CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus. I våra slutsatser väcker vi även frågan om vilket roll The Global Compact spelar på den svenska marknaden och om företag som är aktiva inom Sverige faktiskt har något att vinna på att engagera sig i initiativet.

<p><strong>Bakgrund och Problem</strong></p><p>CSR står för "<em>Corporate Social Responsibility</em>" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar.</p><p><strong>Frågeställningar</strong></p><p>Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna.</p><p><strong>Fokus</strong></p><p>Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.    </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende. </p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada. </p>

<p>With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55).</p><p>Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have.</p><p>We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report.</p><p>Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative.</p><p>The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken.</p><p>We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank.</p><p>We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.</p>

With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55). Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have. We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report. Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative. The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken. We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank. We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.

Bakgrund och Problem CSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar. Frågeställningar Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR? Syfte Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna. Fokus Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.     Metod Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende.  Slutsatser CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada.

In the early 21st Century Sweden’s daily press was full of articles of Asian migrant workers that was picking berries in the north of the country. It was reported that the pickers was exploited by the industry and that it was complete chaos in the berry forests and that no one wanted to take responsible for the situation. As one measurement the Swedish Board of Migration adopted guidelines of how to import work force. The guidelines had a positive effect. The guidelines, however, also created a new problem a now shifted focus to another group of pickers: migrant workers from poor member-states of the European Union. This research partly aims to find out who is the responsible for the situation and who can do something that can improve the situation. Further, the research aim to find out why so many Easter European chose Sweden as country to work in, and then if the Swedish Board of Migrations guidelines actual effect of the migration flow. As a part of a solution for the berry pickers a few organization stands out, namely the ones that a company can use to clean their name with if they connect themselves to. This research then also aim to understand to find out if those organizations can make a positive impact of the situation. Mainly daily press has been used as the main source to create a framework over the situation. The analysis is made from the statements found in the large share of different sources available, but also through Swedish rules, politicians and the workers and theories of migration. In order to put the situation in Sweden in a larger context, a comparison with Austria is made. The final conclusion of the research is somehow devastating. There is still a hassle to understand who can be put in charge of the wheel, but the aftermath is that in the end the actor with most power in the industry might be the consumer of the berries.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result &amp; Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management. / I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.

This study examines whether there is a difference in the impact on the cumulative average abnormal return (CAAR) when announcing merger and acquisitions for companies that are members and companies that are non-members of UN Global Compact. Furthermore, the study examines the development of CAAR by dividing the acquiring companies in the financial-, industrial-, and high-technology industries. To examine this, a quantitative method with an event study is applied. In total, CAAR is examined for 204 acquisitions where 102 acquisitions are announced by companies that are connected to UN Global Compact 10 principles. All of the acquisitions have been announced between the period 2009-01-01 to 2019-12-31. The hypotheses regarding differences in abnormal returns in the financial, industrial and high-technology industry have been tested in a significance tests and presented in tables and graphs. The results of the study shows that companies that are members, regardless of industry, are negative affected by the announcement of merger and acquisitions. Furthermore, there is differences in how CAAR for members and non-members are affected by the announcement of acquisitions depending on the industry in which the companies are located. The conclusion is that non-members present the highest values of CAAR in all industries but significance can only be showed in the industrial industry. Significance can be showed for members in all industries. / Denna studie undersöker om det föreligger skillnad i påverkan på den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen (CAAR) vid tillkännagivande av företagsförvärv för företag som är medlemmar respektive icke medlemmar i UN Global Compact. Vidare undersöker studien utvecklingen i CAAR genom att dela in de förvärvande företagen inom finans-, industri- och högteknologiska branschen. Metoden som valts ut är en kvantitativ metod där en eventstudie tillämpas. Totalt undersöks CAAR för 204 stycken förvärv, där 102 stycken förvärv är utannonserade av företag som är anslutna till UN Global Compacts tio principer. Alla förvärv har utannonserats mellan perioden 2009-01-01 till och med 2019-12-31. För att undersöka ställda hypoteser har tabeller och diagram upprättats där signifikans har blivit säkerställd genom ett signifikanstest. Resultaten av undersökningen visar att företag som är medlemmar, oberoende av bransch, påverkas negativt med anledning av tillkännagivande av förvärv, där påverkan även statistiskt kan säkerställas med en signifikans på 90%. Vidare påvisas skillnader i hur medlemmar respektive icke medlemmars CAAR påverkas av tillkännagivande av förvärv beroende på vilken bransch företagen befinner sig inom. Slutsatsen blir att icke medlemmar uppvisar högst värden av CAAR inom samtliga branscher men signifikans kan endast påvisas inom industribranschen. För medlemmar kan signifikans påvisas inom samtliga branscher.

<p>ÄMNE</p><p>Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?</p><p>SYFTE</p><p>Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.</p><p>GENOMFÖRANDE</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.</p><p>SLUTSATSER</p><p>Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.</p><p>NYCKELORD</p><p>Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning</p>