<p>NR 20140804</p>

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

Background: Dementia is a chronic disease and it is one of Sweden's largest public health deseases. This means that more people with dementia will probably need to be cared for in hospitals, which may place higher demands on hospital care and especially for nurses. Within the hospital environment, there are many difficulties and challenges that can arise in the care of people with dementia. Based on the nurse's approach, caring is the core of nursing, which can lead to the nurse experiencing challenges in meeting the nursing needs of people with dementia in the hospitals' somatic care wards. Aim: To investigate the nurse's experiences of caring for patients with dementia in somatic hospital care. Method: A literature review was conducted according to Friberg's method description, where eleven qualitative original articles were included from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: After the analysis of the articles, the nurses 'positive and negative experiences were identified according to the nurse's lack of knowledge that affected the nurses' approach to communication, the care relationship and ethical aspects as well as challenges of caring for patients with dementia. These were grounded by the hospital's physical environment and the lack of time that prevails within the hospitals. Conclusion: Nurses lacked knowledge and skills regarding dementia care. The results indicate that in-depth knowledge about dementia disease better equips nurses to be able to contribute with good care.

The aim of this thesis has been to examine how the indoor climate in block B2-B7 at Uppsala University Hospital is affected by unusually high outdoor temperatures and to propose measures which can be taken in order to maintain the desired indoor climate. This was done through simulations in the software IDA ICE.   The results show that the indoor temperatures exceed the permitted maximum limit in most of the floors in the buildings, and that measures must be taken in order to guarantee an acceptable indoor climate. Two of the analyzed measures, reduction of internal heat loads and mitigation of the urban heat island effect, could not be quantified and it was not possible to determine the extent of their impact on the indoor climate. However, installation of external sunscreens on the windows to the south and west turned out to reduce the cooling demand of the buildings with approximately 130 kW and should therefore be considered a relevant measure. Sunscreens alone were not sufficient to keep the indoor temperature below the maximum limit and there is therefore a need to expand the cooling capacity in the buildings by installing more air coolers. The cooling power deficit was estimated to be 360–440 kW through simulations, given that the outdoor temperature is in the interval 36–45°C.    Among the proposed measures, sunscreens should have the highest priority due to the energy saving aspect. In addition to this, the installation of air coolers has been divided into phases based on indoor temperature in the respective buildings and floors. Within the phases, a further prioritization with respect to the activity type of each floor is considered necessary. The final product of the study is an action plan which can be used in the work of climate adapting the buildings.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande. Då patienten hade tillgång till solljus, utsikt över naturen, avskildhet och en lugn atmosfär utan höga ljud ledde detta till god nattsömn som förbättrade välbefinnandet med mindre smärta och stress, som i sin tur bidrog till snabbare tillfrisknande och lägre sjukvårdskostnader. För att patienten ska förstå effekten och vilja ta del av faktorer som ljus, natur och konst som påverkar välbefinnandet och tillfrisknandet, är kunskap om dessa faktorer viktig för sjuksköterskan så att hon/han kan informera och inspirera patienten. Fortsatt forskning i ämnet, speciellt med fokus på kulturella behov och med genusperspektiv hade varit önskvärt. / The influence of health facility environment on patient’s well-being and recovery was highlighted in the nineteenth century by nurse Florence Nightingale. She advocated the importance of patient’s access to fresh air, sunlight and view over nature during hospitalised. Since patient’s can experience anxiety, stress and emotion of insecurity changes in hospital environment may conduce patient’s well-being. The aim of this literature review was to investigate which importance the health facility environment may have on patient’s well-being and recovery. The results of this review showed that sunlight had a major influence on patient’s recovery. Patient’s access to sunlight, view over nature and a calm atmosphere without noise led to good nights sleep that improved well-being with less pain and stress which conduced to faster recovery and lower medical costs. As a nurse it is important to have knowledge in this area to be able to inform and inspire patients about the good effects of sunlight, nature and art so that patients have the possibility to improve his/hers well-being and recovery. More research in this area is desirable, especially with focus on gender and cultural needs.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka även ökar i den somatiska vården. Tidigare forskning har visat på svårigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att på somatisk avdelning vårda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats. Sammantaget visar studiens resultat på att många sjuksköterskor uppskattade kontakten med demenssjuka patienter men att de i omvårdnadsarbetet samtidigt kände sig begränsade av åtskilliga faktorer. Dessa var ofta miljö- och logistikmässiga, men även rent personliga förutsättningar såsom kunskap och förståelse. Faktorerna kunde bidra till en känsla av oro för patienternas säkerhet såväl som en professionell otillräcklighet, vilket inte sällan kunde få sjuksköterskorna att känna sig otillfredsställda med sitt arbete. Studien styrker tidigare forskningsresultat angående problematiken att ge demenssjuka en adekvat omvårdnad i sjukhusmiljö, men utvecklar i högre grad faktorer som inverkar på omvårdnaden, såsom förflyttningar på och mellan avdelningar och vårdinstanser. Studiens resultat indikerar till behovet av ett ökat fokus på demenssjukdomar i sjuksköterskornas grundutbildning samt ett förbättrat samarbete mellan olika instanser och en satsning på kompetensutveckling. Detta skulle kunna leda till en förbättrad omvårdnad av demenssjuka patienter på somatiska avdelningar. I förlängningen borde det även minska sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och öka deras tillfredsställelse i arbetet med demenssjuka patienter. / The proportion of the dementia-ill increases with the ageing population. This results in an increase of dementia-ill in the somatic care as well. Previous research has pointed out difficulties in treating patients with dementia disease in a hospital setting. The objective of the study was to investigate the nurses experience of nursing somaticly ill patients with dementia disease in a somatic ward. Interviewing was used as method of data collection and the data was analysed with a phenomenographic approach. Aggregatively the result of the study shows that many nurses experienced an appreciation towards the contact with dementia-ill patients, but that they at the same time in the nursing care function felt limited by several factors. These were mostly environmental and logistical, but also strictly personal prerequisites such as knowledge and understanding. These factors could contribute to a worry concerning the safety of the patients as well as a professional inadequacy, which not rarely made the nurses feel unsatisfied with their work. The study confirm previous research regarding the problems with nursing dementia-ill adequately in a hospital setting, but elaborate further factors that impact the nursing situation such as transfers on and between wards as well as between health care establishments. The result of the study indicates the need of a greater focus in the undergraduate education for nurses, improved collaboration between different caregivers and an effort on capacity building. This should improve the nursing of dementia-ill patients in somatic wards. This ought also to reduce the nurses feeling of inadequacy and increase their work satisfaction whilst working with dementia-ill patients.

Med en allt mer stigande ålder hos landets befolkning ökar också demenssjukdomarna. Det ställer högre krav på sjukvården att kunna bemöta deras behov och inge välbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vårdandet ökar succesivt och är en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte är att identifiera aspekter av en god vårdmiljö för äldre med särskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanställning av forskningsresultat från 15 artiklar inom vårdestetiskt område. Dessa resultat jämfördes, sorterades och presenteras i kategorierna ”en sensorisk vårdmiljö” och ”en funktionell vårdmiljö”. Resultatet presenterar betydelsefulla aspekter i en god vårdmiljö som har betydelse för patienternas välbefinnande. I diskussionen bearbetas aspekterna och övervägningar görs huruvida dessa är applicerbara på sjukhusmiljön. / Program: Sjuksköterskeutbildning