Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen. Det hela tyder på att det är mycket som behöver förbättras i vården, men vården är ett komplext område att förändra. / Background: Sleep is very important for recovery during illness and the preservation of good health. The hospital environment is many times different from the patient’s normal world and the patients' ability to influence their sleep situation is often small. Aim: The aim of this study was to illustrate the factors that adult patients experiencing disruptive for their sleep during hospitalization. Methods: This literature study is based on twelve scholarly articles. These articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: The study showed that there were several factors that patients experienced as disturbing for their sleep during hospitalization. It was also shown to be disagreement about how much the hospital stay influenced on the sleep. The factors that were identified in this study are presented under the following categories: medical factors, nursing care and nursing factors, environmental factors and personal factors. Conclusion: This study shows that the activity today and the rules governing the health care contribute to patients’ experience of difficulties to sleep during hospitalization. It all indicates that much improvement is needed in the health care, but it is a complex area to change.

Bakgrund: Som sjukvården ser ut idag är det vanligt att patienter vårdas på flerbäddssal vilket kan upplevas olika av patienterna. Det kan uppstå situationer där det är svårt att bevara patienternas integritet och autonomi vid vård på flerbäddssal. Syfte: Syftet med denna studie är att studera patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: En sammanställning av tolv artiklar gjordes. Fyra olika kategorier framkom; sömn, avskildhet, samvaro och välbefinnande. Patienter upplevde dels att de kunde bli störda av sina rumskamrater men vissa upplevde också en oro för att själva störa sina rumskamrater vilket påverkade patienternas sömnkvalitet. Gardinerna mellan sängarna på flerbäddssalen upplevdes ibland inte vara tillräckligt avskärmande eftersom rumskamraterna lätt överhörde privata konversationer. Något som uppskattades av patienterna var när sjuksköterskorna ansträngde sig för att bevara patienternas integritet, genom att exempelvis lägga över en extra filt för att minska kroppslig exponering. Patienterna kunde känna en gemenskap sinsemellan på flerbäddssalarna och kunde därmed finna tröst och trygghet i varandra. Slutsats: Att patienten får känna att hen har ett privat utrymme och möjlighet till avskildhet upplevdes vara mycket viktigt vid vård på flerbäddssal. Emellertid upplevdes flerbäddssalen som hemtrevlig av andra patienter som kände ett behov av ett socialt umgänge och det var ofta positivt att ha sällskap av en rumskamrat eftersom patienterna kände en gemenskap och därmed kunde finna tröst och trygghet hos varandra. Eftersom varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt kan inte sjuksköterskan förutsätta att alla vill vårdas på samma sätt. En sjuksköterska bör vårda varje patient på ett individanpassat sätt där sjuksköterskan värnar om patientens integritet. / Background: As medical care looks today it is common for patients to be treated in a multi-bed room, which can be experienced differently by patients. There may be situations where it is difficult to preserve the patient's integrity and autonomy when being treated in a multi-bed room. Purpose: The purpose of this study was to study the patient's experience of being treated in a multi-bed room. Method: A literature study with qualitative articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results: A compilation of twelve articles was made. Four different categories emerged; sleep, privacy, fellowship and well-being. These categories describe the patient's experience of care in a multi-bedroom. Some patients experienced that they could be disturbed by their roommates. However, some patients were anxious about interfering with their roommates themselves, which affected the patient's sleep quality. The curtains between the beds in the multi-bed room were sometimes not sufficiently shielded which lead to the roommates easily overheard private conversations. The patients appreciated when the nurses attempted to maintain patient integrity, for example by adding an extra blanket to reduce bodily exposure. Patients could feel a fellowship with each other in the multi-bed rooms, thus finding comfort and security in each other. Conclusion: The feeling of having a private space and the possibility of privacy was very important when getting care in a multi-bedroom. However, other patients felt that the multi-bedroom was homelike because they enjoyed the social interaction. Therefore, it was often positive to have a roommate. The patients felt a fellowship and thus found comfort and security with each other. Because everyone is unique, they experience situations differently and the nurse cannot assume that everyone wants to be cared for in the same way. A nurse should take care of each patient in an individualized manner where the nurse is responsible for the patient's integrity.