Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen. I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige. Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar. Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000. I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas. I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.

Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst & Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående. De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.

Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen. Genom den kvalitativa metoden har vi studerat företagens miljö-, hållbarhets- och årsredovisningar under åren 2001-2008. Vår dokumentundersökning har visat att både SJ och VR förändrar sin redovisning och går från miljöinformation och miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och redovisar idag betydligt fler områden än tidigare. Då företagen redovisar enligt GRI:s riktlinjer G3 ökar jämförbarheten. Kvaliteten ökar hos både SJ och VR under den studerade perioden, främst därför att de båda blir mer utförligare och redovisar fler områden. SJ genomgår den största förändringen då deras miljöinformation inte uppfyllde kvalitetskraven i början av vår undersökning, men då redovisningen sker enligt G3 ökar kvaliteten. Vi har vidare funnit att nöd- och nyttomotivet är anledningarna till varför SJ och VR redovisar miljö och hållbarhet. Utvecklingen har sett olika ut för SJ och VR men de har båda gått från miljö- till hållbarhetsredovisning.

Författare: Elin Sjöberg och Linda Wiberg Handledare: Anders Isaksson Datum: 2008-05-20 Ämne: Kandidatuppsats E-post:  elin_sj@hotmail.com lindowiberg@hotmail.com Sedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget. Men eftersom hållbarhetsredovisningen är en av de källor som finns tillgängliga i företag är det intressant att veta hur den används i en företagsanalys och vad analytikerna anser om den. Genom en bättre inblick i de etiska finansanalytikernas användning av hållbarhetsredovisningar kan företagen bättre förstå vad som krävs av dem och vilket innehåll som efterfrågas. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad etiska finansanalytiker har för attityd till hållbarhetsredovisningar som verktyg vid etiska företagsanalyser.   Vi har genomfört sex stycken semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer med olika analytiker eftersom vi ville skaffa oss djupare kunskaper om ämnet. I den teoretiska referensramen använde vi oss framförallt av tidigare forskning och undersökningar inom ämnet för att kunna besvara syftet med studien.   Slutsatserna vi kom fram till kan sammanfattas som följande:   Analytiker till etiska fonder verkar i en bransch som styrs av ett fåtal aktörer som levererar den etiska informationen i ett mönster som liknar institutionell teori. Analytikerna anser att ”yttre” ting som riktlinjerna från GRI och extern, oberoende granskning endast delvis hjälper företagen med hållbarhetsredovisningen eller höjer dess trovärdighet. Det viktigaste är att företaget redovisar det som är relevant för just dem, något som till stor del styrs av företagets bransch och geografiska läge. Det viktigaste i en hållbarhetsredovisning är att företaget tydligt och klart redovisar sina risker och möjligheter kopplade till miljön och att de uppvisar en hög grad av transrapens. Hållbarhetsredovisningen är viktig, men inte den enda källan som analytikerna använder sig för att hitta icke-finansiell information till sina analyser. Framförallt tror analytikerna att beaktandet av icke-finansiell information ska bidra till att undvika att aktien minskar i värde och att informationen kan bidra till att visa om företaget är stabilt på längre sikt.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning. Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar? Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna. Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.

Title: Global Reporting Initiative - A comparative study on compliance with the initiative's guidelines between Ericsson and Vattenfall. Authors: Peter Leidhammar, Mattias ThorénSupervisor: Bo EnquistExaminer: Margareta BjurkloSeminar Date: 2009-01-14 Background and problem formulation: The interest and the requirements that stakeholders have for companies sustainability issues are becoming increasingly important. Thus more companies are increasing their work on their sustainability reports. As there are no laws governing how these are to be designed, standards have been created by various organizations that companies voluntarily can follow. Now, after the Swedish government gave them the directive to follow the GRI's guidelines the Swedish public companies have started to follow this trend. The question then stand how much the private companies' sustainability reports differ from state companies and whether this can be traced to the differences in the companies' ownership and their stakeholders picture. Objective: The purpose of the paper is:· analyze how the GRI's guidelines are followed by the two organizations· highlight differences between them from a theoretical perspective Limitations: This paper is limited to two companies, one company owned by the government and one privately-owned company. The companies are Vattenfall and Ericsson, both report in accordance with the GRI guidelines. Methodology: The study is a case study made on the basis of an abductive approach. The empirical collection was done through a qualitative approach in which the two companies’ reports are examined to demonstrate how well they meet the GRI's indicators. Empirical datashows whether they meet, partially m eets or does not meet the GRI's indicators. Results and conclusions: The differences between the two companies are not very apparent when only the total numbers of indicators that are fulfilled, partially fulfilled and not fulfilled are presented. It is within each of the areas of GRI that differences are revealed. The study has found that most of the dissimilarities between the companies cannot be derived from thedifferences in the ownership conditions, but from differences in the business operations of each organization and differences in the market for each organization.

I dagens samhälle där vi förbrukar allt mer resurser har frågorna om hur vi ska göra för att få en hållbar utveckling blivit allt viktigare. Det finns ett stort intresse för dessa frågor och många ställer krav på företagen att ta ansvar för sin påverkan på samhället och att arbeta för en hållbar utveckling. Detta har lett till att många företag idag arbetar med och även redovisar hur de arbetar med ansvars- och hållbarhetsfrågor.  Regeringen har ställt kravet att alla statliga bolag från och med räkenskapsåret 2008 ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI). GRI är ett ramverk för hållbarhetsredovisning som kan användas som ett verktyg för att redovisa, utveckla och styra hålllbarhetsarbetet med. Syftet med denna studie är att undersöka om företag använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet samt hur företagen använder det. Studien genomfördes som en fallstudie där kvalitativ data samlades in genom intervjuer. Datainsamlingen bestod främst av intervjuer med de hållbarhetsansvarige på fyra företag i Stockholm. Genom studien kunde slutsatsen dras att de fyra undersökta företagen inte använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet i direkt mening. Däremot använder företagen GRI indirekt då ramverket behandlar områden som företagen redan har arbetat med. Hållbarhetsredovisningen används främst som ett renodlat redovisningsverktyg. En trolig förklaring till detta är att företagen redan hade väl utvecklade hållbarhetsarbeten samt att företagen såg svårigheter med att arbeta med GRI. En möjlig förklaring kunde även finnas i anledningarna till att företagen började använda GRI. Studien visade att företagen hade svårigheter med att urskilja vad som lett till en viss förändring, vilket gjorde det svårt för dem att veta om GRI var orsaken till den. En annan slutsats som kunde dras var att hållbarhetsredovisningen inte lett till många och stora konkreta förändringar i företagen. De förändringar som gick att urskilja var vissa förändringar i de interna rutinerna, ändrat fokus på hållbarhetsfrågorna och bättre struktur på hållbarhetsredovisningen. Genom studien kunde även slutsatsen dras att inget av företagen direkt använde indikatorerna som utgångspunkt för hållbarhetsarbetet. Samtliga företagen använde sig av olika styrtal och nyckeltal som de redan innan GRI tagit fram och arbetat med. En del av dessa var desamma som vissa indikatorer vilket innebar att indikatorerna indirekt blev en utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Slutligen kunde slutsatsen drag att företagen använder hållbarhetsredovisningen i andra former än som ett verktyg för att utforma hållbarhetsarbetet,  så som att lyfta hållbarhetsfrågorna på företaget.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området. Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher? Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher. Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap. Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna.