Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter. Det visade sig även finnas ett samband mellan ett flertal undergrupper till dessa variabler. Vidare visar undersökningen ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Den här studiens resultat redogör även för ett samband mellan fysisk aktivitet och sömnkvalitet hos kvällsmänniskor. Då samtliga av dessa samband har en svag korrealtion kan inga större slutsatser dras endast utifrån denna studie.

Sömnsvårigheter påverkar både kortsiktigt och långsiktigt individens fysiska och psykiska välmående negativt. En metod som i konventionell form visats användbar för att öka sömnkvaliteten hos insomnipatienter är mindfulness och utvecklandet av internetbaserade interventioner tillhandahåller alternativa behandlingssätt. Effekten av en internetbaserad mindfulnessträning i icke-kliniska grupper och mindfulnessträning som en preventiv åtgärd är inte lika välutforskat. Den föreliggande studien har undersökt hur en två veckor lång internetbaserad mindfulnessintervention kan påverka individens upplevda sömnkvalitet och ruminering, samt om ruminering medierar interventionens effekt på sömnkvalitetsskattningen. Mindfulnessprogrammet bestod av tio minuter långa övningar som gjordes två gånger per dag, sex dagar i veckan under två veckors tid. Formulär som användes för att kontrollera de olika utfallsvariablerna var Insomnia Severity Index (ISI) för sömnkvalitet, Ruminative Response Scale (RRS) för ruminering och Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) för att mäta mindfulness. Trettiofem universitetsstudenter fördelade i försöks- (n = 18) och kontrollgrupp (n = 17) fyllde i formulären före och efter interventionen. En uppföljningsmätning gjordes två veckor efter avslutad behandling. Resultaten visade att sömnkvaliteten förbättrades, men förbättringen kunde inte kopplas till någon förändring i rumineringstendenser och resultatet medierades inte heller av ruminering. Uppföljningsmätningen tydde på att träningen måste fortsätta för att uppnå en bestående effekt. Sammanfattningsvis verkar ett två veckor långt internetbaserat mindfulnessprogram kunna förbättra påverka sömnkvaliteten hos en grupp universitetsstudenter, men för att effekten ska bibehållas måste träningen fortgå. Resultatet i kombination med det faktum att det saknas forskning på området motiverar vidare forskning. / Sleeping difficulties can negatively affect an individual’s physical and psychological well-being both short-term and long-term. Mindfulness used in its conventional form (i.e. face to face) has proved effective when it comes to improving sleep quality among insomniacs, and the development of internet-based interventions offers an alternative form of treatment. There is, however, a lack of studies examining the effect of internet-delivered mindfulness training in non-clinical groups, and its use as a preventive measure. The present study aims to investigate whether a two week long internet-delivered mindfulness-based intervention (MBI) can improve perceived sleep quality and rumination, and if rumination mediates the effect between the interventionMBI and sleep quality. The MBI consisted of two ten-minute-long exercises a day, six days a week, for two weeks. Questionnaires used were Insomnia Severity Index (ISI), Ruminative Response Scale (RRS), and Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Thirty-five university students randomly assigned to either intervention (n = 18) or control group (n = 17) filled out the questionnaires before and after the intervention, and at a two-week follow-up. Results showed that sleep quality improved, but the improvement could not be associated with any changes in rumination. The follow-up assessment indicated that continuous training is necessary to  sustain the improvements in sleep quality. In summary, the present study found that a two week long MBI improved sleep quality among a group of university students, but continuous training is needed to retain the effects. The results, and the lack of research on the subject at hand, motivates further research.