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som drabbar hjärnan. Då människan uppnår allt högre ålder beräknas antalet personer med demenssjukdom öka, sjuksköterskor kommer att möta allt fler patienter med demens inom sjukhusvården. Symptomen skiljer sig åt mellan de olika demenssjukdomarna, nya miljöer kan förvärra symptom som förvirring och ångest. Personcentrerad vård är den vårdform som förespråkas för personer med demens och syftar till att öka en persons livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens i sjukhusmiljö. Samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design där tolv kvalitativa artiklar analyserats. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod sammanställdes. Huvudresultat: Sjuksköterskorna upplevde att anhöriga till personer med demens var en viktig vårdresurs som skulle bejakas. Vidare upplevdes patienternas kommunikationssvårigheter försvåra sjuksköterskans symptomlindring. Slutligen upplevdes kontexten sjukhusmiljö inte vara anpassad för att ge god omvårdnad till personer med demens och tidsbrist hindrade utförandet av god vård. Sammanställningen av artiklarnas datainsamlingsmetod visade att intervjuer och fokusgrupper användes. Slutsats: Det visade sig vara komplext för sjuksköterskor att vårda personer med demens i sjukhusmiljö. Tidsbrist och en icke-demensanpassad miljö gjorde vården mer sjukdomsorienterad och tillät inte sjuksköterskan att vårda utifrån etiska värderingar och ett personcentrerat synsätt. Anhörigas resurser främjade omvårdnaden. Då sjuksköterskor upplevde svårigheter i att kommunicera med personer med demens behövs mer kompetens och utbildning i att vårda personer med demens för att öka sjuksköterskors arbetstillfredsställelse och skapa bättre förutsättningar för personer med demens som befinner sig på sjukhus. / Background: Dementia is an umbrella term for several diseases that affect the brain. The number of people with dementia is estimated to increase as human life expectancy increases, which means that nurses will meet more and more patients with dementia in hospital care. The symptoms differ between the different dementia diseases, new environments can exacerbate symptoms such as confusion and anxiety. Person-centered care is the form of care advocated for people with dementia and aims at enhancing a person's quality of life. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people with dementia in hospital environments. Also, to describe the included articles' data collection methods. Method: The present study is a literature study with descriptive design where twelve qualitative articles have been analyzed. The collected articles' data collection method was compiled. Main results: Nurses experienced that relatives of people with dementia were an important health care resource which should be welcomed. Furthermore, the patient's communication difficulties experienced complicating the times when pain should be treated. Finally, the context of the hospital environment was not adapted to provide good care to people with dementia and lack of time prevented the execution of good care. The compilation of the articles' data collection method showed that interviews and focus groups were used. Conclusion: It turned out to be complicated for nurses to care for people with dementia in a hospital environment. Lack of time and a non-suitable environment for people with dementia made the healthcare more disease-oriented and did not allow nurses to care for ethical values and a person-centered approach. Relatives' resources promoted nursing care. Since nurses experienced difficulties in communicating with people with dementia, more skills and education in caring for people with dementia are needed to increase nurses' job satisfaction and create better conditions for people with dementia in hospitals.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov som bidrar till fysisk och psykisk återhämtning. Miljömässiga och emotionella faktorer, som ofta återfinns i sjukhusmiljö, kan bidra till negativ inverkan på sömnen. Påverkad sömn kan leda till komplikationer vilket är ett problem då patienter är i större behov av sömn relaterat till ohälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att främja sömnen för patienter. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnbesvär hos vuxna patienter på vårdavdelning i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och tolv subkategorier av omvårdnadsåtgärder framkom. Huvudkategorierna var miljöanpassning, avslappning samt sömnfrämjande rutiner. Slutsats: Sömn är betydelsefullt, framförallt för patienter. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan tillämpas för att främja sömn. / Background: Sleep is essential to humans regarding physical and psychological recovery. Environmental and emotional factors can disrupt sleep and these factors are common in hospital environment. Disrupted sleep can result in complications to the patient which is a problem because patients are in greater need of sleep due to their illness. Nurses have an important role to enhance the patients’ sleep. Aim: To describe nursing interventions on sleep disruption among adult inpatients. Method: A Literature review based on 15 science articles. Results: Three major categories and twelve subcategories of nursing interventions were identified. The major categories were; adjustment of the environment, relaxation and sleep promoting routines. Conclusion: Sleep is essential, especially to patients. Several nursing interventions could be applied to enhance sleep.

