Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet hos kvinnor och män i åldrarna 18-45.  Metod: I en tvärsnittsstudie deltog 89 kvinnor och män i Sverige. Vid analysarbetet delades deltagarna även in i grupper för att studeras separat, där 44 klassificerades som fysiskt inaktiva och 45 som fysiskt aktiva. Den digitala enkäten innehöll två frågor om fysisk aktivitet och vardagsmotion, 10 frågor om självupplevd stress och åtta frågor om självupplevd sömnkvalitet. Resultat: Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos samtliga deltagare (p =,389). Hos de fysiskt inaktiva individerna fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress (p =,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos de fysiskt aktiva individerna (p=,320). Resultatet visade på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress hos fysiskt inaktiva individer. Ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet sågs hos samtliga deltagare (p =,045). Det fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt inaktiva individerna. (p = ,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt aktiva individerna (p =,440). Resultatet visar på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till högre självupplevd sömnkvalitet hos samtliga deltagare samt hos fysiskt inaktiva individer. Slutsats: Med bakgrund i studiens resultat kan vardagsmotion i form av promenader vara en aktivitet som genererar lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet. Fysiskt inaktiva individer skulle eventuellt kunna få en större hälsovinst av promenader än fysiskt aktiva individer. Promenader som lättillgänglig och enkel aktivitet skulle trots studieresultaten kunna vara en betydande del i vardagen för gemene man, då det kan bidra till en upplevelse av lägre stress och högre sömnkvalitet. / Aim: The purpose with the study was to investigate if everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep in women and men aged 18-45.  Method: In a cross-sectional study 89 women and men in Sweden participated. In the analysis work the participants were also divided into groups to be studied separately, of which 44 was classified as physically inactive and 45 as physically active. The digital questionnaire contained two questions about physical activity and everyday exercise aimed at walking, 10 questions about self-perceived stress and eight questions about self-perceived sleep quality.  Results: No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in all participants (p =,389) In the physically inactive participants, there was a significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in the physically active participants (p = ,320). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress among the physically inactive individuals. A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality was seen in all participants (p =,045). A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived quality of sleep among the physically inactive participants (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality in the physically active participants (p =,440). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to higher self-perceived sleep quality among all participants and also among the physically inactive individuals.  Conclusion: Based on the results of the study everyday exercise aimed walking can be an activity that generates lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep. Physically inactive individuals could possibly get a greater health benefit from walking than physically active individuals. Walking as an easily accessible and simple activity could, despite the study results, be a considerable part of everyday life for the average person, as it can contribute to an experience of lower stress and higher quality of sleep

EU har enats om att minska energianvändningen med minst 11,7 % jämfört med prognosen för den förväntade energianvändningen till 2030. Nära hälften av Sveriges energianvändning går bland annat till uppvärmning i bostads- och servicesektorn. I Sverige kan energieffektivisering, genom ventilation, vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv men även för att nå klimat- och energimål. Genom att använda behovsstyrd ventilation och från- och tilluftssystem med värmeväxling kan energiförbrukningen minska betydligt. Att använda behovsstyrd ventilation går bara att göra om inte människans hälsa påverkas eller den upplevda luftkvaliteten försämras. Studien fokuserar på hur olika ventilationsflöden nattetid i studentlägenheter påverkar både energiförbrukningen och luftkvalitén under vinterhalvåret. Målet är att minska ventilationsflödet utan att påverka luftkvalitet, upplevd luftkvalitet och sömnkvalitet negativt samtidigt som energi kan sparas.  