Den givna studien undersökte experimentellt om att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten, jämfört med mobiltelefonen bredvid sängen. Sömnkvalitet mättes genom total sömntid per natt samt en variabel för självskattad sömnkvalitet. Testdeltagarna sov fem vardagar i sträck med sin mobiltelefon bredvid sängen samt fem vardagar i sträck med mobiltelefonen utanför sovrummet och fyllde i data i en sömndagbok dagligen. Resultatet visade att testdeltagarna signifikant sov kortare tid - 21 minuter per natt - när de hade mobilen bredvid sängen. Vidare undersöktes deltagarnas nomofobigrad och hur denna eventuellt influerade resultatet av experimentet, men ingen signifikans fanns. Urvalet var ett bekvämlighetsurval N=25, 13 män och 12 kvinnor, i åldrarna 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Data samlades in genom nomophobia questionnaire och the consensus sleep diary. / The present study experimentally investigated how one’s smartphone’s placement might affect sleep quality. Sleep quality was measured as the variables total sleep time and self-reported sleep quality. The participants slept five consecutive days with their phone by the bed and five consecutive days with their phone outside of their bedroom and filled in data in a sleep diary daily. The results showed that sleeping with the phone by the bed significantly decreased total time slept by 21 minutes per night. Further the study investigated if the participants’ nomophobia score influenced how much they were affected by the study; none of the variables showed significant results. The participants N=25, 13 male and 12 females, were recruited as a convenience selection and covered the ages 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) and 50–59 (n=2). The data was collected using nomophobia questionnaire and the consensus sleep diary.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Sömn är grundläggande för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet: Att undersöka sömnrutiners och omgivande faktorers betydelse för god sömn hos patienter på rehabiliteringsklinik.                                                                                       Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på två rehabiliteringskliniker i Stockholm. Patienterna (n=33) togs ut enligt konsekutiv ordning utifrån att de bedömdes kunna fylla i enkäten (adekvata, orienterade till tid och rum, förstod svenska språket). Enkäten, ett validerat och reliabelt redan befintligt frågeformulär, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) användes efter omarbetning.      Resultat: Den sammanlagda bedömningen av sömnen utifrån de fyra indexen, sömnkvalitetsindex, uppvaknandebesvärsindex, snarkbesvärsindex och sömnighets/trötthetsindex visade att det var 76 % som ansåg sig ha dålig sömn. Sömnrutinernas betydelse bedömdes med hjälp av VAS- skalan. 63 % av patienterna skattade sömnrutinernas betydelse från medel till mycket viktig. I denna studie uppgav 42 % att de blev störda i sin sömn på grund av omgivande faktorer. Ljud var det som upplevdes som mest störande faktorn.                                                                                                                           Slutsats: En sömnanamnes tydliggör patientens sömnrutin och underlättar en god sömnkvalitet för patienten.   Nyckelord: sömnrutiner, sömnkvalitet, patienter, rehabilitering / ABSRACT Background: Sleep is essential to enable people to experience the health and welfare. Aim: To examine sleep routines and surrounding factors relevant for a good sleep in patients in rehabilitation clinic.                                                                                                       Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was carried out by means of a questionnaire survey in two rehabilitation clinics in Stockholm. The patients (n=33) were taken out in consecutive order, on the basis that they were able to complete the questionnaire (adequate, oriented in space and time, understood the Swedish language). The questionnaire was designed based on a validated and reliable questionnaire, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ).                                                                                                                                 Result:The overall assessment of sleep based on the four indexes, sleep quality index, awakeningindex, snoringindex and sleepiness/fatigue index showed that it was 76% who believed they had poor sleep. Sleep routine significance was assessed based on the VAS scale. 63% of patients estimated sleep routine the importance of medium to very important. In this study 42 % stated that they were disturbed in their sleep because of the surrounding factors. The sound was seen as the most disruptive factor.                                                            Conclusion: A sleep history clarifies the patient's sleep routine, and facilitate a good sleep quality for the patient.     Keywords: sleep routines, sleep quality, patients, rehabilitation

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

Sjukskrivningar ökar på arbetsmarknaden och orsaken har ofta visat sig vara arbetsrelaterad stress där förskollärare och barnskötare ses som en av riskgrupperna. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan arbetsrelaterad stress, utbrändhet, sömnkvalitet och fysisk hälsa. Det undersöktes dessutom eventuella skillnader mellan män och kvinnor i studien. Inbjudan att delta skickades till 64 olika förskolor i en kommun i norra Sverige där 17 valde att delta. Totalt deltog 101 förskollärare och barnskötare med en medelålder på 41 år. Deltagarna fick svara på enkäter rörande stress (Effort-Reward Imbalance model), utbrändhet (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire), sömnkvalitet (Karolinska Sleepiness Scale) och fysisk hälsa. Resultatet visade flera signifikanta samband mellan variablerna ansträngning/belöning (stress), utbrändhet, sömnkvalitet och huvudvärk, tryck över bröstet och ont/spänningar i axlar (fysisk hälsa). Några generella slutsatser drogs inte med tanke på det relativt låga antalet undersökningsdeltagare. Resultatet av studien ger däremot förskolor indikationer på de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress och vikten av att identifiera stressorer inom organisationen.