Vårdmiljön delas upp i två perspektiv; den fysiska miljön och den psyko-sociala, vilka integrerar och stödjer varandra. Vårdmiljön upplevs ofta som främmande och skrämmande för barn som ska genomgå anestesi. Genom att skapa ett förberedelserum där fysisk vårdmiljö är anpassad efter barnet med möjlighet till lek och distraktion, kan ångest reduceras och istället leda till ett ökat välbefinnande. Syftet med denna systematiska integrativa litteraturstudie var att sammanställa och beskriva forskningsresultat om barns vårdmiljö på sjukhus. Studien är genomförd som en systematisk och integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knalfs (2005) beskrivning. Tio artiklar inkluderades varav tre var genomförda på en operationsavdelning. De inkluderade studierna var genomförda med både kvalitativ och kvantitativ ansats hittades i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. I analysen av studierna framkom kategorier. “Fysiskt utformning av vårdmiljön” och “En barnvänlig vårdmiljö”. Resultatet visade att oro, ångest och behovet av lugnande läkemedel minskade när barnen fick förbereda sig perioperativt och distraherades med portabla mediaspelare. Ett barnanpassat förberedelserum har en betydande roll och tillsammans med ett åtgärdsprogram minskar den farmakologiska användningen perioperativt. En gynnsam vårdmiljö stärker och hjälper också anestesisjuksköterskan att skapa en bättre vårdrelation till barnet. Positiva hälsoeffekter kan ses vid en icke farmakologisk alternativ vilket förkortar den postoperativa processen och stärker förtroendet mellan anestesisjuksköterskan och barnet inför framtida besök.

Bakgrund: I dagens samhälle ställs det höga krav på sjuksköterskans kompetens och förmåga att hantera komplexa situationer. Sverige har i dagsläget en brist på sjuksköterskor och arbetsbelastningen inom vården är hög. För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan det bli en utmaning att motsvara de höga krav som ställs på dem då dem saknar erfarenhet i den kliniska verkligheten.     Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av deras första år som verksamma i en sjukhusmiljö.   Metod: En litteraturstudie utifrån en systematisk datainsamling. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.    Resultat: Kategorierna som presenterades i resultatet var arbetsmiljö och professionell utveckling. I resultatet framkom det att god samarbetsförmåga och kommunikation i teamet har en positiv inverkan på arbetsmiljön. Arbetsbelastningen erfors omfattande och utmanande vilket kunde framkalla stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Viktigt för den professionella utvecklingen var stöd och feedback från kollegor då detta erfors öka deras självförtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor erfor även att deras självförtroende ökade genom kliniska erfarenheter.    Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljön och den professionella utvecklingen inverkade på hur nyutexaminerade sjuksköterskor erfor sitt första år. Desto fler erfarenheter de fick desto mer ökade självförtroendet i deras nya yrkesroll och utvecklingen från novis till expert möjliggjordes.

Bakgrund För människan är sömn ett grundläggande behov och därmed en förutsättning för överlevnad samt för upplevelsen av välbefinnande. Sömn spelar en viktig roll i olika livssituationer och påverkar både mental och fysisk hälsa såväl som immunförsvaret. Sömn och sömnmönster kan störas av fysiska faktorer som ljus, ljud och annat i den omkringliggande miljön, men likväl av faktorer relaterade till hälsa, som smärta och ångest.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av sömnkvalitet i sjukhusmiljö. Metod  Denna studie genomfördes i form av en icke systematisk litteraturöversikt där 15 originalartiklar som publicerats mellan åren 2010 och 2020 inkluderades. I databaserna CINAHL Complete och PubMed skedde artikelsökningar i november 2020 och alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag för vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet av genomförd litteraturöversikt indikerade att det fanns stora svårigheter att upprätthålla god sömnkvalitet hos patienter som var inlagda på sjukhus. Faktorer som upplevdes som sömnstörande grundade sig i aspekter kring sjukhusmiljön, vårdrutiner samt individuella faktorer. I sjukhusmiljön inbegreps hur patienters sömnkvalitet påverkades av sjukhussängar, ljud, ljus och omvårdnadsrutiner. Vårdrutiner som exempelvis blodprovstagningar och kontroller av vitalparametrar upplevdes som sömnstörande. Vidare framkom ytterligare individuella faktorer såsom smärta, oro och rädsla vilket påverkade sömnkvaliteten hos en del patienter. Slutsats I litteraturöversikten studerades vuxna patienters upplevelse av sömn i sjukhusmiljö. Gemensamt för flertalet studier var att patienter upplevde bristande sömnkvalite under sjukhusvistelsen. Hos vissa patienter var sömnkvaliteten bättre i sjukhusmiljö medan ett antal patienter som inkluderades inte upplevde någon skillnad i upplevelsen av sömnkvaliten i sjukhusmiljö jämförelsevis med sömnkvaliten i hemmet. / Background For a human being, sleep is a basic need and thus a requirement for well-being and survival. Sleep plays an important role in various life dimensions, such as mental and physical health as well as immune function. Sleep / sleep patterns can be disturbed by both physical factors such as light, sound and everything else in the physical environment as well as abstract factors related to health such as pain and anxiety. Inpatients have repeatedly during their hospital stay reported impaired or (and) poor sleep quality and its negative impact on life and health, where various factors that affect sleep are highlighted.  Aim The aim of this study was to describe adult patients' experiences of sleep quality in a hospital environment. Method This study was conducted in the form of a non-systematic literature review where 15 original articles published between the years 2010 and 2020 were included. In the databases CINAHL Complete and PubMed, article searches took place in November 2020 and all articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific articles. Results The results show that there is an undeniable difficulty in maintaining good sleep quality in hospitalized patients. Factors that were perceived to be sleep-disturbing varied from hospital environment and included hospital beds, sound, light, nursing routines. Some factors are such that can be remedied, such as light levels. Nursing routine related factors, blood samples for instance were also disturbing factors. Furthermore, individual factors such as pain, anxiety and fear also emerged in some patients as sleep disturbing. Conclusions In this literature review study, adult patients' experiences of sleep in a hospital setting were presented. Common to several studies was that some patients/participants experienced poor sleep quality during the hospital stay. According to some patients however, the quality of sleep was better in a hospital environment, while a number of patients who were included in different studies experienced no difference in sleep quality in a hospital environment in comparison with the quality of sleep at home.

