Denna studie undersöker bakomliggande motiv till aktieåterköp på den svenska marknaden och hur marknaden reagerar vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp. Utifrån 154 annonseringar mellan åren 2010-2017 identifieras tre bakomliggande motiv till aktieåterköp: Förse incitamentsprogram, förändring av kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet och tillhandahålla aktier för förvärv av företag eller annan egendom. Studien finner att 45% av annonseringarna hade incitamentsprogram som minst ett motiv, en ökning jämfört med perioden 2000- 2009 där siffran var 33%. Även den abnorma avkastningen vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp undersöks genom en eventstudie. Resultaten visar en abnorm avkastning vid annonseringstillfället på 1,341%, utan hänsyn till bakomliggande motiv. Med hänsyn till bakomliggande motiv vid annonseringen uppmätts en abnorm avkastning på 1,5% för kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet, 1,332% för förvärv av företag eller annan egendom och 0,915% för incitamentsprogram.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.

Abstract Background: The quality of service is considered as an essential component in any service industry. It has been evolved in service marketing and has often been used in other research fields and sectors. Further, researchers have emphasized the importance of measuring the quality dimensions over years and in various industries in order to manage it. Also, they have proposed that enhancing the quality of services enhances customer satisfaction and loyalty, in turn that will enable the service provider to meet the changes and challenges in its business environment. Purpose: Based on listed companies’ perception at Nasdaq Stockholm OMX, the study seeks to evaluate the service quality provided by accounting firms in Sweden and determine the situation of its dimensions, as well as to explore their direct impact on the client satisfaction and client loyalty. In addition, the study utilizes the SERVPERF model to measure the service quality’s dimensions. Approach/methodology: To achieve the purpose, the study conducts a deductive and quantitative approach with explanatory purpose. Also, the data has been collected based an online questionnaire. It was sent to 450 listed companies at Nasdaq Stockholm OMX, resulting in a sample of 58 respondents. The analysis has been conducted based on regression analysis. Result/discussion: the research presents and discusses the result based on two hypotheses groups separately. The first hypotheses group regarding the impact of service quality and its dimensions on customer satisfaction. The second hypotheses group concerning the impact of service quality and its dimensions on customer loyalty. Originality: To the researcher’s knowledge this study is considered as a first attempt using a multi-dimension scale to assess the service quality of the accounting firms in Sweden based on the perception of Swedish listed companies.

Sammandrag Sammanslagningar och förvärv (M&As) har blivit ett populärt verktyg för att uppnå synergier. Trots att allt fler M&As genomförs, råder det delade meningar om hur aktieägarna påverkas på kort och lång sikt efter annonsering av en M&A. Forskning kring huruvida det finns ett samband mellan avvikelseavkastning (AR) på kort och lång sikt är bristfällig, varför denna studie syftar till att undersöka hur AR på kort sikt påverkar AR på lång sikt efter annonsering av M&As. Vid beräkning av AR används kumulativ avvikelseavkastning (CAR) på kort sikt samt en köp- och hållmetod (BHAR) på lång sikt. Sambandet studeras genom multipel linjär regressionsanalys. Urvalet för studien består av 111 M&As som gjorts på den svenska marknaden åren 2003-2013. Studiens hypotes baseras på överreaktionshypotesen som förväntar sig ett negativt samband mellan AR för kort och lång sikt. Resultatet påvisar ett positivt samband och hypotesen får därmed förkastas. Till följd av det positiva sambandet finner studien möjlighet att förutspå positiv AR och därmed förkastas teorin kring att marknaden följer ett slumpmässigt mönster.

Underprissättning vid börsintroduktioner innebär att aktiens pris stiger i värde från dess teckningskursvid slutet av första handelsdagen. På grund av IT-företagens volatila kassaflöde uppstår svårigheter vidprissättningen inför en börsintroduktion. Underprissättning kan således vara särskilt förekommandeinom IT-sektorns börsintroduktioner. För att undersöka detta genomfördes en omfattande analys av 60företags börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm sedan år 2000. På basis av tidigare slutsatser,undersöktes skillnader i underprissättning mellan svenska IT-företag och icke IT-företag utifrånföretagets ålder, marknadsläge, storlek och erbjudandets relativa storlek. Studien visade något högreunderprissättning av IT-företag i jämförelse med andra företag, däremot var denna tendens inte avstatistisk signifikans. Studiens resultat visar också att marknadsläget ökar underprissättningen men attdenna effekt berörde alla undersökta företag. Avslutningsvis visar resultaten även att IT-företagensålder inte har en signifikant påverkan på underprissättning.