Den föreliggande studien undersökte ifall det finns ett samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Psykologiska teorier såsom arbetsrelaterade faktorer och sömnproblem användes som grund i arbetet. Data samlades in via en enkätundersökning på en bruksort i mellanvästra Sverige. Stickprovet omfattade 52 industriarbetare. Via det statistiska testet Pearsons korrelationskoefficient hittades ett positivt signifikant samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Respondenterna upplevde deras arbetsklimat och sömnkvalitet som bra.

En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

En hög psykosocial arbetsbelastning och relationell orättvisa kan medföra sömnstörningar, utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan påverkas av både arbetsrelaterade faktorer och hälsan enligt den teoretiska modellen Work Ability House. Sedan flygbranschens reform under 1990-talet har arbetskraven ökat för flygbolagsanställda, yrkesgrupperna riskerar därför att drabbas av utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Studiens syfte var att undersöka om sömnkvalitet medierar relationen mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga, hos flygbolagsanställda. Samband mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, sömnkvalitet, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga undersöktes därtill. Syftet var också att beskriva skillnader i livsstil och arbetsrelaterade faktorer mellan flygplanslastare, trafikassistenter och administrativ personal på flygbolaget. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, där flygbolagsanställda (n = 217) besvarade en elektronisk enkät, innehållande frågor kring livsstil, sömn, arbetsförhållanden, utbrändhet och arbetsförmåga. Tvärsnittssamband analyserades genom Pearsons produktmomentkorrelation respektive Spearmans rangkorrelation och mediering undersöktes genom Haye’s Conditional Process Analysis, ett makro för SPSS. Resultatet indikerade att sömnkvalitet medierar relationen mellan krav respektive stöd och utbrändhet samt arbetsförmåga. Höga krav, låg kontroll och lågt stöd var associerade med utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga. Relationell rättvisa var associerat med arbetsförmåga. Signifikanta skillnader fanns i fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande, arbetstidens förläggning och kontroll mellan yrkesgrupperna. Den här studien belyser värdet i att undersöka medierande faktorer, när anställdas hälsa riskerar att försämras på grund av arbetsmiljön.

Bakgrund  Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och sömnkvalitet blir negativt påverkad. Detta på grund av befinnandet av en ny miljö och att miljöfaktorer som ljus och ljud inte är optimalt utformade för att främja sömn. Lider patienterna av sömnbrist motverkas kroppens förmåga till återhämtning och läkning. Sjuksköterskan besitter därav en viktig roll att främja patienters sömn genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelser av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn i samband med vård på sjukhus.  Metod Detta var en icke systematisk litteraturöversikt, baserad på̊ 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL samt PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, som är konstruerat av Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Resultatet har sedan bearbetats genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultat Denna studie visar på att det finns ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att främja sömn, såsom; ljud- och ljusterapi, massage, akupressur, progressiv muskelavslappning, eteriska oljor samt mjölk- och honungsblandning. Dessa åtgärder är högst användbara då de är utan biverkningar, är kostnadseffektiva samt visat sig vara effektiva när det kommer till främjandet av sömn.   Slutsats I denna litteraturöversikt har ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömn påvisats. Dessa interventioner har visat sig vara enkla att genomföra, kostnadseffektiva samt inte medfört några biverkningar. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa åtgärder i syfte att öka patienters sömnkvalitet. För att stödja patienters sömn krävs gedigen kunskap gällande sömn samt en lyhördhet inför patienters preferenser gällande utformandet av omvårdnaden.