, Univ., Diplomarbeit, 2007

<p><strong>Bakgrund och Problem</strong></p><p>CSR står för "<em>Corporate Social Responsibility</em>" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar.</p><p><strong>Frågeställningar</strong></p><p>Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna.</p><p><strong>Fokus</strong></p><p>Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.    </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende. </p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada. </p>

<p>With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55).</p><p>Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have.</p><p>We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report.</p><p>Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative.</p><p>The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken.</p><p>We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank.</p><p>We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.</p>

With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55). Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have. We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report. Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative. The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken. We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank. We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.

Bakgrund och Problem CSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar. Frågeställningar Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR? Syfte Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna. Fokus Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.     Metod Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende.  Slutsatser CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada.

In the early 21st Century Sweden’s daily press was full of articles of Asian migrant workers that was picking berries in the north of the country. It was reported that the pickers was exploited by the industry and that it was complete chaos in the berry forests and that no one wanted to take responsible for the situation. As one measurement the Swedish Board of Migration adopted guidelines of how to import work force. The guidelines had a positive effect. The guidelines, however, also created a new problem a now shifted focus to another group of pickers: migrant workers from poor member-states of the European Union. This research partly aims to find out who is the responsible for the situation and who can do something that can improve the situation. Further, the research aim to find out why so many Easter European chose Sweden as country to work in, and then if the Swedish Board of Migrations guidelines actual effect of the migration flow. As a part of a solution for the berry pickers a few organization stands out, namely the ones that a company can use to clean their name with if they connect themselves to. This research then also aim to understand to find out if those organizations can make a positive impact of the situation. Mainly daily press has been used as the main source to create a framework over the situation. The analysis is made from the statements found in the large share of different sources available, but also through Swedish rules, politicians and the workers and theories of migration. In order to put the situation in Sweden in a larger context, a comparison with Austria is made. The final conclusion of the research is somehow devastating. There is still a hassle to understand who can be put in charge of the wheel, but the aftermath is that in the end the actor with most power in the industry might be the consumer of the berries.

Thesis (doctoral)--Universität, Münster, 2009. / Includes bibliographical references.