No description available.

Private equity-modellen (PE) har haft en kraftig framfart sedan 80-talets början, där överlägsen bolagsstyrning skapat konkurrenskraftiga portföljbolag som erbjudit stark avkastning till institutionella investerare. I takt med det ökade högtrycket av offentliga transaktioner har dessa portföljbolag i allt större utsträckning nått den publika scenen. Denna kvantitativa studie undersöker hur initialavkastning och avkastning på medellång sikt skiljer sig mellan PE-ägda och icke-PE-ägda IPOs på Stockholmsbörsen under perioden 2011 - 2021. Dessutom utreds hur förhållandet mellan PE-ägare och rådgivande investmentbanker givet deras geografiska ursprung och relativa förhandlingskraft kan komma att påverka initialavkastningen för de PE-ägda enheterna. Studien finner inga signifikanta belägg för att diskrepanser i avkastning skulle föreligga grupperna emellan, inte heller att det geografiska ursprunget för den rådgivande investmentbanken har en betydande påverkan på initialavkastningen. Även om studien påvisar samband som styrker frågeställningen är resultaten inte robusta nog för att fastslå att det föreligger en påtaglig skillnad till förmån för PE-ägda IPOs.

Purpose: The purpose of this work is to investigate how the market reacts to a change of CEO and if the impact on the share price is different when a company changes founder-CEO compared to a non founder-CEO. We chose to write about this type of phenomenon mainly because we see that CEOs today are replaced more frequently than before. Theory: The efficient market hypothesis, the agent theory and corporate governance. Method: The study is based on a quantitative deductive research approach. The companies investigated were Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and they have been examined using an event study and two hypothesis tests. Results: The result consists of 20 observations from 20 companies. The cumulated average abnormal return is presented for all days of the event window. The results of the hypothesis tests are also presented. Analysis: The first hypothesis test shows that the announcement of the change of CEO has an impact on the share price. The second hypothesis test shows that there is a difference regarding the impact between the announcement of change of a founder-CEO and a non founder-CEO. The event study shows that the impact of the change of a founder-CEO is positive and the impact of the change of a non founder-CEO is negative. Conclusion: The result of the study shows that the announcement of a change of CEO has a significant impact on the share price and the announcement of the change of a founder-CEO affect the stock price different from the change of a non founder-CEO. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka marknadens reaktion när ett företag byter VD samt om marknaden reagerar olika mellan ett byte av grundar-VD och icke grundar-VD. Vi valde att skriva om just denna typ av fenomen då vi upplever att VD:ar idag byts ut oftare jämfört med tidigare. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, agentteorin och corporate governance. Metod: Den metod undersökningen har utgått från är en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Svenska börsföretag har undersökts med hjälp av ett hypotestest och en eventstudie. Empiri: Empirin består av 20 observationer från 20 företag. Den ackumulerade genomsnittliga abnormala avkastningen presenteras för alla dagar i händelsefönstret. Även empirin från hypotestesten presenteras. Analys: Hypotestestet visar att tillkännagivande av VD-byte har en påverkan på aktiekursen. Det andra hypotestestet som utförts visar att det finns en skillnad i påverkan mellan tillkännagivande av VD-byte för grundar-VD och icke grundarVD. Eventstudien visar att påverkan av grundar-VD är positiv medan påverkan av icke grundar-VD är negativ. Slutsats: Empirin av undersökningen visar att tillkännagivande av VD-byte har en signifikant påverkan på aktiekursen samt att tillkännagivande för byte av en grundar-VD påverkar aktiekursen annorlunda jämfört med tillkännagivande av byte av en icke grundar-VD.

