Bakgrund Sömnkvalitet är betydande för livskvalitet. Sömnbrist leder till att kroppen inte fungerar optimalt. Äldre personer som bor på särskilt boende riskerar att utsättas för försämrad sömnkvalitet. Ofta behandlas sömnsvårigheter med sömnläkemedel, vilket kan skapa negativa biverkningar. Omvårdnadens centrala mål är hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvar för bedömning av omvårdnadsåtgärder. Att identifiera samt utveckla individuella och förebyggande icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar att förbättra sömnkvaliteten hos äldre. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet hos äldre på särskilt boende. Metod Denna litteraturöversikt utfördes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att främjande omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, socialt samspel, minskade depressiva symtom samt sensorisk stimuli har positiva effekter på äldres sömnkvalitet. Sjuksköterskan är viktig när det gäller att ge handledning och stöd i det sömnfrämjande arbetet. Slutsats Omvårdnadsåtgärder som identifierades och som visade sig kunna förbättra sömnkvalitet är fysisk aktivitet, socialt samspel, sensorisk stimuli samt åtgärder för att minska depressiva symtom. Sjuksköterskan har ett ansvar att handleda i team samt ge stöd utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background Quality of sleep is significant for quality of life. With lack of sleep, the body does not function optimally. Older people living in nursing homes are exposed to impaired sleepquality. Often, insomnia is treated with sleep medications, which can contribute to negative side effects. The central goals of nursing are health, well-being, and quality of life. The nurse is responsible for the assessment of nursing interventions. To identify and develop individual and preventive non pharmacological nursing interventions to create conditions to improve the quality of sleep in the elderly are important. Aim The aim of the literature review was to describe nursing interventions that promote sleepquality in elderly people living in nursing homes. Method This literature reviews were conducted with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on 15 original scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. Results The results of this literature review show that promoting nursing interventions such as physical activity, social interaction, reduced depressive symptoms and sensory stimuli have positive effects on the sleep quality of the elderly. The nurse is important when it comes to providing guidance and support in the sleep promotion work. Conclusions Nursing interventions that were identified and that were shown to improve sleep qualityare physical activity, social interaction, sensory stimuli as well as measures to reduce depressive symptoms. The nurse has a responsibility to supervise in teams and provide support based on a person-centered approach.

Denna studie undersökte blåljusfiltret Night Shift som finns inbyggt i iPhone-mobiler och om det hade någon påverkan på sömnkvaliteten. I studien fick 13 medieteknikstudenter som använde en iPhone dagligen vara del av en introducerande intervju och sedan mäta sin sömn under en tvåveckorsperiod. En av veckorna med Night Shift påslaget på sin iPhone, och en av veckorna utan Night Shift. Resultatet visar att deltagarnas sömnkvalitet med Night Shift påslaget var marginellt bättre än när de hade det avslaget. Däremot visar det inte någon signifikans. På grund av den marginella skillnaden i sömnkvalitet med och utan Night Shift och att det bara var en liten grupp som deltog i studien gick det inte att dra en slutsats vare sig Night Shift var bättre eller sämre för sömnkvaliteten. Ifall studien hade varit mer omfattande i antalet deltagare, bättre kontrollerad samt genomförts över en längre period så hade det kunnat uppstått ett signifikant resultat. / This study investigated the blue light filter Night Shift, which is a built-in feature on iPhone devices, and its impact on sleep quality. The study involved 13 students from the Media Technology programme who used an iPhone daily. They were part of an introductory interview and then monitored their sleep for a two-week period. One week, the participants had Night Shift enabled on their iPhones, whilst during the other week, they had Night Shift disabled. After measurements and data analysis, the results showed that the participants' sleep quality was marginally better with Night Shift enabled compared to when it was disabled. Yet, it lacks significance. Due to the marginal difference in sleep quality between having Night Shift on or off and the small group size in the study, no conclusion could be drawn on whether Night Shift was better or worse for sleep quality. Significant results might have been yielded if the study had been more extensive in terms of duration, number of participants, and how controlled the participants’ environments were.

