abstract: Given that lobbying activity by audit firms constitutes a potential advocacy threat to auditor independence, this paper seeks to provide an economic rationale for audit firm lobbying behavior. Specifically, I examine whether federal lobbying activity by audit firms contributes to their ability to retain existing clients and attract new clients. Consequently, I predict and find that greater lobbying activity is associated with a lower probability of auditor switching behavior as well longer auditor tenure when the client is in an industry with high interest in lobbying. I also find that, when switching audit firms, clients tend to choose audit firms with greater lobbying activity and that companies in industries with high interest in lobbying are more likely to choose an audit firm with greater lobbying activity than their previous auditor. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Accountancy 2017

This study investigated the relationship between audit independence and audit quality, which is measured by sanctions issued by Nasdaq Stockholm Exchange. Sanctions as a tool to measure audit quality is uncommon, this study is one of the first studies using this approach in Europe. The investigation was based on a sample size of 49 company-years, and a total of 16 unique companies that are or were listed on either Nasdaq Stockholm or Nasdaq First North between the years of 2008-2018. The study used a logistic regression model to investigate the relationship between the dependent and independent variables since the dependent variable was classified as a binary variable. Three different proxy variables were used to measure audit independence, Audit Tenure, Client Importance and Non-Audit Services. The study found indications about a negative relationship with each proxy variable, however the findings were not strong enough to be statistically significant, which led to the conclusion that this study did not find any association between sanctions and the chosen variables.

<p>With the wave of crises in the early 2000 notably Enron, auditor independence was put in the spotlight which has continually threatened the integrity of the entire auditing profession. Connected to these accounting scandals, it could be realized that most of the auditors involved in the audits of these corporations had long standing relationship with these clients. In other words, the auditors had extended audit tenures. This puts the issue of audit tenure into the open that is as to how long should auditors serve a client?</p><p>The general purpose of this study is to examine whether extended audit tenures can lead to the emergence of threats to auditor independence which may impair the auditor independence. Our study is quantitative, using a self-administered web-survey to collect our data. The study provides results from a cross sectional design to examine the impact of extended audit tenures on auditor independence. This impact is compared across short and extended (long) tenures on the basis of the threats to auditor independence. Using paired samples t-test in SPSS for our sample of authorized or approved Swedish auditors; we find that extended audit tenures impact self-interest, self-review and intimidation threats that affects auditor independence. Our findings did not reveal any relationship between the advocacy and familiarity threats and the impact extended audit tenures have on them, hence we rejected the hypotheses relating to these threats. However, though the relationship was still not strong, the results for self-interest, self-review and intimidation threats proved significant and this prompted us to accept the respective hypotheses. In conclusion, our results show that there is an association of auditor independence to extended audit tenures.</p>

That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result. / Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.

With the wave of crises in the early 2000 notably Enron, auditor independence was put in the spotlight which has continually threatened the integrity of the entire auditing profession. Connected to these accounting scandals, it could be realized that most of the auditors involved in the audits of these corporations had long standing relationship with these clients. In other words, the auditors had extended audit tenures. This puts the issue of audit tenure into the open that is as to how long should auditors serve a client? The general purpose of this study is to examine whether extended audit tenures can lead to the emergence of threats to auditor independence which may impair the auditor independence. Our study is quantitative, using a self-administered web-survey to collect our data. The study provides results from a cross sectional design to examine the impact of extended audit tenures on auditor independence. This impact is compared across short and extended (long) tenures on the basis of the threats to auditor independence. Using paired samples t-test in SPSS for our sample of authorized or approved Swedish auditors; we find that extended audit tenures impact self-interest, self-review and intimidation threats that affects auditor independence. Our findings did not reveal any relationship between the advocacy and familiarity threats and the impact extended audit tenures have on them, hence we rejected the hypotheses relating to these threats. However, though the relationship was still not strong, the results for self-interest, self-review and intimidation threats proved significant and this prompted us to accept the respective hypotheses. In conclusion, our results show that there is an association of auditor independence to extended audit tenures.

Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklarar vilka faktorer som påverkar antalet problemområden som revisorn identifierar i form av Key Audit Matter-anmärkningar. Studien undersöker om den nya regleringen som ökar kravet på revisorerna, kan hitta samband mellan antalet KAM-anmärkningar i revisionsberättelsen och andra oberoende variabler. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och tillämpar en deduktiv ansats, där fyra hypoteser framställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av 1162 svenska börsnoterade företag. För att genomföra studien har databasen Thomson Reuters Eikon använts, och data har insamlats från respektive företags årsredovisningar. Data har sedan analyserats genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multivariat regressionsanalys.Resultat och slutsats: Studien påvisar att åtta statistiskt signifikanta samband kan fastställas. Det första är medelvärdet av antal KAM mellan åren 2016 och 2020. Detta bekräftas även med en signifikant skillnad över tid i antal KAM-anmärkningar.Testvariablen ägarkoncentration och kontrollvariablen revisionskostnad, har en signifikant betydelse och säkerställer att det finns ett samband som påverkar antaletKAM-anmärkningar. Detta innebär att företag med högre ägarkoncentration, även får färre KAM-anmärkningar. De kvarvarande tre testvariabler som har testats, påvisar intenågra särskilda signifikanta resultat och det kan därför inte säkerställas att det finns ett samband.Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag riktar sig främst till kapitalmarknaden och intressenter av företagen, för att ge en insikt i faktorer som kan påverka revisionen. Det kan även vara av intresse för “the Big 4” revisionsbyråerna, för att få en inblick i hur revisionen går till väga, för att exempelvis bedriva fortsatt forskning inom området.Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna utöka undersökandet till en större marknad och inte enbart granska svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Förslagsvis skulle även en liknande undersökning vara lämpligt att genomföra vid ett senare skede, då ISA-701 har etablerats i en större utsträckning, för att således undersöka huruvida resultaten förändras över en längre tid. / Aim: Audit reporting and its significance has been criticized for being toostandardized which has raised debate regarding its credibility and transparency. To resolve this issue a new auditing standard ISA-701 was implemented, to enhance the tangible data reported by auditors. The purpose of the study is to analyze and explain the factors that affect the number of problem areas that the auditor identifies in the form of Key Audit Matters. The study examines whether this new standard, which increases the requirement for auditors, can find a correlation between the number of KAMs in the auditor's report and other independent variables.Method: The study is of a quantitative nature and applies a deductive approach, where four hypotheses are presented to answer the purpose of the study. The sample consists of 1162 Swedish listed companies. To carry out the study, the Thomson Reuters Eikon database has been used, and data has been collected from each company's annual reports. Data were then analyzed through descriptive statistics, correlation analysis and a multivariate regression analysis.Result and Conclusions: The results show that eight statistically significant relationships can be established. The first is the average value of the number of KAM between the years 2016 and 2020. This is also confirmed with a significant difference over time in the number of KAM remarks. The test variable ownership concentration and the control variable audit cost, have a statistical significance and ensure that there is a correlation that affects the number of KAM remarks. This means that companies with a higher concentration of owners receive fewer KAM remarks. The remaining three test variables that have been tested do not show any particularly significant results and it can therefore not be ensured that there is a correlation.Contribution of the thesis: The study's practical contribution is aimed primarily at the capital market and stakeholders of companies, to provide an insight into factors that may affect the audit. It may also be of interest to “the Big 4” audit firms, to get an insight into how the audit proceeds, for example to conduct further research in the field.Suggestions for future research: Further research could be to expand to a larger market and not only examine Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange. We suggest that a similar study could be carried out at a later stage, when the ISA-701 standard has been established to a greater extent, in order to examine whether the results changes over a longer period.

