Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management. / I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.

This study examines whether there is a difference in the impact on the cumulative average abnormal return (CAAR) when announcing merger and acquisitions for companies that are members and companies that are non-members of UN Global Compact. Furthermore, the study examines the development of CAAR by dividing the acquiring companies in the financial-, industrial-, and high-technology industries. To examine this, a quantitative method with an event study is applied. In total, CAAR is examined for 204 acquisitions where 102 acquisitions are announced by companies that are connected to UN Global Compact 10 principles. All of the acquisitions have been announced between the period 2009-01-01 to 2019-12-31. The hypotheses regarding differences in abnormal returns in the financial, industrial and high-technology industry have been tested in a significance tests and presented in tables and graphs. The results of the study shows that companies that are members, regardless of industry, are negative affected by the announcement of merger and acquisitions. Furthermore, there is differences in how CAAR for members and non-members are affected by the announcement of acquisitions depending on the industry in which the companies are located. The conclusion is that non-members present the highest values of CAAR in all industries but significance can only be showed in the industrial industry. Significance can be showed for members in all industries. / Denna studie undersöker om det föreligger skillnad i påverkan på den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen (CAAR) vid tillkännagivande av företagsförvärv för företag som är medlemmar respektive icke medlemmar i UN Global Compact. Vidare undersöker studien utvecklingen i CAAR genom att dela in de förvärvande företagen inom finans-, industri- och högteknologiska branschen. Metoden som valts ut är en kvantitativ metod där en eventstudie tillämpas. Totalt undersöks CAAR för 204 stycken förvärv, där 102 stycken förvärv är utannonserade av företag som är anslutna till UN Global Compacts tio principer. Alla förvärv har utannonserats mellan perioden 2009-01-01 till och med 2019-12-31. För att undersöka ställda hypoteser har tabeller och diagram upprättats där signifikans har blivit säkerställd genom ett signifikanstest. Resultaten av undersökningen visar att företag som är medlemmar, oberoende av bransch, påverkas negativt med anledning av tillkännagivande av förvärv, där påverkan även statistiskt kan säkerställas med en signifikans på 90%. Vidare påvisas skillnader i hur medlemmar respektive icke medlemmars CAAR påverkas av tillkännagivande av förvärv beroende på vilken bransch företagen befinner sig inom. Slutsatsen blir att icke medlemmar uppvisar högst värden av CAAR inom samtliga branscher men signifikans kan endast påvisas inom industribranschen. För medlemmar kan signifikans påvisas inom samtliga branscher.

<p>ÄMNE</p><p>Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?</p><p>SYFTE</p><p>Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.</p><p>GENOMFÖRANDE</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.</p><p>SLUTSATSER</p><p>Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.</p><p>NYCKELORD</p><p>Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning</p>

<p>This paper examines corporate responses to the voluntary UN initiative; the Global Compact and the legally binding UN Norms initiative that are attempts, at the urging of the international community, at different types of regulation of corporate activity in international socio-economic settings. This examination is done within the framework of the Modern World-Systems theory and both questions of the paper are therefore grounded in the MWS theory`s possibility to predict and explain the corporations` response to the two initiatives. The two hypotheses used in this paper are corresponding to the questions and they state that the MWS theory can answer the two questions. The paper therefore employs an overreaching congruence method that uses the MWS theory to predict and explain the outcome of the case study and a complementary descriptive argumentation analysis. This is conducted in order to attain the data needed and to elucidate what the differences and similarities are between the two initiatives and what aspect can be attributed most explanatory value to understand the possible differences in attitude by the corporations. The outcome of the case study shows that corporations are more in favor of the Global Compact then they are concerning the UN norms which they opposes vehemently. This difference in reaction is attributed to the latter’s legally binding principle and this is in accord with the logic of the MWS theory which is granted high predictable and explanatory value concerning the corporations` response to the Global Compact and the UN norms.</p>

ÄMNE Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen? SYFTE Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact. SLUTSATSER Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri. NYCKELORD Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning

ABSTRACT Niger Delta of Nigeria is a region characterized with conflict commonly conceptualized as ‘‘petro-violence’’. This violence  between Shell and its host communities has lasted over four decades. While the activities of Shell and other oil companies destroy the ecology of the region , the oil producing communities demand improved explorative and exploitative activities of the companies, improved welfare for the people and compensation for the harm done to the ecology of the region. This work examines whether Shell can really be blamed for contributing to the conflict in the region and whether it is morally permissible for Business Corporation like Shell to engage in Corporate Social Responsibility.

Corporate social responsibility is a concept widely discussed by businesses and has come to describe the relationship between business and society. For some it means the idea o legal responsibility, an ethical behaviour and some equate it with charitable contribution. The World Business Council for Sustainable Development (Hopkins, 2007: 25) defines CSR as follows:   "Corporate Social Responsibility is the continuing commitment by business to contribute to economic development while improving the quality of life of the workforce and their families as well as of the community and society at large."   The relationship is increasingly striving to counteract a variety of problems that are associated with the contemporary globalization, such as violation of human and labour rights along with environmental challenges and is well-mentioned both by academics and businessmen. Within the Indian carpet industry, child labour has become a hot topic due to major scandals on the issues in the 1990s. Though, the meaning of corporate social responsibility is less common. The purpose of this study is to examine the Indian carpet industry’s awareness and use of the international agenda of corporate social responsibility, hence how the carpet export houses approach the responsibility. Also, the purpose is to examine how the carpet weavers are affected by the policies and actions of the export houses.   A field study with an ethnographical approach has been conducted through the use of interviews and observations in the district of Bhadohi, state of Uttar Pradesh in India. The interviewees consisted of workers working with the finishing processes of carpets at two export houses’ factories as well as carpet weavers at the looms in the villages. The findings from the interviews were analyzed through the use of parts of the Sustainable Livelihood Framework and with this approach the weavers’ access to assets is analyzed in relation to the export houses’ applying of the international agenda of CSR, more precise in this study, the UN Global Compact’s principles of CSR. The main findings from this study show that the CSR principles of the UN Global Compact were followed to different extents by the export houses since they are prioritizing some principles before others. The distribution of responsibilities differs depending on the management of the export house, mainly because of how the demands from the buyers and consumers look like. Also, the prioritizing of the export houses has become to affect the weavers’ socio-economic situation and for some the access to assets has increased. Furthermore, the study reveal that corporate social responsibility to a large extent is directed and influenced by the buyers’ and consumers’ (mainly stationed abroad in Western countries) demand. Thereby, through the complex system of sub-contracting, carpet weavers are affected differently since CSR is interpreted and used in various ways that are considered as most “suitable” to the export house.

<p><strong> ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong>Niger Delta of Nigeria is a region characterized with conflict commonly conceptualized as ‘‘petro-violence’’. This violence  between Shell and its host communities has lasted over four decades. While the activities of Shell and other oil companies destroy the ecology of the region , the oil producing communities demand improved explorative and exploitative activities of the companies, improved welfare for the people and compensation for the harm done to the ecology of the region. This work examines whether Shell can really be blamed for contributing to the conflict in the region and whether it is morally permissible for Business Corporation like Shell to engage in Corporate Social Responsibility.</p><p> </p>