Syfte och frågeställningar Denna uppsats ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående hos elever som går NIU gymnasium jämfört med elever som inte går NIU. -  Skiljer sig sömnvanorna åt mellan elever på NIU och elever som inte går på NIU? -  Finns de någon skillnad i upplevt psykiskt mående hos elever på NIU jämfört med elever som inte går på NIU?-  Finns det någon korrelation mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående? Metod Metoden som använts för att genomföra denna studien är av kvantitativ ansats bestående av enkäter som metod för datainsamling. Totalt har 96 elever besvarat enkäterna fördelat på 55 som läser ett vanligt gymnasieprogram och 41 elever som utöver ett gymnasieprogram kombinerar sina studier med att läsa en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa grupper har sedan jämförts för att se om det fanns någon skillnad i deras sömnkvalitet samt psykiska välmående. Resultat Resultatet visar en signifikant skillnad i sömnkvalitet mellan grupperna där den gruppen som läser NIU sover bättre än gruppen icke-NIU. Resultatet för om de skulle finnas en skillnad i upplevt psykiskt välmående mellan grupperna visar inte på en signifikant skillnad i upplevt psykiskt välmående. Resultatet visar dock på ett signifikant samband mellan att en god sömnkvalitet och ett bra upplevt psykiskt välmående påverkar varandra i en positiv riktning. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån vår studie är att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sömnvanor men inte i upplevt psykiskt välmående. Det fanns också en signifikant korrelation mellan upplevd sömn och psykiskt välmående hos den valda populationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov som vid uppfyllelse främjarhälsa och välmående. Sömnsvårigheter och sömnbrist uppträder ofta i samband medsjukdom, stress och ångest samtidigt som kroppens återhämtningsförmåga försämras.Forskning har visat att patienters sömnkvalitet försämras under sjukhusvistelse och attsömnen påverkas av omgivningen på sjukhus. Det finns flera sätt att stödja patienter medsömnproblematik, där sjuksköterskan har en viktig roll. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som störde patienters sömn i sjukhusmiljön. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs modell användes till dataanalysen och Jönköping Universitys kvalitetsprotokoll för kvantitativa artiklaranvändes för granskning av resultatartiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier som beskriver sömnpåverkandefaktorer: miljörelaterade, emotionella och fysiska. Miljörelaterade faktorer sompåverkade sömnen var ljud, belysning, personal och komfort. Emotionella faktorer somvisades påverka patientsömnen var ångest, oro, stress och saknad. De fysiska faktorernasom framkom innefattade bland annat smärta och toalettbesök. Slutsats: Studien har visat att det finns mängder av sömnpåverkande faktorer isjukhusmiljön samt att det är ett område som behöver uppmärksammas för att förbättrapatienters sömn på sjukhus. / Background: Sleep is a basic human need that when properly fulfilled, promotes healthand wellbeing. Difficulties sleeping or a lack of sleep often coincide with illness, stress andanxiety while simultaneously degrading the body's resilience. Research has shown thatpatients sleep quality declines during hospitalization and that sleep is affected by thehospital environment. There are multiple ways of supporting patients with sleepingproblems, where the nurse has a key role. Aim: The aim was to describe factors that disturbed patients sleep in the hospitalenvironment. Method: A quantitative litterature review with an inductive approach. Friberg's modelwas used for the data analysis and Jönköping University's’ quality protocol forquantitative articles was used for the examination of the result articles. Results: The result consists of three main categories that describe sleep affecting factors:environmental, emotional and physical. Environmental factors that impacted sleep weresound, lighting, staff and comfortability. Emotional factors that were shown to affectpatient sleep were anxiety, worry, stress and longing. The physical factors that appearedwere amongst others: pain and toilet visits. Conclusion: The study has shown that there is a multitude of sleep affecting factors inthe hospital environment and that it needs to be better researched, to improve patientsleep in the hospital.

Although some studies have investigated the correlation between sleeping habits andvoice problems, it is not completely established. Yet, studies have pointed out that bothsleep quality and sleep deprivation can increase the risk for developing voice problems.In order to observe any correlation, the present study aims to investigate sleep qualityand the number of sleeping hours in relation to subjective voice problems. An internetbasedsurvey was spread mostly on social media and recruited 146 participants betweenthe ages of 20-50. The survey contained questions regarding the participantsbackground as well as questions about sleeping habits and subjective voice problems.Voice problems were revealed to correlate with both sleeping habits and subjectivevoice problems for men. However, correlation analyses did not find any connectionsbetween sleeping habits and voice problems among women or the group as a whole. Apossible cause could be the generally low occurrence of both sleeping- and voiceproblems among the participants. Hence this study did not reveal any correlations withgeneral applicability between sleeping habits and voice problems. However, it did giveindications that sleeping habits and voice problems are co-existent among men. / Även om vissa studier har undersökt om sömnvanor och röstbesvär står i relation tillvarandra är något samband inte helt fastställt. Studier har ändock pekat på att bådesömnbrist och dålig sömnkvalitet kan öka risken för att utveckla röstbesvär.Förevarande studie syftar därför till att undersöka sömnkvalitet och antal sömntimmar irelation till upplevda röstbesvär för att utröna ett eventuellt samband mellan dessafaktorer. En internetbaserad enkät spreds främst på sociala medier och svarades av 146deltagare i åldrarna 20 till 50 år. Enkäten innehöll såväl frågor rörande deltagarnasbakgrund som frågor beträffande sömnvanor och upplevda röstbesvär. Röstbesvärvisade sig korrelera med både sömnkvalitet och antal sömntimmar hos män men intehos kvinnor. Att korrelationsanalyser inte anträffade några samband mellan sömnvanoroch röstbesvär på den totala gruppen eller hos kvinnor kan tänkas bero på den generelltsett låga förekomsten av både röst- och sömnbesvär hos deltagarna. Denna studieupptäckte således inga tydliga generaliserbara samband mellan sömnvanor ochröstbesvär, men gav indikationer på att sömnvanor och röstbesvär samvarierar hos män.

