I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och fördjupa oss i värdekonflikter kopplat till fast fashion, och ta del av hur kvinnliga studenter vid Uppsala universitet konsumerar kläder och förhåller sig till fenomenet. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och utgår från tio informanters perspektiv och upplevelser som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi analyserar materialet genom transkribering, kodning och metoden Ad Hoc som tillåter oss att använda flera analysmetoder för att tolka och skapa mening i materialet. Det teoretiska ramverken som utgör grunden för studien är Pierre Bourdieus och Beverly Skeggs teorier med specifikt fokus på begreppen habitus, kapital, distinktion, smak, respektabilitet, femininitet och disidentifikation. Resultatet av detta arbete visar att det uppstår värdekonflikter hos yngre kvinnliga studenter då de upplever miljöfrågor svårhanterliga i kombination med samhällets identitetsnormer. Informanterna upplever att det finns flera normer kopplat till att vara kvinna med fokus på utseendet, hur de konsumerar kläder och hur de ständigt förväntas vara den bästa versionen av sig själva. Studien visar att informanterna påverkas av samhället genom olika digitala plattformar och sociala medier, men att de även erhållit värderingar och en identitetsbild av sig själv från sin familj och uppväxtmiljö. Värdekonflikterna som informanterna upplever resulterar i att fler av dem börjat handla mer kläder från second hand-butiker, och medvetet anstränger sig för att konsumera mer hållbart i hopp om att minska negativa känslor. Mot bakgrund av detta bidrar studien med viktig information kring värdekonflikter i en sociologisk och samhällsmässig kontext.

Research has shown that female students experience discrimination and prejudice in male-dominated higher education, which in turn could result in a lower sense of belonging. This study collected data from 53 female students in different majors and countries with the help of two surveys (one in Swedish and one in English). The aim of the study was to highlight the experience of women in male-dominated education. The survey had statements that the participants were asked to rate on a five-point Likert scale and open-ended questions where they were encouraged to write based on their own experience with discrimination and prejudice. The results were analyzed with thematic analysis and with Spearman’s rho correlations. The findings support the hypothesis that women experience discrimination and prejudice in male-dominated education. Both male classmates and male professors have acted in a discriminating way and have questioned women’s abilities. However, the female students rated the instances as “not severe”. The findings found no support for the hypothesis that female students would feel a lack of belonging. Further measures are needed in order to eliminate discriminatory behavior (e.g., hire more female professors, equality education for all professors). / Forskning har visat att kvinnliga studenter upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad högre utbildning, vilket kan resultera i en lägre känsla av tillhörighet. Den här studien samlade in data från 53 kvinnliga studenter i olika huvudämnen och länder med hjälp av två enkäter (en på svenska och en på engelska). Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i mansdominerad utbildning. Enkäten hade påståenden som deltagarna ombads betygsätta på en femgradig Likert skala och öppna frågor där de uppmuntrades skriva baserat på deras egna upplevelser av diskriminering och fördomar. Resultaten analyserades med tematisk analys och med Spearman’s rho korrelationer. Resultaten ger stöd för hypotesen att kvinnor upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad utbildning. Både manliga klasskamrater och manliga professorer hade agerat på ett diskriminerande sätt och ifrågasatt kvinnors förmågor. Däremot värderade de kvinnliga studenterna händelserna som ”inte allvarliga”. Resultaten fann inget stöd för hypotesen att kvinnliga studenter skulle känna brist på tillhörighet. Vidare åtgärder krävs för att eliminera diskriminerande beteende (till exempel anställa mer kvinnliga professorer, jämställdhetsutbildning för alla professorer).

An expanding field of historical study is interested in examining the connection between gendered spaces in academia and the dynamic identities available within them, inspired by the theoretical framework of the “scientific persona”. By drawing on this discussion, the thesis aims to showcase the institutional and social circumstances through which early female university students came to produce and reshape academic identities in Sweden in the 1890s. It focuses on the establishment of “Uppsala kvinnliga studentförening” (UKSF), the first local university association for women students in Sweden, thus locating the process that produces academic identities at the crossroad of individual and collective strategies and forums. To this end, the thesis analyzes UKSF’s protocols in addition to autobiographical documents by two early members, Lydia Wahlström and Gulli Petrini. The study shows that by providing a collective forum, UKSF managed to enable a wholly new way of being a female student. This process, which shaped both collective and individual identities, was linked to socialization and assimilation. A complete assimilation through the embodiment of an available male academic persona was, however, not possible. Rather, the female students merged identities based on several repertoires. For instance, Lydia Wahlström crystallized a persona drawing on the position as president of UKSF. At times, however, she seems to have embodied male academic personae in male dominated academic spheres. The essay additionally offers approaches to analyzing the long-lasting challenge for female students to aspire an academic career.