När IFRS 3 gavs ut 2005 innebar detta att företag årligen skall pröva nedskrivningsbehovet enligt IAS 36 och överge den gamla avskrivningsmetoden. Detta innebar att företagsledare nu skulle bedöma huruvida det fanns ett nedskrivningsbehov för företagets goodwill, och bedömningen företagsledare skall utföra enligt IAS 36 medför subjektivitet och således även godtycke. Det subjektiva utrymmet kan användas av företagsledare för att manipulera resultatet opportunistiskt, något som kan påverkas av företagsledares löneincitamen, b.la. från aktier, och karaktärsdrag. Resultaten i tidigare forskning är inte enhetliga gällande sambandet mellan aktieinnehav hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivning, samtidigt som könet ser ut att spelar roll då tidigare studier visar att kvinnor tenderar att använda mer konservativ redovisning och justerar resultatet i lägre omfattning. Studiens syfte är således att undersöka om vd:ns aktierelaterade löneincitament påverkar goodwillnedskrivning, samt huruvida vd:ns kön har en modererande effekt på sambandet. En kvantitativ metod tillämpas i studien, där data inhämtas manuellt från företags årsredovisningar och genom Refinitiv under perioden 2016–2021. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan aktieinnehavet hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivningar. Vidare påvisar resultatet i studien dessutom ett förstärkande positivt samband när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel för storleken på goodwillnedskrivningen, däremot visar studien ett insignifikant resultat gällande beslutet att skriva ned goodwill när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel. / When IFRS 3 was issued in 2005, this meant that companies must annually test the need for impairment according to IAS 36 and abandon the old depreciation method. This meant that company managers would now assess whether there was a need to write down the company's goodwill, and the assessment that company managers must perform according to IAS 36 entails subjectivity and thus also discretion. The subjective space can be used by company managers to manipulate the result opportunistically, something that can be influenced by company managers' salary incentives, i.a. from stocks, and character traits. The results in previous research are not uniform regarding the relationship between shareholdings of managing directors and goodwill write-downs, while gender appears to play a role as previous studies show that women tend to use more conservative accounting and adjust the results to a lesser extent. The purpose of the study is thus to investigate whether the CEO's share-related incentives affect goodwill impairment, and whether the CEO's gender has a moderating effect on the relationship. A quantitative method is applied in the study, where data is collected manually from companies' annual reports and through Refinitiv during the period 2016–2021. The results of the study show a positive relationship between the shareholding of CEOs and goodwill write-downs. Furthermore, the results in the study also demonstrate a reinforcing positive relationship when the CEO's gender is included as a moderating variable for the size of the goodwill write-down, in contrast, the study shows an insignificant result regarding the decision to write down goodwill when the CEO's gender is included as a moderating variable.

Denna studie ämnar bidra till den rådande jämställdhetsdebatten vad gäller könsdiversitet hos svenska noterade företag där kvinnliga vd:s är underrepresenterade. Syftet är att identifiera om det finns ett samband mellan kvinnliga vd:s och företags lönsamhet. Studien tillämpar kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial inkluderande 643 svenska noterade bolag på Nasdaq Stockholm, First North och Spotlight Stock Market räkenskapsåren 2018–2019. Som proxy för lönsamhet tillämpades både redovisningsbaserade mått i form av avkastning på totala tillgångar (ROA) och avkastning på eget kapital (ROE) och som marknadsbaserat mått tillämpades Tobin’s Q. Testvariabel utgjordes i studien av kvinnlig vd med vidare applicering av kontrollvariablerna företagets storlek, ålder och skuldsättningsgrad. Undersökningens resultat påvisar inte något statistiskt signifikant samband mellan vd:s kön och företags lönsamhet, vilket är en diskrepans till de flesta tidigare studier inom området som tyder på förekomst av både negativa och positiva samband.

Share-based incentive programs have become increasingly common in Sweden. At the same time, there is criticism of whether these have a positive effect on companies or not. The programs are intended to solve the so-called principal-agent problem, which arises when the ownership and control in a company are separated. Share-based incentive programs are intended to solve this dilemma by making the employees who participate in the program’s shareholders of the company. This study has examined whether share-based incentive programs benefit the companies’ shareholders. The study investigates this by using a first-difference method, based on the publicly traded companies at Nasdaq Stockholm. The study takes support from the principal-agent theory, the managerial power theory, and other studies within the field. The result from the study shows that there is no significant difference between the companies that use the share-based incentive programs and the companies that do not. Based on this result, it is concluded that share-related incentive programs do not benefit shareholders. / Aktierelaterade incitamentsprogram blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt finns det kritik mot huruvida dessa har en positiv effekt för företag eller inte. Programmen är tänkta att lösa det så kallad agentproblemet, som uppstår när ägandet och kontrollen i företag är separerade. Aktierelaterade incitamentsprogram är tänkta att lösa detta dilemma genom att göra de anställda som deltar i programmen till aktieägare i företaget. Denna studie har därför valt att undersöka huruvida aktierelaterade incitamentsprogram gynnar bolagets aktieägare. Studien undersöker detta genom att använda sig av en first-difference metod som baseras på bolagen på Stockholmsbörsen. Studien tar stöd från agentteorin, managerial power teorin samt tidigare forskning inom området. Resultatet från studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan bolagen som använder sig av de aktierelaterade incitamentsprogrammen och bolagen som inte använder sig av programmen. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att aktierelaterade incitamentsprogram inte gynnar aktieägare.

Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod. / This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.

