<p>Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.</p><p>Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:</p><p>Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.</p><p>Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten. Till vår hjälp har vi använt oss av en eventstudie som mäter effekten av en specifik händelse på ett företags värde med hjälp av finansiella marknadsdata. Vi har använt aktiekurser hämtade från Stockholmsbörsen för att beräkna den abnormala avkastningen. Abnormal avkastning definieras som skillnaden mellan observerad och förväntad avkastning.</p><p>I teorikapitlet redogör vi för Modigliani-Miller propositionerna, nyemissioner, effektiva marknadshypotesen och signaleringseffekten samt den svenska aktiemarknaden för att öka förståelsen hur den fungerar. Vidare redogör vi för avkastningsberäkning och hypotesprövning som vi använt i undersökningen.</p><p>Vårt urval har i denna studie bestått av 97 företag noterade på Stockholmsbörsen. 49 företag som genomfört riktade emissioner och 48 som gjort öppna emissioner. Undersökningen har skett under perioden 2003-2005. De resultat vi erhöll är en signifikant negativ kurseffekt på annonseringsdagen för öppna emissioner som är 10 procent lägre än förväntad avkastning. För riktade emissioner fann vi en underavkastning på 0,2 procent men denna var ej signifikant utan kan förklaras av slumpen. Vi har även funnit att det för öppna emissioner finns ett samband mellan beta och avkastningen på annonseringsdagen. För riktade emissioner fann vi inget samband mellan beta och avkastningen på annonseringsdagen.</p>

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna. Det problem vi undersökt lyder på följande sätt: Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad? Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen. Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten. Till vår hjälp har vi använt oss av en eventstudie som mäter effekten av en specifik händelse på ett företags värde med hjälp av finansiella marknadsdata. Vi har använt aktiekurser hämtade från Stockholmsbörsen för att beräkna den abnormala avkastningen. Abnormal avkastning definieras som skillnaden mellan observerad och förväntad avkastning. I teorikapitlet redogör vi för Modigliani-Miller propositionerna, nyemissioner, effektiva marknadshypotesen och signaleringseffekten samt den svenska aktiemarknaden för att öka förståelsen hur den fungerar. Vidare redogör vi för avkastningsberäkning och hypotesprövning som vi använt i undersökningen. Vårt urval har i denna studie bestått av 97 företag noterade på Stockholmsbörsen. 49 företag som genomfört riktade emissioner och 48 som gjort öppna emissioner. Undersökningen har skett under perioden 2003-2005. De resultat vi erhöll är en signifikant negativ kurseffekt på annonseringsdagen för öppna emissioner som är 10 procent lägre än förväntad avkastning. För riktade emissioner fann vi en underavkastning på 0,2 procent men denna var ej signifikant utan kan förklaras av slumpen. Vi har även funnit att det för öppna emissioner finns ett samband mellan beta och avkastningen på annonseringsdagen. För riktade emissioner fann vi inget samband mellan beta och avkastningen på annonseringsdagen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur avkastningen på aktier påverkas av köp - och säljrekommendationer i media, och om det är möjligt att uppnå en abnormal avkastning genom att följa dessa. Forskningsfrågor: ●   Är det möjligt att använda rekommendationer för att nå en abnormal avkastning? ●    Går det att se ett signifikant samband mellan rekommendationer och avkastningen på aktier? ●    Finns det några skillnader i hur avkastningen reagerar beroende på om det är köp - eller  säljrekommendationer? Metod: Studien använder en kvantitativ metod, där en eventstudie kommer att genomföras på 51 svenska börsnoterade bolag. En hypotesprövning används för att kunna bekräfta eller förkasta att det finns ett samband mellan publiceringen av rekommendationer och avkastningen på aktier. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, utöver denna behandlas även behavioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Resultat/Slutsats: De aktier som blivit köprekommenderade har i genomsnitt haft 2,32 procent överavkastning under eventfönstret. De aktier som blivit säljrekommenderade har i snitt haft en underavkastning på 1,26 procent. De starkaste reaktionerna kunde man se under eventdagen. Sedan anpassade sig aktierna snabbt till den nya informationen. För den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen för köp- respektive säljrekommendationer kunde inte något signifikant samband bekräftas. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the possibility to reach an abnormal return on the stock market by follow recommedations given by media. Research questions: ● Is it possible to use stock recommendations to achieve an abnormal return? ● Is it possible to see a significant correlation between the recommendations and the return on equities? ● Are there any differences in how the proceeds will react depending on whether it is a buy - or sell recommendation? Methods: This study is based on a quantitative approach and use an event study. The event study include 51 swedish stock companies. A hypotesis test is used to investigate if there is any connection between the recommendations in media and the return on the share price. Theoretical framework: This study is based on the efficient market hypothesis and behvioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Results/Conclusion: The shares that have been recommended as "buy" on average had 2.32 percent of returns during the event window. For the shares that have been recommended as "sell" have on average had a negative return of 1.26 percent. The strongest reactions could be seen during the eventday. The shares adapted quickly to the new information. For the average cumulative abnormal return any significant relationship could not be confirmed.

Purpose: The purpose of this work is to investigate how the market reacts to a change of CEO and if the impact on the share price is different when a company changes founder-CEO compared to a non founder-CEO. We chose to write about this type of phenomenon mainly because we see that CEOs today are replaced more frequently than before. Theory: The efficient market hypothesis, the agent theory and corporate governance. Method: The study is based on a quantitative deductive research approach. The companies investigated were Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and they have been examined using an event study and two hypothesis tests. Results: The result consists of 20 observations from 20 companies. The cumulated average abnormal return is presented for all days of the event window. The results of the hypothesis tests are also presented. Analysis: The first hypothesis test shows that the announcement of the change of CEO has an impact on the share price. The second hypothesis test shows that there is a difference regarding the impact between the announcement of change of a founder-CEO and a non founder-CEO. The event study shows that the impact of the change of a founder-CEO is positive and the impact of the change of a non founder-CEO is negative. Conclusion: The result of the study shows that the announcement of a change of CEO has a significant impact on the share price and the announcement of the change of a founder-CEO affect the stock price different from the change of a non founder-CEO. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka marknadens reaktion när ett företag byter VD samt om marknaden reagerar olika mellan ett byte av grundar-VD och icke grundar-VD. Vi valde att skriva om just denna typ av fenomen då vi upplever att VD:ar idag byts ut oftare jämfört med tidigare. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, agentteorin och corporate governance. Metod: Den metod undersökningen har utgått från är en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Svenska börsföretag har undersökts med hjälp av ett hypotestest och en eventstudie. Empiri: Empirin består av 20 observationer från 20 företag. Den ackumulerade genomsnittliga abnormala avkastningen presenteras för alla dagar i händelsefönstret. Även empirin från hypotestesten presenteras. Analys: Hypotestestet visar att tillkännagivande av VD-byte har en påverkan på aktiekursen. Det andra hypotestestet som utförts visar att det finns en skillnad i påverkan mellan tillkännagivande av VD-byte för grundar-VD och icke grundarVD. Eventstudien visar att påverkan av grundar-VD är positiv medan påverkan av icke grundar-VD är negativ. Slutsats: Empirin av undersökningen visar att tillkännagivande av VD-byte har en signifikant påverkan på aktiekursen samt att tillkännagivande för byte av en grundar-VD påverkar aktiekursen annorlunda jämfört med tillkännagivande av byte av en icke grundar-VD.