Studien genomfördes i studentboendet Bifrost som är en fastighet i Borås som Bostäder i Borås AB förvaltar. Fastigheten består av fem våningar med totalt 40 studentlägenheter. Genom att mäta koldioxid, temperatur och relativa fuktighet samt att de boende får svara på morgonenkäter om den upplevda luftkvaliteten. Vilket gör att luftkvaliteten och sömnkvaliteten kan analyseras. En utförlig arbetsgång inkluderade förberedelser, kalibrering av mätare, installation av mätarna och enkätutskick. Mätperioden pågick under två veckor med fyra olika ventilationsflöden som reglerades klockan 22:00 på kvällen och sedan tillbaka igen till det normala flödet klockan 10:00 på morgonen. Den långa mätperioden gjorde att alla ventilationsflöden kunde prövas två gånger var och jämföras. Flödena som testades utgick från fastigheten Bifrosts normala flöde (1200 l/s) som är fördelat på de 40 lägenheterna. Förutom det normala flödet testades även mycket lågt flöde (360 l/s), lågt flöde (700 l/s) och ett mycket högt flöde (1350 l/s). Energibesparingen utvärderades efter mätperioden genom beräkningar i jämförelse med det normala flödet.  Beräkningarna visade att genom att göra nattsänkning av ventilationsflödet blev det en energibesparing jämfört med normala flödet. Vid det mycket låga flödet sänktes energiförbrukningen 22 474 kWh/år, vid det låga flödet sänktes energiförbrukningen 13 377 kWh/år medan det höga flödet ökar energiförbrukningen med 4013 kWh/år.  Sammanfattningsvis påverkade inte de olika flödena signifikant de boendes upplevelse av luftkvalitet eller deras sömn. Detta även om det vid det mycket låga ventilationsflödet visade sig ha en koldioxidhalt över 1000 ppm, vilket kan vara en indikation på att ventilationen inte är tillräcklig för att ventilera ut föroreningar. De tre andra ventilationsflödena har koldioxidhalter under 1000 ppm vilket tyder på att ventilationen är tillräcklig. Även om ett lägre ventilationsflöde under myndighetskraven inte påverkar människans hälsa negativt eller försämrar luftkvaliteten är det inte aktuellt att sänka till. Temperaturen påverkades inte märkbart vid något av ventilationsflödena. Den relativa fuktigheten visade inte heller på någon större märkbar förändring. / The EU has agreed to reduce energy use by at least 11.7% compared to the forecasted energy use by 2030. Nearly half of Sweden's energy use goes to heating in the residential and service sectors. In Sweden, energy efficiency through ventilation can be economically beneficial and help achieve climate and energy goals. By using demand-controlled ventilation and supply and exhaust systems with heat exchange, energy consumption can be significantly reduced. Demand-controlled ventilation can only be used if it does not affect human health or reduce perceived air quality.  The study focuses on how different ventilation flows at night in student apartments affect both energy consumption and air quality during the winter months. The goal is to reduce ventilation flow without negatively impacting air quality, perceived air quality, or sleep quality, while saving energy.  The study was conducted in the Bifrost student housing, a building in Borås managed by Bostäder i Borås AB. The building has five floors with a total of 40 student apartments. CO2, temperature, and relative humidity were measured, and residents answered morning surveys about perceived air quality. This allowed for the analysis of air quality and sleep quality. The detailed process included preparations, calibration of meters, installation of meters, and distribution of surveys. The measurement period lasted two weeks with four different ventilation flows regulated from 10:00 PM to 10:00 AM. The long measurement period allowed each flow to be tested twice and compared. The tested flows were based on Bifrost's normal flow (1200 l/s) which is distributed among the 40 apartments. Besides the normal flow, very low flow (360 l/s), low flow (700 l/s), and very high flow (1350 l/s) were tested. Energy savings were evaluated after the measurement period by comparing calculations to the normal flow.  Calculations showed that reducing the nighttime ventilation flow resulted in energy savings compared to the normal flow. The very low flow reduced energy consumption by 22,474 kWh/year, the low flow reduced it by 13,377 kWh/year, while the high flow increased energy consumption by 4013 kWh/year. In summary, the different ventilation flows did not significantly affect the residents' perception of air quality or their sleep. However, at the very low ventilation flow, the CO2 level was over 1000 ppm, which can indicate that the ventilation is not enough to remove pollutants. The other three ventilation flows had CO2 levels below 1000 ppm, indicating that the ventilation is sufficient. Even though a lower ventilation flow below regulatory standards does not negatively impact human health or air quality, it is not recommended to lower it further. Temperature was not noticeably affected by any of the ventilation flows. Relative humidity also did not show any significant changes.