Introduction Under stormförhållanden kan fartygsrörelser göra det svårt att sova i en säng, då kroppen utsätts för konstanta accelerationer och inklinationer. Hängmattor har en förmåga att agera som en pendel, vilket kan möjliggöra för kroppen att upprätthålla en viloställning som alltid är rätvinklad till horisonten.  Syfte Denna studie syftar till att undersöka om en reduktion av accelerations- och inklinationskrafter som påverkar kroppen under fartygsrörelser kan finnas med användandet av en hängmatta. Metod För att studera dessa krafter användes en kvantitativ forskningsmetod. Data samlades in med hjälp av två mobiltelefoner, utrustade med accelerometrar och inklinometrar och sensorerna placerades i två olika sovsystem: en säng och en hängmatta.  Resultat Resultatet från sensorerna visade att inklinationskrafterna i hängmattan minskade drastiskt med 99% i genomsnitt jämfört med sängen, med en nästan konstant horisontell vinkel på 0°. Dock var accelerationsmätningarna mindre konkreta, med en spridning av acceleration i hängmattan med en minskning på 5%, till en ökning på 21% beroende på experimentstillfälle. Diskussion  Resultaten från denna studie tyder på att hängmattor kan vara ett effektivt sätt att drastiskt minska de inklinationskrafter som sjöfarare utsätts för under fartygsrörelser. Detta kan potentiellt hjälpa sjöfarare uppnå förbättrad sömnkvalitet under dåliga väderförhållanden. Vad gäller accelerationsresultaten kan det tyda på en marginell ökning av accelerationskrafter i hängmatta. Korrelationen mellan sensorerna för accelerationsmätningen var dock endast 82,4%, jämfört med inklinationsmätningens 98,6%. Vidare forskning med mer noggrann mätutrustning krävs för att fastställa någon mer konkret slutsats för acceleration. / Introduction  During storm conditions, ship movements can make it difficult to sleep in a bed, as the body is exposed to constant accelerations and inclinations. Hammocks have the ability to act as a pendulum, allowing the body to maintain a resting position that is always perpendicular to the horizon.  Purpose  This study aims to investigate whether a reduction in acceleration and inclination forces acting on the body during ship movements can be achieved using a hammock. Method  A quantitative research method was employed to study these forces. Data was collected using two mobile phones equipped with accelerometers and inclinometers and the sensors were placed in two different sleeping systems: a bed and a hammock.   Results  The results from the sensors showed that the inclination forces in the hammock decreased significantly by 99% on average compared to the bed, with an almost constant horizontal angle of 0°. However, the acceleration measurements were less concrete, with a spread of acceleration in the hammock between a decrease of 5% to an increase of 21% depending on the experimental occasion. Discussion The results of this study suggest that hammocks may be an effective way to drastically reduce the inclination forces that seafarers are exposed to during ship movements. This could potentially help seafarers achieve improved sleep quality during adverse weather conditions. As for the acceleration results, they may indicate a marginal increase in acceleration forces in the hammock. However, the correlation between the sensors for acceleration measurement was only 82.4%, compared to 98.6% for inclination measurement. Further research with more accurate measuring equipment is required to determine a more definitive conclusion for acceleration.