Bakgrund Demens är en obotlig folksjukdom som blir allt vanligare med den ökade åldrandet, vilket gör att hälso-sjukvårdspersonalen kommer i kontakt med dessa personer i olika vårdmiljöer. Personer med demenssjukdom kan ha svårigheter att uttrycka sig och detta kan öka risken till bristfällig personcentrering kring omvårdnaden. Sjuksköterskor ställs inför utmaningar vid vård av personer med demens vilket skapar ett hinder att erbjuda god vård inom en sjukhusmiljö. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens i en sjukhusmiljö. Metod En litteraturöversikt genomfördes genom systematiska databassökningar i CINAHL samt PubMed. Total inkluderades 13 artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades med innehållsanalys. Kvalitativa samt kvantitativa artiklar inkluderades i denna litteraturöversikt. Resultat Resultatet innefattar 2 huvudkategorier samt 6 subkategorier. De två huvudkategorierna är utmaningar och organisatoriska faktorer. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar vid vård av personer med demens i en sjukhusmiljö. Dessa utmaningar relaterades till tidsbrist, hög arbetsbelastning, kunskapsbrist samt vårdmiljöns funktion vilket skapade ett hinder vid vård av personer med demens. Slutsats Mer kunskaper, träningar, insatser samt utbildningar behövs bland sjuksköterskor för att kunna erbjuda personcentrerad vård till personer med demens. I syfte att minska osäkerhet, negativa upplevelser samt erbjuda god vård. Sjukhusmiljöer behöver anpassas samt förbättras vid vård av personer med demens. / Background Dementia is an incurable disease that is becoming more and more common with increasing ageing, which means that health care personnel can meet these people indifferent care environments. People with dementia may have difficulties expressing themselves and this may increase the risk of deficient person-centered care. Nurses face challenges when caring for people with dementia, which creates an obstacle when offering good care within a hospital environment. Aim The nurse’s experience of giving care to persons with dementia in a hospital environment. Method A literature review was carried out with qualitative design, 13 scientific articles were selected throughout database searches on CINAHL and PubMed. These included articles were quality reviewed and analyzed with content analysis. Qualitative as well as quantitative articles were included in this review. Results The results contained 2 main categories and 6 subcategories. The main categories were Challenges and Organizational factors. The results show that nurses experienced challenges when giving care to persons with dementia in a hospital environment. These challenges were related to lack of time, high workload, lack of functioning care environment which created an obstacle in the care of people with dementia. Conclusions More knowledge, training, efforts and education are needed among nurses to be able to offer person-centered care to people with dementia. In order to reduce uncertainty, negative experiences and provide good care. Hospital environments need to be adaptedand improved when caring for people with dementia.