Well-being is associated with comfort and health, and it represents wellness and quality of life. Sleep quality is an important index when evaluating a person’s well-being. KTH Live-in-lab performs Human-building interaction studies to explore the growing potential of how built environments, measured by Schneider Electric (SE), can influence humans and their well-being in their everyday lives. This thesis works as an explorative study of using the OURA ring to evaluate sleep quality for tenants living in KTH LiL. Specifically, this project aims to assess the quality of the data collected from the ring and SE sensors by using Total Data Quality Management (TDQM) and propose a Multilayer perceptron (MLP) model for predicting sleep scores. Results first showed that the OURA ring is an appropriate tool for evaluating sleep quality. Its data passed 11 TDQM’s dimensions, including accuracy, objectivity, relevancy, interpretability and understandability. Second, the OURA was able to capture the relationship between sleep quality and building’s temperature and humidity through its sleep scores. Results showed that higher sleep scores situated more around the suggested ideal ranges of temperature and humidity. However, some low sleep scores were also situated around these ideal ranges which suggests that an additional study needs to be conducted. Such a study would take in tenants’ feedback in order to distinguish sleep scores heavily affected by psychological and/or other factors rather than built environments. Third, we were able to create an MLP model to predict sleep scores based on temperature and humidity values as well as user-related information, like activity rate and total burn. The model had validation and training losses converging at 1.90-2.50. Those low loss rates suggest that the building's temperature and humidity along with information about tenants from the ring can be used to improve the sleep scores. This model can be extended into a recommendation model where buildings’ operators and tenants can benefit from. Buildings’ operators would get information and recommendations on how to properly administer their buildings to achieve higher well-being for their tenants. Also, tenants would get recommendations on how to increase their sleep scores and, ultimately, their sleep qualities and well-being. / Välbefinnande är förknippat med komfort och hälsa, och det representerar livskvalitet. Sömnkvalitet är ett viktigt index när man utvärderar människors välbefinnande. KTH Live-in-lab utför interaktionsstudier mellan Människor-Byggnader interaktion för att utforska den växande potentialen för hur byggda miljöer, mätt av Schneider Electric (SE), kan påverka människor och deras välbefinnande i vardagslivet. Denna avhandling fungerar som en explorativ studie av att använda OURA-ringen för att utvärdera sömnkvaliteten för hyresgäster som bor i KTH LiL. Specifikt syftar detta projekt till att bedöma kvaliteten på de data som samlats in från ring- och SE-sensorerna genom att använda Total Data Quality Management (TDQM) och föreslå en Multilayer perceptron (MLP) - modell för att förutsäga sömn resultat. Resultaten visade först att OURA-ringen är ett lämpligt verktyg för att utvärdera sömnkvaliteten. Dess data passerade 11 TDQMs dimensioner, inklusive noggrannhet, objektivitet, relevans, tolkbarhet och förståbarhet. För det andra kunde OURA fånga förhållandet mellan sömnkvalitet och byggnadens temperatur och fuktighet genom sina sömnvärden. Resultaten visade att högre sömn värden ligger mer runt de föreslagna ideala temperatur- och luftfuktighet områdena. Några låga sömn resultat låg dock också runt dessa ideala intervall, vilket tyder på att ytterligare en studie måste genomföras. En sådan studie skulle ta hyresgästernas återkoppling för att urskilja sömn poäng som påverkas starkt av psykologiska och / eller andra faktorer förutom de byggda miljöer. För det tredje kunde vi skapa en MLP-modell för att förutsäga sömn värden baserat på temperatur- och luftfuktighets värden samt använda relaterad information, som aktivitetsgrad och totalt bränn. Modellen hade validering och näringsförluster som konvergerade vid 1,90-2,50. Dessa låga förlust nivåer antyder att byggnadens temperatur och luftfuktighet tillsammans med information om hyresgäster från ringen kan användas för att förbättra sömn värdena. Denna modell kan utvidgas till en rekommendation modell där byggnadens operatörer och hyresgäster kan dra nytta av. Byggnadens operatörer skulle få information och rekommendationer om hur de ska förvalta sina byggnader på rätt sätt för att uppnå högre välbefinnande för sina hyresgäster. Hyresgästerna skulle också få rekommendationer om hur man ökar sina sömn värden och i slutändan deras sömnkvaliteten och välbefinnande.