<p>De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt.</p> / <p>In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.</p>

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna. Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping. Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning. Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta. Resultaten varierade mellan diagnosgrupperna. Huvuddelen av patienterna rapporterade stor tillfredsställelse med vård, behandling och bemötandet från personal, till hög grad uppnådda förväntningar och mål, samt att överlag ha fått bättre förutsättningar att hantera sin livssituation. Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärdet för EQ-5D index eller EQ-VAS, men trend till signifikant förbättring vad gäller sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättring av självskattat fysiskt tillstånd (p=0.021). Vid delanalys av de enskilda dimensionerna (EQ-5D) fann man förbättrat tillstånd i någon/några av dimensionerna hos 36 % av patienterna, oftast vad gäller rörlighet och minst vanligt vad gäller smärta. Slutsats: I denna grupp med omfattande och varierande och ofta mycket långvarig problematik påvisades stor uppskattning av vården, trender till förbättrade resultat vid sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättrade resultat vid självskattat fysiskt tillstånd. / Introduction: WHO stresses the importance of integrating traditional and complementary medicine into national health systems. In Sweden, integrative medicine with an anthroposophical focus is practised at Vidar Clinic in Järna. Purpose: To study changes in the self-rated health status of patients receiving anthroposophic care at Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping. Method: A quantitative method using questionnaires to 26 patients at the Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping, [using] consecutive data collection. Health-related quality of life was estimated using EQ-5D (mobility, hygiene, activity, pain and anxiety) and EQ-VAS (overall health status) along with two questionnaires specially designed for this study, with VAS scales for sleep quality, physical condition, mental condition and the ability to manage their lives, as well as the patients’ description of whether or not they felt fulfilled in their lives. In addition, the patients’ sickness absence rates and drug consumption were analysed. Results: The patients had extremely varying diagnoses and often complex problems. The most common were fatigue, fibromyalgia and pain. The results varied between the diagnostic groups. The majority of the patients reported great satisfaction with their care and treatment and how they were being cared for by the staff; to a large extent they felt that their expectations and goals had been achieved, and that in general they had been given better capabilities to manage their lives. There was no significant difference in the mean value for the EQ-5D index or EQ-VAS, but a tendency to significant improvement in sleep quality and mental condition, and a significant improvement in self-estimated physical condition (p=0.021). When a partial analysis was conducted of the individual dimensions (EQ-5D), improved conditions were found in one/some of the dimensions in 36 per cent of the patients, usually in terms of mobility and least common with regard to pain. Conclusion: In this group, with extensive and varied and often very long-term problems, great appreciation of the care was shown, there were tendencies to improved results in sleep quality and mental condition, and significantly improved results in self-estimated physical condition.

De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt. / In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.

Inledning: Sömnlöshet (insomni) är ett stort och växande folkhälsoproblem för den vuxna befolkningen. I dagsläget rekommenderas läkemedel och kognitiv beteendeterapi som behandling för diagnosen, men inga särskilda vetenskapliga rekommendationer finns i syfte att förebygga insomni. Forskning visar att individers levnadsvanor verkar som bestämningsfaktorer för deras sömnkvalitet, men ännu bedöms området vara relativt outforskat. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka om fysisk aktivitet kan förebygga kronisk sömnlöshet och sömnlöshetssymtom hos den vuxna befolkningen. Metod: Systematiskt litteraturstudie i PubMed. Resultat: Fysisk aktivitet visade sig vara associerat med kronisk insomni och sömnlöshetssymtom, och föreningen påverkades emellertid av individens body mass indiex. Skillnader beträffande intensitetsnivåer och form av fysisk aktivitet observerades både mellan könen och i olika åldersgrupper. Diskussion: Förskrivning av fysisk aktivitet på recept i förebyggande syfte för individer i riskgrupp för sömnlöshet, eller i behandlingssyfte för lidande patienter, utgör en potentiell framtida folkhälsosatsning av sömnlöshet, men kostnadseffektivitet måste utvärderas. / Introduction: Insomnia is a major and growing public health problem for the adult population. Currently recommend medication and cognitive behavior therapy as treatment for the diagnosis, but no special recommendations are available for the purpose of preventing chronic insomnia och insomnia symptoms. Research shows that peoples living habits appear to be determining factors for their sleep quality, but it is still estimated that the area is relatively unexplored. Aim: This study investigate whether physical activity can prevent chronic insomnia and symptoms of insomnia in adults. Method: Systematic literature study in PubMed. Result: Physical activity was found to be associated with chronic insomnia and insomnia symptoms, and the association was affected by the body mass index (BMI) of the individual. Differences in intensity levels and physical activity were observed between the sexes and in different age groups. Discussion: The prescription of physical activity to individuals at risk for insomnia, or for treatment of those suffering from insomnia, represents a potential future public health strategy for the management and prevention of insomnia, however, cost-effectiveness of these strategies must be evaluated.