The tick size regime on systematic internalisers (SIs) was seen as a necessary action to level the playing field between SIs and other trading venues, with the hopes to improve the market composition and market quality in favour of regulated markets. However, the previous literature objects to the view as SIs may have gained the first-mover advantage from their previous tick size exemption. This thesis aims to examine whether the MiFID II tick size regime implementation for SIs on June 26, 2020, alters the market composition and improves the market quality at Nasdaq Stockholm. We consider 45 Swedish stocks with the highest daily average turnover to conduct difference-in-difference regressions. We find that the market quality worsens at Nasdaq Stockholm, while the market composition remains unaffected by the SI tick size regime implementation. The quoted spreads, effective spreads and price impact increase at Nasdaq Stockholm following the SI tick size regime. Impatient traders who trade on information may have rerouted their orders to Nasdaq Stockholm after the event since SIs can no longer offer the avoidance of the price-time priority. Therefore, SIs may have an important role in attracting informed traders who consume rather than supply liquidity. However, the interpretation of the results is conditioned on an inflow of traders from SIs to Nasdaq Stockholm, which we cannot explicitly measure due to the order flow not being adjusted for orders less than the standard market size.

Denna uppsats undersöker om två olika momentumstrategier applicerat på mindre bolag i Sverige kan generera överavkastning. Momentumstrategier är investeringsstrategier som bygger på historisk prisdata och enligt den effektiva marknadshypotesen ska dessa inte kunna ge en överavkastning på en svagt effektiv marknad. Flertalet studier har dock hittat bevis för att dessa fungerar, och även att momentumavkastningen ofta är större för mindre bolag än stora bolag. Studiens urval är samtliga bolag som är noterade på NASDAQ Stockholm under tidsperioden 2007-2016. Vi följer Fama och Frenchs (2008) storleksdefinitioner och sorterar in bolagen i tre kategorier efter deras börsvärde (stora, små och mikrobolag) och vi bygger sedan portföljer med bolagen som kategoriseras som små. Portföljernas avkastning riskjusteras med Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell. Studien finner att ingen av momentumstrategierna genererar en statistiskt signifikant överavkastning på den svenska marknaden under perioden.

BlackRocks VD hävdar att företagens ansvar i klimatfrågan är av större vikt än någonsin, där deras prestationer inte enbart innebär en klimatrisk utan även en investeringsrisk. Denna studie undersöker huruvida företags CSR-prestation, där ESG-poäng används som proxy, påverkar marknadsreaktionen vid annonsering av vinstvarningar på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Med hjälp av en eventstudie baserad på 53 observationer beräknas den genomsnittliga avvikelseavkastningen. En multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka om företagens CSR-prestation påverkar marknadsreaktionen efter att företagen utfärdar vinstvarningar. Resultatet visar att även om det sker en signifikant negativ genomsnittlig avvikelseavkastning vid annonsering av vinstvarningar, finns inget signifikant samband mellan marknadsreaktionen och företagens ESG-poäng. Det är därför inte möjligt att fastställa om företag på den svenska marknaden med en bättre ESG-prestation uppvisar mindre negativ avvikelseavkastning efter att de annonserat en vinstvarning.

Enligt tidigare forskning påverkar fusioner och förvärv inte enbart de direkt inblandade parterna, utan det har även visats medföra olika signalvärden till branschen i stort. Genom en eventstudie omfattande 23 uppköpsbud och 79 konkurrenter på Nasdaq Stockholm undersöker denna studie om det föreligger positiv abnormal avkastning för konkurrenter till budmottagande företag samt olika variablers påverkan under åren 2014–2019. Utifrån studiens resultat kan det inte påvisas statistiskt signifikant positiv abnormal avkastning bland konkurrenter till budmottagande företag, vilket kan bero på problematiken i att identifiera direkt jämförbara konkurrerande företag. Vidare kan valet av marknad, tidsperiod och dataurval även påverkat studiens resultat. Studien kan däremot påvisa att mindre konkurrenter i förhållande till målföretaget upplever en högre positiv abnormal avkastning medan uppköpsbud från utländska bolag påverkar konkurrenternas abnormala avkastning negativt. Resultatet är intressant och något förvånande då sambandet inte kunnat påvisats i tidigare studier och går delvis emot de rådande teorierna inom området.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer angelägna i dagens samhälle samtidigt som samhället och dess intressenter ställer höga krav på företag att tillämpa långsiktiga hållbarhetsstrategier. Till följd av det ökade fokuset på den sociala aspekten inom företag har debatten kring kvinnliga styrelseledamöter blivit alltmer omtalad, vilket lett till att företag numera eftersträvar att skapa en balanserad könsrepresentation i styrelser. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation i företag noterade på Nasdaq Stockholm. För att undersöka om ett positivt samband föreligger tillämpar uppsatsen en multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att ett signifikant positivt samband råder mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation, där ett starkare signifikant samband förekommer när kvinnliga styrelseledamöter uppgår till minst 30 procent. Uppsatsen bidrar med empiriska upptäckter för den svenska marknaden och företag noterade på Nasdaq Stockholm.