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

Different scandals around the globe during the past, in specific during the last decade, have intrigued the stakeholders to question the roles of both auditors and management. But most of the fingers since then have been raised on the role of auditors, because it is the auditors who are entrusted with the responsibility to detect any errors or frauds in the financial reports of the client-firm. Apart from this, the long-term auditor client relationship has been the center of attention in most of the discussions and debates as well. Numerous studies have been conducted by the academic researchers, financial and professional analysts, regulatory authorities and governing bodies, and in some cases by the auditors and the firms as well regarding the effects of long-term auditor-client relationship on audit quality, equity risk premium, financial reports quality, audit pricing etc. These studies provide us with different results, both with the positive and negative associations and effects of long-term auditor-client relationship on the basis of different factors and contexts. For long, auditing has been discussed in different studies and research areas but mostly in association with publicly listed companies. Less attention has been paid to the relationship of auditors and clients as far as clients in SMEs are concerned. In any country around the globe, SMEs are of major contribution in terms of backing the economy, giving it both the boost and the stability, as they collectively form the major chunk of the economy. If we specify our study to the SMEs in Sweden, then 99% of the enterprises in Sweden represent the SME sector; in addition they employ around 60% of the manpower. Based on these facts, and due to less attention given to auditor-client relationship in terms of SMEs, instead of; we have directed our concerns towards the study of effects of auditor-client relationship on audit quality in SMEs in this particular research study. In this study, we have opted for qualitative research with semi-structured interviews to be used as the tool for data collection. Interviews were conducted with two different groups of interviewees, one group representing the auditors and the other group representing the client-firms (SMEs). A total of seven interviews were conducted in order to strengthen and validate the results for our research question. Due to the limitations of this study, mostly in terms of cost and time, samples were selected from Umeå, Sweden. The data interview structure, data analysis and discussion, and conclusions were all made based on existing theories summarized in the theoretical review of this study. The results of this study suggests that (1) long-term audit tenure is beneficial for the audit quality if certain risk factors like risk of auditor independence and risk of developing complacency are controlled; and (2) factors such as NAS, industry specialization, knowledge and experience of the auditor, internal control in the client-firm, professional ethics, proper audit plan, providence of unbiased information by the client, and appointment of the auditor by the client-firm itself enhances the audit quality.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om revisionsbyråns storlek, uppdragslängden hos klienten, klientens storlek och revisorns kön påverkar revisorns benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och således har en påverkan på revisionskvaliteten. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in genom innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och revisionsberättelser. Urvalet består av 301 onoterade aktiebolag som inlett konkurs under 2020 och 2021. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom en logistisk regression där sambandet mellan utfärdade fortlevnadsvarningar och utvalda faktorer studerats. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen visar att varken uppdragslängden hos klienten, klientens storlek eller revisorns kön har ett statistiskt signifikant samband med revisionskvalitet. Däremot uppvisas ett statistiskt signifikant samband mellan revisionskvalitet och mellanstora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. De mellanstora revisionsbyråerna uppvisade högre revisionskvalitet än de mindre revisionsbyråerna. Inget statistiskt signifikant samband uppmättes mellan revisionskvalitet och stora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till ytterligare forskning inom revisionskvalitet i onoterade bolag i Sverige och världen. Fortsatt bidrar studien till kunskap om vilka faktorer som har/inte har en påverkan på revisionskvaliteten. Studien visar bland annat på att kvinnor och män utför revision av samma kvalitet samt att stora och mindre revisionsbyråer utför revision av samma kvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en jämförande studie där den levererade revisionskvaliteten innan respektive under och efter pandemin undersöks för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Även att jämföra revisionskvaliteten mellan onoterade och noterade bolag är något som hade varit intressant. Vidare hade det till forskningen inom området varit givande om en studie genomförts som undersökte kvaliteten utifrån typ I-fel. / Aim: The purpose of this study is to examine whether audit firm size, audit tenure, client size and the audit gender affect the auditor’s ability to issue going concern warnings and through that has an impact on the audit quality. Method: The study was conducted with a quantitative research method where data has been collected through content analysis of secondary data from annual reports and audit reports. The sample consists of 301 unlisted companies that went bankrupt in 2020 and 2021. Data has been analysed in the statistical program SPSS through a logistic regression where the relationship between issued going concern warnings and selected factors has been studied. Results and conclusion: The result from the statistical analysis shows that neither the audit tenure, client company size or auditor gender have a statistically significant relationship with audit quality. In contrast, medium sized audit firms show a statistically significant relationship with audit quality in comparison with smaller audit firms where medium sized firms show higher audit quality than smaller audit firms. No statistically significant relationship was measured between audit quality and big sized audit firms in comparison with smaller audit firms. Contribution of the thesis: The study contributes to further research of audit quality in unlisted companies. The study also contributes to knowledge about which factors that have, or do not have an impact on audit quality. It shows that women and men perform audit of the same quality and that big and small audit firms perform audit of the same quality. Suggestion for future research: A proposal for further research is to implement a comparative study where the delivered audit quality before, during and after the pandemic is examined to see if it differs between the years. Comparing the audit quality between unlisted and listed companies is also something that would have been interesting. Furthermore, it would have been rewarding for the research in the field if a study had been carried out thar examined the quality based on type I errors.