Redovisningsskandaler runt om i världen har medfört ett ökat intresse från lagstiftare och akademiker för ledares kontroll över finansiell rapportering. För intressenter är det viktigt att den redovisade informationen återspeglar den ekonomiska verkligheten. Tidigare forskning rapporterar att beteendeskillnader existerar mellan kvinnor och män. Studiens syfte är att analysera samband mellan kön och resultatmanipulering, vilket definieras som att en högre (lägre) grad av resultatmanipulering leder till sämre (bättre) grad av överensstämmelse mellan ett bolags resultatredovisning och bolagets ekonomiska verklighet. Tidigare forskning som undersökt detta har producerat inkonsekventa resultat både vad gäller kön hos finansdirektörer och vd:ar och dessas samband med resultatmanipulering. I ett urval om 518 räkenskapsår dragna från Stockholmsbörsens Large Cap mäter vi detta samband med två olikaregressionsmodeller. Modellerna visar inget samband mellan kvinnliga vd:ar ochresultatmanipulering. Enbart en av modellerna visar ett negativt samband mellankvinnliga finansdirektörer och resultatmanipulering. Slutsatsen är att kvinnligafinansdirektörer och vd:ar inte resultatmanipulerar mindre än manliga finansdirektörer och vd:ar på Stockholmsbörsen. / Financial accounting scandals throughout the world have led to an increased interest, among legislators and scholars, for managers’ control over financial reporting. For stakeholders, it is important that the reported financial information reflects the underlying economic reality. Earlier research report differences in behavior between women and men. The purpose of this study is to analyze correlations between gender and earnings management, which we define as: A higher (lower) level of earnings management implies a worse (better) conformity between some firm’s reported earnings and the economic reality of said firm. Earlier research studying this subject have produced inconsistent findings on the impact of CFO and CEO gender on earnings management. We measure this correlation, using two different regression models, in a sample of 518 financial years, drawn from the Large Cap list of the Nasdaq Stockholm stock exchange. These models do not show any correlation between CEO gender and earnings management in this sample. Only one of the models shows a negativecorrelation between female CFOs and earnings management. We conclude that female CFOs and CEOs do not manage earnings any differently than their male counterparts, in firms listed on the Nasdaq Stockholm stock exchange.

Research on the relationship between the oil market and the stock market has been a frequently discussed topic. Regarding the connection between oil and the stock market, there are different opinions about whether there is a relationship or not, therefore there is still room left for further research on the subject matter. In addition, none of the studies we could identify researched the Swedish stock market with the effect on different sectors separately at the stock market. The purpose of this paper is to study the relationship between the return- and volatility of the oil and how it affects the Swedish stock market. We will partly analyze the relationship between oil return and the specific sectors on the Swedish stock market while also studying the relationship with the stock market as a whole. Furthermore, we will also look at the connection between the oil volatility index (OVX) with regards to how it affects both the sectors and the Swedish stock market.  The method used in the study is quantitative consisting of two linear regression models which will be redesigned into two multiple regression models containing our control variables. The data which were used in the study was compiled into time-series data and the estimates were performed with OLS-estimations.  The result of the study was that no statistically significant relationship could be found between the Swedish stock market and oil return- and volatility. Furthermore, in the sectoral analysis, five sectors became statistically significant given their relationship to oil return. When examining the relationship between the oil volatility and the sectors on the Swedish stock market the result gained was three statistically significant sectors. Thus, there is no evidence for a statistically significant relationship between the Swedish stock market and the oil return- and volatility. However, we conclude that the oil return- and volatility have a sectoral effect on the Swedish stock market. / Forskning om relationen mellan oljans pris och aktiemarknaden har varit ett väl diskuterat ämne. Beträffande sambandet mellan oljan och aktiemarknaden råder det skilda meningar om huruvida det finns ett samband eller inte, därav finns det fortfarande utrymme för vidare forskning. Dessutom undersöker ingen av studierna vi identifierat den svenska aktiemarknaden och hur olika sektorer på marknaden påverkas enskilt.  Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan avkastningen- och volatiliteten i oljan och hur det påverkar avkastningen på den svenska aktiemarknaden. Dels kommer vi att undersöka förhållandet mellan oljans avkastning och enskilda sektorer på Stockholmsbörsen, såväl som vi undersöker börsen i helhet. Vi kommer också att studera hur oljevolatilitetsindex (OVX) påverkar avkastningen för dessa sektorer och Stockholmsbörsen som helhet.  Studien använder sig av en kvantitativ metod bestående av två initiala linjära regressionsmodeller som sedan omkonstrueras till två multipla regressionsmodeller innehållande kontrollvariabler. Studiens data har sammanställts till tidsseriedata och skattningarna utfördes med OLS-estimeringar.  Resultatet av studien blev att inget statistiskt säkerställt samband kunde hittas mellan Stockholmsbörsen och oljans avkastning respektive volatilitet. Vidare i den sektoriella analysen blev fem sektorer signifikanta vid undersökning av oljans avkastning. Fortsättningsvis undersöktes oljans volatilitet mot sektorerna vilket resulterade i tre signifikanta sektorer. Slutsatsen blir således att det inte finns ett signifikant samband mellan Stockholmsbörsen som helhet och oljans avkastning- samt volatilitet. Däremot kan vi konstatera att oljans avkastning såväl som volatilitet har en sektoriell påverkan.