Bakgrund   Sjukhusmiljöer karaktäriseras ofta som kalla och opersonliga, med begränsat utrymme för mellanmänskliga möten. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där konst kan användas som främjande redskap i mötet med patienten. Inom ramen för mötet mellan patient och vårdgivare spelar konsten en betydelsefull roll, där den fungerar som ett stöd i kommunikationen, vilket i sin tur främjar en hälsofrämjande interaktion. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av att utforska patienters upplevelser av konst i vårdmiljön för att skapa en djupare förståelse för konstens betydelse och dess potential att förbättra vårdmiljön, patientmötet och patienters välbefinnande inom hälso- och sjukvården.  Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av konst i vårdmiljön. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med en kvalitativ och kvantitativ ansats. För att samla in relevanta artiklar, utfördes sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med olika kombinationer av söktermer. Därefter genomgick samtliga inkluderade artiklar en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades fyra kategorier: Skapar emotionellt välbefinnande som ger stöd, Främjar samtal och interaktioner och Uppmuntrar till reflektion och ger distraktion samt Främjar känsla av hopp och kontroll. Resultaten påvisade konstens signifikanta roll inom vården, inte enbart som en estetisk komponent utan även som en betydelsefull resurs som främjar patienternas välbefinnande. Den bidrar till ökad möjlighet till kommunikation, uppmuntrar reflektion, ger distraktion, samt skapar en känsla av hopp och kontroll. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att integreringen av konst i vårdmiljön är en värdefull insats med potential att förbättra patienternas totala upplevelse av vården och deras övergripande hälsa och välbefinnande. Detta understryker vikten av att fortsätta forska inom området och främja användningen av konst inom vården för att skapa en mer stödjande och givande vårdmiljö. / Background Hospital environments are often characterized as cold and impersonal, with limited space for interpersonal interactions. One of the core competencies of nursing is person-centered care, where art can be used as a facilitating tool in patient encounters. Within the context of the interaction between patients and healthcare providers, art plays a significant role, serving as support in communication, thereby promoting health-improving interactions. Against this backdrop, there is a need to explore patients' experiences of art in healthcare settings, in order to gain a deeper understanding of the significance of art and its potential to improve the healthcare environment, patient encounters, and patients' well-being within the healthcare sector. Aim The aim was to highlight the patient's experience of art in the healthcare environment. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. To collect relevant articles, a search was conducted in the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Subsequently, all included articles underwent a quality assessment following the evaluation criteria outlined by Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis process. Results In the results summary, four distinct categories emerged: Creates emotional well-being that provides support, Promotes conversations and interactions, Encourages reflection and provides distraction, and Fosters a sense of hope and control. These findings underscored the significant role of art in healthcare, not only as an aesthetic component, but also as a valuable resource that enhances the well-being of patients. It contributes to increased opportunities for communication, encourages reflection, provides distraction, and fosters a sense of hope and control. Conclusions This literature review demonstrates that the integration of art in the healthcare environment is a valuable initiative with the potential to enhance patients' overall healthcare experience and their overall health and well-being. This underscores the importance of continuing to research and promote the use of art in healthcare to create a more supportive and rewarding healthcare environment.

Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel. Det har visat sig att de patienter som tyckte att musiken som spelades för dem var behaglig, även i hög grad upplevde sig som avslappnade. Musik har även funnits dölja olika typer av ljud under bypassoperation. Bra akustik har bidragit till en lägre incidens av återinläggning för patienter som varit inlagda för intensivvård på en hjärtavdelning. Patientens upplevelse av patientrummet har funnits påverka värderingen av sjuksköterskor, läkare och sjukhuset. Det har visat sig att privat utrymme är viktigt för patienter i sjukhusmiljön. Avsaknad av bekvämligheter och hjälpmedel leder till att patienter upplever känsla av förlorad självs-tändighet och kontroll. Slutsatsen är att sjukhusmiljön borde utformas mer genomtänkt med hjälp av forskningsresultat. För att förbättra sjukhusmiljön krävs inte alltid kostsamma renoveringar, sjuksköterskor kan i sitt omvårdnadsarbete förbättra miljön omkring patienten. Musik visade sig ha en positiv effekt på patienter som vistas i sjukhusmiljö. / The aim of this literature study is to investigate how the hospital environment influences patients that are within the somatic care. With hospital environment the authors intended hospital design and environmental factors. The method used for this study is inspired by the Goodman model. The sample was 13 scientific articles that was examined and analysed. The result that was to be found concern music, light, acoustics, patient room, single room/multioccupancy room, patient bed, place of bed, privacy, ward design, windows and facilities. Patients that enjoyed the music played for them also felt a higher level of relaxation. It has been found that music can camouflage different types of noise during bypass procedure. Good acoustics contributed to a lower incident of rehospitalization for patients whom had been hospitalized at an intensive coronary heart unit. The patients perception of their room was found to influence there perception and valuation of nurses, medicines and the hospital. The feeling of privacy is important for patients staying in a hospital environment. The lack of facilities might cause the patient a feeling of lost independence and personal control. The conclusion is that the hospital environment should be designed with more thought and by using scientific results. To improve the hospital environment it is not always necessary with expensive renovations, nurses could complement their care of the patient by improving the hospital environment.