Den ökade miljömedvetenheten i samhället leder till högre ställda krav på företagen och styrningen av hållbarhetsarbetet har kommit att bli en överlevnadsfråga för företagen. Hållbarhetsredovisningen är ett medel som företagen kan använda för att kommunicera dess hållbarhetsarbete men även ett internt styrinstrument till att utveckla hållbarhetsprocesser inom företaget. Det föreligger dock svårigheter med att implementera processer som underlättar hållbarhetsredovisningen och användningen utav den. Med hänsyn till dessa svårigheter fokuserar denna studie på hållbarhetsredovisningens betydelse för de interna processerna och hur dessa kan bidra till ökad hållbarhet. Vidare ämnar studien att kartlägga hur (1) Skellefteå Kraftkommunicerar sina hållbarhetsprocesser i hållbarhetsredovisningen samt öka förståelsen genom att (2) analysera på vilket sätt hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel för att möjliggöra hållbarhetsprocesser inom företaget. För att synliggöra hållbarhetsarbetet och möjliggöra att hållbarhetsprocesser utvecklas bör hållbarhetsredovisningen enligt vår teoretiska referensram ske i en sammanhängande process bestående av verksamhetens vision, struktur, aktivitet och resultat. Det empiriskamaterialet har dels samlats in genom en innehållsanalys, och dels genom intervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett med stöd av kompletterande teori om hållbarhetsredovisningens roll och betydelse. Studien visar att en betydande del av Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning inte sker i en sammanhängande process. Antingen saknas dessa sammanhängande hållbarhetsprocesser eller så existerar de, men kommuniceras inte i hållbarhetsredovisningen. Det resultatet tyder på är att positiva aspekter utgör majoriteten av vad som kommuniceras. Resultatet visar atthållbarhetsredovisningen till viss del används som ett internt styrmedel men det råder skiljaktigheter i hur den används och uppfattas på de olika avdelningarna. Om hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel blir således beroende på hur väl förankrat den är på respektive avdelning.

Addition to the Skellefteå Kraft headquarters: The main part of this thesis is constituted by the work I carried out as project architect for the addition to the Skellefteå Kraft headquarters during the years 2005-2009. The work is presented in the form of a selection of drawings. / Tillbyggnad till Skellefteå krafts huvudkontor: Huvuddelen av detta examensarbete består av det arbete jag gjorde som handläggande arkitekt för tillbyggnad till Skellefteå krafts huvudkontor åren 2005-2009. Arbetet presenteras genom ett urval ritningar.

A reception analysis on Skellefteå Krafts external communication on CSR and sustainable development and in what ways students decode the message. As an effect of today's climate changes and global issues, one of the most important subjects for companies to communicate to consumers and stakeholders is corporate social responsibility (CSR). The purpose of this paper is to investigate in what ways the concept of responsibility in relation to corporate social responsibility and sustainable development infuse meaning in the external communication by the company Skellefteå Kraft. The paper also examines the way three respondent groups of students relate to this message. The theoretical frame stretches from different views on CSR- communication to green brand strategy and sustainable development. The critic on CSR-communication includes the concept of greenwashing. The study also relies on theories within semiotic analysis, reception analysis and Stuart Halls encoding decoding model. Using the method visual semiotic analysis made it possible to reveal what Stuart Hall calls the preferred reading of the company's external communication. To be able to analyze the way students relate to the message qualitative interviews was used. Tools within reception analyze was applied on the material from the interviews. Both the visual semiotic analysis and the analyze of the interviews showed that the external communication did not include the economic side of CSR as much as the social- and environmental aspect. This was to be expected since the campaigns are focused on customers and other stakeholders. The main result was that the respondents in large made a hegemonic read of both the advertising films and the campaign site. They lay focus primarily on the caption and less on the image itself. The respondents could mainly distinguish the communication of social responsibility. This may be because both campaigns focus primarily on the human being and different life styles. When it comes to environmental responsibility the analysis show that Skellefteå Kraft uses ecological arguments in their external communication about energy and electrician, but they do not demonstrate the extraction which does in fact have some negative effects on nature. If Skellefteå Kraft had been more willing to demonstrate the extraction process they probably would have been described as honest and their ecological arguments would have been more comprehensible. This would also be proof that the company has little to hide when it comes to environmental responsibility. The advertising film as well as the campaign site communicates joyfulness and naturally produced electricity.

Kreosot är ett träskyddsmedel som förstärker träet mot röta och levande organismer vid impregnering. Problemet är att ämnet kreosot klassas som hälsofarligt och påverkar miljön i flera aspekter. Kemikalieinspektionen har beslutat om en förlängd användning av ämnet fram till år 2018. Därefter riskerar bekämpningsmedlet en gradvis utfasning i hela landet. En stor del av elkraftstolparna som Skellefteå Kraft AB använder i deras elnät är kreosotimpregnerade stolpar. Vid utfasning av ämnet kommer företaget att behöva ha en ny strategi angående elkraftstolpar. Med hjälp av undersökningar och analyser ska denna rapport beskriva en lämplig strategi för Skellefteå Kraft AB att använda sig av när kreosot förbjuds. På grund av de goda egenskaperna hos materialet trä och dess låga belastning på miljön avgränsas rapporten för just undersökning av metoder och medel som endast involverar materialet trä, bland annat furu på grund av dess goda förmåga vid inträngning av träskyddsmedlet. Rapporten undersöker först miljöpåverkan för kreosotstolpar genom studier av så kallade livscykelanalyser (LCA). En sådan undersökning inkluderar alla utsläpp som uppstår under en kreosotstolpes livslängd och dess påverkan på naturen och människan. Här utfördes en energiteknisk beräkning av det totala utsläppet för två olika exempel, en kortare (150 mil) och en längre (500 mil). Resultatet av denna analys visar att energiåtgången var bara ca 1/3 högre för den längre transporten. Det största utsläppet var växthusgasen koldioxid vilket skedde i betydligt större omfattning för den längre transportsträckan. Rapporten fortsätter att undersöka vilka impregneringsmetoder som används i Sverige och vilka medel som används. Detta görs för att analysera vilken av dessa metoder som kan vara en lämplig ersättning för kreosotimpregnering. En samlad bedömning av resultat och data från denna undersökning visade att Skellefteå Kraft AB kan fortsatt använda sig utav kopparsaltimpregnerade stolpar (Wolmanit CX-8 eller Wolmanit CX-8N) ifall kreosot fasas ut. Dessutom föreslås tryckimpregneringsmetoderna (fullcell eller Lowry metoden) behållas. Skellefteå Kraft AB har redan ett inköpsavtal med Rundvirke Poles AB angående beställning av nya stolpar. Rundvirke Poles AB tillverkar kopparsaltstolpar i alla dimensioner och storlekar och för Skellefteå Krafts del kan det tills vidare vara lämpligt att inköpsavtalet fortsätter gälla. Företag som Skellefteå Kraft bör dock vara öppna för nya och bättre medel och träskyddsmetoder som kan ge bättre prestanda och en mer fördelaktig livscykel. Ett sådant kan vara RVP Repellent som Poles AB utvecklar men här bör fördjupade tester, livscykelanalyser och kontroller utföras på träskyddsmedlet och produkten.